Massmedia rapporterade på morgonen 18/2 som första nyhet att Sverige ska sända militär till Mali, ett av världens fattigaste länder. Svenska Dagbladet skriver ”Sverige planerar för att kunna skicka ett militärt förband till FN:s fredsoperation i Mali. Styrkan kan komma att bestå av ett par hundra man.” I Radio-Ekot talar utrikesminister Bildt om ”några hundra man”, och det nämns också att det kan vara aktuellt att skicka svensk militär till Centralafrikanska. Det handlar dock inte bara om en fredsbevarande insats, utan också om att tjäna pengar på guld och uran-fyndigheter, samt om en kamp tillsammans med USA mot Kina om Afrikas naturresurser. Vi berör kampen mot rebeller i norra Mali, men fokuserar på de två sist nämna områdena i en första rapport.
BakgrundEfter andra världskriget gjorde sig olika kolonier sig fria vid olika tidpunkter och ofta efter hård strid. Då det gäller Frankrike främst landets blodiga kamp med uppemot 1 miljon dödade mot den algeriska befrielserörelsen FLN känd, vilket slutade med att Algeriet blev fritt 1962.
Frankrike har försökt ha kvar inflytande och fortsätta att tjäna på sina tidigare kolonier. Mellan 1960 och 2005 har Frankrike genomfört 46 militära interventioner i sina tidigare kolonier – i genomsnitt en per år! Förre presidenten Chirac sa 2008 att utan Afrika blir Frankrike bara en tredje rangens världsmakt – ett eko av ett uttalande av tidigare presidenten Mitterand redan 1957.
Mali är en tidigare fransk koloni som blev fritt 1960. Det är ett av världens fattigaste länder, dubbelt så stort som Frankrike och med en befolkning på c:a 15 miljoner.
Armegeneralen AT Toure (ATT) blev Malis president efter val 2002 och 2007. Han störtades i mars 2012 efter en kupp av militärer, som var missnöjda med de militära insatserna mot ”rebellerna” i norra delen av landet. I mars 2012 sökte Ecowas, en samarbetsorganisation mellan 15 stater, med nära kontakt med Frankrike, FN-stöd för att skicka fredsbevarande trupp till FN. I december 2012 godkände FN:s säkerhetsråd en resolution (2085) om att en afrikansk styrka skulle kunna skickas till Mali, men betonade vikten av fredsförhandlingar. Senare har några länder i Afrika sänt trupper. Särskilt i början rapporterades om framgångar mot rebellerna men de är inte besegrade.
Nationaliströrelsen och al Qaida.
I norra Mali finns bland annat 2-3 miljoner tuareger och där utropade deras nationalistiska organisation MNLA staten Azawad 2012. I norra Mali finns också minst tre beväpnade islamistgrupper, nämligen den tuaregdominerade Ansar al-Din, den betydligt äldre AQIM (al Qaida i islamiska Maghreb) och Mujao, vilka båda har en fundamentalistisk salafistisk, wahabbistisk inriktning och vill införa sharia-lagar, medan en mer vanlig och moderat form av muslim tidigare dominerat i detta område, liksom inom islam runtom i världen. En brytning skedde mellan MNLA och de radikala islamisterna, vilka besegrade MNLA och bildade en statsbildning med sharialagar i norra Mali. Det är inte lätt att få en klar och aktuell bild av läget och relationerna mellan olika grupper.
Kamp mot terrorismen?
Dessa gruppers extrema syn på islamligger nära den som finns hos den dominerande rebellrörelser i Syrien, som har stor andel utländska krigare och som stöds av USA, Saudi och Quatar och andra i ”Syriens vänner”.I västliga media beskrivs Frankrikes insatser, applåderade av Obama, som en kamp mot ”terrorismen”, vilket bara delvis äger sin riktighet.
Samtidigt stödjer USA & Co al-Qaidagrupper i Syrien och arbetar på att försvaga Syriens regering, som är huvudkraften i striden mot ”terrorismen” på marken. I insatserna i Libyen år 2011 spelade insatser av religiöst extremistiska grupper (Libya Figting Group) med terrormetoder i samarbete med NATO en viktig roll.
Kamp om naturtillgångar
Kampen om naturtillgångar mellan imperialistmakterna och Kina är en viktigare faktor. Mali är rikt på råvaror som guld, uran, bauxit, järnmalm, fosfat och olja. ”Uran tung faktor i Mali” skrev DN 17/1 2013. Kampen om mineral och naturtillgångar mellan världens imperialistmakter har ökat, och lär öka alltmer i takt med ökade behov och minskad, och ändlig tillgång. Frankrike vill hålla sig framme och konkurrerar här med Kina och USA. Sökande efter och brytning av guldmalm pågår nu på flera ställen, vilket beskrivs i en artikel i Globalresearch 7/1. Detta sker främst i södra Mali och med ålderdomliga metoder Utländska investeringar har också ökat. Internationella valutafonden IMF deklarerade 18/12 att man skulle ge lån till Mali, och därmed tvinga landet att minska utgifterna för utbildning och sjukvård i känd stil.
För närvarande får USA 18 % av sina energitillgångar från Afrika, en siffra som man tror kan öka till 25 % år 2015. Och USA satsar militärt i Afrika genom att man där har inrättat ett av sina nio militärkommandon, AFRICOM, som har militär personal i de flesta länder i Afrika. Vägar för miliär transport byggs liksom de ”moderna” små baserna ”lily pads” (näckrosblad). Riktat främst mot Kinas starka närvaro i Afrika.
I detta komplicerade läge måste man vara medveten om att den kommande svenska insatsen inte bara innebär ett stöd för en FN-resolution om fredsbevarande insatser mot en ganska diffus ”fiende” utan också ett stöd till ett neokolonialt, imperialistiskt projekt för att få rikedomar till ett fåtal utländska kapitalister från ett av världens fattigaste länder. Vidare, ett stöd åt USA i dess imperialistiska projekt för att försvaga Kina, om så behövs med militära medel. Och Carl Bildts stöd till den neokoloniala politiken är förstås väntat.
Men också Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställer upp på detta.
Och en SvT-sändning i januari förra året hade faktiskt den framsynta titeln ”Svensk militär till Mali”?
i Andra om: Mali, Sverige, Frankrike, Libyen,Syrien,krig, imperialism, desinformation, al-Qaida, USA, Politik, FN, massmedia islam terrorism, tuareger FN-stadgan NATO Kina, MNLA, Algeriet, krigföring,jihadister, kapitalism
SvD 18/2 Pambazuka om Frankrikes roll Globalresearch 7/1 Proletären -kampen om Afrika Nyhetsbanken (Hans Öhrn) BBC EU:s stöd Carl Bildts stöd 12/1 DN:s ledare DN 17/1 SvTaDN 20/1 Nyhetsbanken Unconventional warfare dokument UW dokument Jan Guillou AB 13/1 aSKP-bloggen 18/1 Peter Gabelics artikel i BLT-Sydöstran 2/1 Ulf Bjeréns svar Lars O Nilssons och Bo Perssons svar Tarpleys artikelCarla Stea i Globalresearch Pepe Escobars artikel Agrab Aron Lunds artikel på engelska Björnbrum SvT om al-Qaida-svenskar
Sara Flounders Syria and US Imperialism om Qatar Tony Cartalucci. Human Rights Watch: “Syrian Rebels” Guilty of Torture, Murder, 19/9 2012 Ronda Hauben. The United Nations and the Houla massacre – the information battlefield. 12/6 2012 Tony Cartalucci. UN expert panel concludes Syria regime, militia have committed war crimes against civilians FN-rapport 17/9 2012 Nyhetsbanken Sunday Express 19/11 New York Times 16/11
2 svar till “Vad ska Sverige göra i Mali?”
Hade det varit bättre att göra som man gjorde i Ruwanda 1994, det vill säga inget och låta inbördeskrigen och dödandet fortsätta?
Observera att jag INTE argumenterar mot en FN-insats, utan försöker dels att lyfta fram de ekonomiska intressena som är involverade i Mali och dels menar att man också bör se det hela i perspektivet ”kampen om Afrikas (natur)resurser mellan Kina,USA, Frankrike etc, och deras storföretag.