Varför skriver jag att valet är avgjort. Hybris eller oseriös pladder?
Kolera är bättre än pest, har lägre dödlighetValet handlar om vem som ska förvalta kapitalismen och imperialismen åt USA:s härskande klass. Trump verkar ha en sämre inrikespolitik än Hillary Clinton. Han är främlingsfientlig, abortmotståndare, vill riva upp mycket bristfälliga Obamacare för något som sannolikt är ännu sämre. Han vill sänka skatten för de rika, och vill inte höja minimilönen. Hillary Clinton är bättre i dess avseenden, men en korrumperad, krigshök som har stöd från de flesta av dem mycket rika, och nästan hela ”etablissemanget”. Hennes Syrienpolitik leder till världskrig enligt ett uttalande av USA:s militäre överbefälhavare ”Fighting” Joe Dunford nyligen. Hon har liknat Putin med Hitler, medan Trump verkar inse att Putin har kvalitéer som statsman. Clintons politik som utrikesminister har medfört att Libyen, Afrikas rikaste land har förstörts – bland annat. Hillary Clinton är i praktiken klart mer positiv till de stora handelsavtalen, som knappast ökar frihandeln, men inskränker demokratin. Hon har vissa reservationer, kanske med hänsyn till vissa väljargrupper. Trump är här mera negativ till frihandeln och vill lösa upp Nafta. Vet han att BNP-tillväxten i Mexiko avtog då Nafta infördes?
Vem ska Du som är medborgare i USA rösta på?
Låt mig ödmjukt (”humble”) komma med ett förslag. Jill Stein! Men hon har ju ingen chans att vinna! Men det har väl inte heller de svenska små partierna som du kanske rösta på tidigare! Eller hur? Ska man rösta mot något dåligt, eller på något bra?Men nu dristar jag mig att ta de stora greppen!
Den amerikanska verkligheten vinner. Detta innebär bland annat att:
* De mycket stora ekonomiska skillnaderna, som ökat under senare decennier kommer att bestå.
* Trenden att den 1 % som äger mest också äger en allt större andel av den totala förmögenheten består
* Den höga arbetslösheten består
* Det stora budgetunderskottet består eller ökar
* Den mycket höga kriminaliteten består eller ökar
* Förhållandet att en stor andel av befolkningen är undanhållen högre utbildning består
* De mycket höga sjukvårdskostnaderna för samhället och för den enskilde består
* Hälso- och sjukvårdssystemet försämras
* Andelen medborgare som inte kan få acceptabel vård kommer att öka (även Obama försämrar Medicaid)
* De enorma militärutgifterna kommer inte att minska nämvärt (ej heller under Obama)
* Kärnvapensprogrammets modernisering fortsätter
* Krig och undermineringsverksamhet för att största eller försvaga alltför självständiga stater (Libyen, Syrien, Iran) i strid med folkrätt fortsätter
* Tortyr och användning av t.ex. uranvapen fortsätter.
* Kapitalismen vinner, nu i sin så kallade neoliberala, variant som även sätter egoismen i högsätet.
* Risken för nya bubblor är fortsatt hög.
* Fortsatt ingen reell, tillräcklig sanering eller reglering av bankväsendet.
* Washington Consensus kommer att bli normgivande även framöver. Washington Consensus är den neoliberala politik som väsentligen utformas av USA:s finansdepartement, IMF och Världsbanken.
* Detta innebär fortsatt hårda åtgärder mot länder med ”ekonomiska problem”, må det vara i södra Europa eller på andra håll i världen (historiska exempel är t.ex. Argentina, Polen, Mexiko, Ryssland m.fl). De rika länderna löser problemen på annat sätt, t.ex genom att låta sedelpressarna gå och genom stora stimulansåtgärder.
* De för mänskligheten avgörande miljö- och klimatfrågorna fortsätter att i praktiken sättas på undantag trots allt tal (munväder).
De senaste 2-3 decenniernas utveckling och officiell statstik talar för att det är hög sannolikhet för att denna bedömning blir riktig. Jag erinrar här bara om några siffror:
Några siffror.
-Under den ekonomiska boomen under åren fram till 2008 fick (=tog) den rikaste 1 % av invånarna i USA 65 % av ökningen av nationalinkomsten. Under den (begränsade) återhämtningen av ekonomin fram till 2010 tog denna 1% 93% av ökningen av nationalekonomin!
-Under de senaste 3 decennierna ökade reallönen med 15 % för de 90% i botten, med 150 % (10 gånger mer i relativa termer, och mycket mer i dollar) för den rikaste 1 % och 300 % för den rikast 0,1 %. Enligt en annan källa var den genomsnittliga reallönen i USA 1974 c:a 10 % högre än nu (Economic Report of the US President).
-Inkomsten efter skatt för den rikaste 1 % var år 2007 1,3 miljoner dollar för den rikaste 1 %, 73 gånger mer än för de fattigaste 20 %.
-Arbetslösheten i USA är officielt 8 %, men 15 % om man inkluderar även korttidsarbetslösa som slutat söka (U6 i officiell statistik) och är 22 % om man medtar även långtidsarbetslösa.
-Hypotesen om att även fattigare nu får del av ökat välstånd (”trickle down”) med ökning av BNP stämmer inte med fakta.
Det finns massor av fakta som stödjer och förstärker denna bild. Just dessa siffror kommer från Joseph Stiglitz senaste bok ”The price of inequality” -How today’s divided society endangers our future” (Ojämlikhetens pris – Hur dagens delade (ojämlika) där han med fakta påvisar att USA tydligt börjat bli de förlorade möjligheterna land.
Ett alternativ
Kapitalismen, baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett sträver efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda, affärshemligheter i stället för att sprida ny information till mänskligheten att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön och motverka klimatförsämringar. Behöver inte mänskligheten behöver ett annat, demokratiskt ekonomiskt system där vi gemensamt och planmässigt kan utnyttja jordens resurser här och nu och för framtiden. Detta innebär inte planhushåll i diktatorisk form, utan en kraftig utvecklad demokratisk form av ekonomi. Då kan vi snabbt få bort fattigdomen och reellt ta itu med miljöfrågorna.
Kapitalismen har historiskt på många sätt varit mycket framgångsrik, men dess begränsningar och svagheter framträder allt klarare. Vi behöver en gemensam social, demokratisk och socialistisk värld nu.
Det finns starkare opinion för detta än många tror. I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (http://www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/) menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet “capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet “socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (“Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).
intressant.se, Hillary Clinton, Donald Trump, ojämlikhet, USA, politik, Obama, kapitalism, ekonomi, hälsademokrati, socialism, socialt, skatter, Nina Björk, Wall Street,IMF, imperialism,
6 svar till “Valet i USA är avgjort!”
Trump är ju mycket bättre än Clinton! Du har fel då han han vill skapa något bättre än Obamacare och det är Clinton som vägrar höja lönerna.
Men du har rätt att hon kommer starta krig, det är därför svenska media, politiker står bakom henne.
Clinton står för att USA kommer att fortsätta på samma linje som hittills.
Trump däremot, kommer att kasta in oss i ett tredje världskrig.
En galning vid makten i USA och en annan galning i Ryssland och båda har fingret på avtryckaren till kärnvapnen – det kan bara gå på ett sätt.
Mycket tänkvärt resonemang. Dock finns risk för ett cyber 9/11 om Trump vinner. Inte säkert att de som verkligen bestämmer tillåter ”frifräsaren” Trump. Allt verkar vara möjligt nu, inklusive undantagstillstånd och statskupp.
Ja, frågan är snarare, vad händer i Asien då USA fortsätter att glida utför? Asien kan i allt högre grad stå på egna ben och staka ut en ny väg. När Kinas ekonomi började växa på 80-talet och frågan ställdes huruvida de kommer att nå ikapp västmakterna blev frågeställaren utskrattad. Sedan sade man knappast och i så fall efter år 2050. Nu har skrattet fastnat i halsen, mätt i PPP har Kina redan passerat USA. Är den kinesiska modellen annorlunda och är den hållbar ? Tillsvidare är den i flera avseenden annorlunda, men är den hållbar är en annan fråga. Symptomatisk är emellertid västekonomers totala okunskap om Kina. T.o.m. erkänt kunniga ekonomer som Paul Krugman säger med jämna mellanrum att Kina sitter på en bubbla som snart spricker. Det har man sagt i 25 år nu och än har det inte hänt.
Kina har lyft ett antal u-länder upp ur misären och satt fart på deras ekonomier. Därmed inte sagt att Kina inte samtidigt ser till egen fördel. Men Kinas satsningar i Afrika t.ex. avviker markant från västmakternas, eftersom kinesiska staten är villig att bidra och inte överlåter allting åt företagssektorn. Det sades att över 30 000 kineser hastigt fick lämna Libyen när det blev klart att västmakterna skulle dra igång sitt bombardemang. Följ den amerikanska journalisten och författaren Nick Turse och han berättar för er hur Africom är USA:s svar på den kinesiska utmaningen. Och här har vi kruxet, väst kan endast svara militärt och genom att skapa nya etniska konflikter istället för att konkurrera på ekonomins område. Oroligheterna i Etiopien sägs vara ett led i strävan att hindra Kina från att vinna ny mark i Afrika. I Asien vänder sig det ena landet efter det andra mot Kina som erbjuder ekonomiskt samarbete istället för vapenskrammel, senast Filippinerna och Malaysien. Kinas OBOR, ett bälte – en väg, eller den nya sidenvägen är ett gigantiskt projekt för att knyta samman Asien. Om detta lyckas stakar Kina ut en ny framtidsväg – och om någon ser vägen som ett miljöhot så måste jag invända att jag uppfattar fattigdomen som det största bekymret vid sidan om krigshotet. Ett större välstånd möjliggör att miljöproblemen kan lösas, inte tvärtom, det säger rätt många fysiker om ni googlar på youtube.
Trump eller Clinton? Clinton eller Trump?
Jag kan inte se att vare sig Trump eller Clinton vill göra världen eller livet för de amerikanska medborgarna
särskilt mycket bättre. Även om det låter så i deras politiska eller skall vi säga valkampanjsretorik.
Och det verkar finnas många i USA som ser Hillarys utrikespolitiska visioner (krigen) och tidigare handlingar som både kostsamma och moraliskt klandervärda liksom man inte ser någon direkt ljusare framtid med en Trumps uppblåsta showande personlighet, utan mer att bägge är ovärdiga att beträda presidentposten.
Något som också kan betyda att det kanske absolut viktigaste de amerikanska folken kan göra idag är att bryta med de bägge vederstyggliga alternativen och rösta på ett mer ärlig rättvänd omsorgsfull politik för folket.
Och där tycker jag att Jill Steins Gröna parti kommer längst.
Enligt beräkning den 4:e november kunde Jill Stein då ha en rent teoretisk chans att bli president. Hur det nu var med det spelar ingen större roll. Enligt Jill Stein och de gröna anser man det viktigast att nå ut med sitt budskap om att förändra på allvar .
Själv hoppas jag att hon och de grönas politik kan bli något som vederkvicker nationen och blir till en de amerikanska folkens stora markering mot det politiska elände som råder.
Ja, instämmer. En artikel om Jill Stein kommer idag eller i morgon.