På Radioekot 30/3 rapporterades att förlusten för de med stora konton på Cypern blir betydligt större än väntat, minst 37 % för konton med mer än 100 000 euro (ungefär 830 000 kronor). Det rapporteras vidare att det fanns uppgifter om att en del personer innan fått stora lån avskrivna, och att andra kunnat flytta ut miljardtals euro från bankerna. Detta har givetvis förvärrat krisen, kanske bidragit till konkursen för den näst största banken Laiki och ökat förlusterna för de som haft pengar kvar på kontona. De anställda i konkursade Laiki bank blir arbetslösa och man kan undra hur det gått med deras besparingar i bankens pensionsfond.

Två solklara frågor poppar upp: 1. Kommer EU/myndigheterna att undersöka uppgifterna om stora nedskrivna fordringar och stora uttag just före kraschen? Med ett minimum av anständighet och hederlighet skulle detta ske. Vi får se. Mitt grundtips är att ingen rejäl utredning kommer att ske.
2. Varför har man inte på liknande sätt låta personer, företag och institutioner med stora banktillgångar på liknande sätt stå för en (rimligen väsentlig) del av kostnaderna vid den stora finansiella kraschen i USA 2007, vid de ekonomiska kriserna i Grekland, Spanien, Portugal, på Irland och annorstädes? Har bankerna, EU och andra styrande till slut kommit på att det är så man bör göra?
Inget talar för detta.

EU klämmer åt ryska kapitalister.

Av de knappt 70 miljarder euro som fanns insatta på bankkonton på Cypern (8 gånger mer än BNP, medan motsvarande siffra för andra EU-länder ska vara omkring 4) ska ungefär tillhöra 1/3 ryska kapitalister, men siffran är sannolikt högre då ryskägda företag är registrerade i Cypern under oklara former. Det (ö)kända kreditvärderingsinstitutet Moodys uppskattade att de ryska tillgångarna motsvarade 24 miljarder euro, ungefär 204 000 000 000 kronor, (klart mindre än Slims, Bill Gates & Warren Buffets individuella tillgångar). Och att Cypern (bl.a. genom ryskägda bolag) är den största investeraren i Ryssland indikerar att ryskt kapital är den viktigaste orsaken till Cyperns extremt stora banksektor.

I detta fall, men inte i USA eller inom EU tar man pengarna där de finns och försvagar samtidigt den ryska kapitalismen i förhållande till andra ledande kapitalistiska länder och aktörer. Hur stor försvagningen är känns osäkert, bl.a. med tanke på att stora uttag ändå har kunnat ske före krisen (ovan) och via bankfilialer utomland (se nedan). USA och EU låter med stöd av USA-dominerade IMF i stället folket, som inte orsakat krisen, betala. Detta är naturligtvis skandalöst och ett av många exempel på hur rutten kapitalismen är.

De två bankerna i centrum av krisen – Cyperns folkbank , även känd som Laiki Bank och Bank of Cyprus – har enheter i London som varit öppna hela veckan och inte haft några gränser för uttag. Bank of Cyprus äger också 80 procent av Rysslands Uniastrum Bank, som inte hade några begränsningar på uttag i Ryssland. Ryssarna var bland de cypriotiska bankernas största insättare. Och igår hade DN den beklämmande rubriken ”Kasinon ska rädda Cyperns ekonomi. Dagen innan skrev DN ”Europa har dömt ut den cypriotiska affärsmodellen och stängt kasinot”. Men det räcker inte. Strax före kl 20 i kväll 2/4 besked om annan medicin. DN skriver ”Cypern fryser samtliga offentliganställdas pensioner. Dessutom höjs pensionsåldern med två år. Nyhetsbyrån Reuters skriver också att landet höjer skatten på tobak, alkohol och bensin.”
Dagens Industri skriver idag ”Flera cypriotiska företag påstås ha haft möjlighet att föra ut hundratals miljoner euro ur landet innan det omstridda bankstoppet trädde i kraft. Uppgifterna har utlöst en politisk jordbävning på Cypern”, enligt den tyska tidningen Der Spiegel. ”En ny lista med namn på en mängd företag och privatpersoner som påstås ha tömt sina konton värda hundratals miljoner euro bara dagar innan restriktionerna infördes har skapat en politisk jordbävning på Cypern. Listan uppges bland annat innehålla namn på rederier, energibolag och statliga företag, som tillsammans ska ha tagit ut 700 miljoner euro. Totalt namnges 132 företag och privatpersoner.” Ett av företagen på listan tillhör presidenten Nikos Anastasiades släktingar, som ska ha fört ut stora belopp till ett bankkonto i London enligt Der Spiegel.
* Vilket uttryck för kapitalismens rådvillhet, låga moral och allmänna kris!”

* Lär av fallet Cypern – lös ekonomiska kriser genom att konfiskera feta bankkonton på andra håll. Pengarna i dessa har främst arbetats ihop av andra människor.
* Ersätt kapitalismen med en mycket mer demokratiskt, rättvist och trygget ekonomiskt system – vi behöver en socialistiskt, reellt demokratisk värld.

Kapitalismen motverkar samarbete
Kapitalismen är främst grundad på konkurrens mellan olika företag, där var och en strävar efter största möjliga vinst. Konkurrens i sig kan vara sporrande, inte tu tal om detta. Men ett produktionssystem som baseras på vinstintresse, där en liten, liten minoritet fattar besluten med ingen eller begränsad insyn från folkmajoriteten är inte demokratiskt och inte heller optimalt då det gäller att på bästa sätt nyttja jorden begränsade resurser och låta alla få en rimlig del. Kapitalismen har inneburit kraftigt ökad produktion och produktivitet, men dess svagheter är tydliga:

-De ekonomiska skillnaderna inom länder och mellan många länder har ökat. Forskning har visat att det finns ett tämligen starkt samband mellan graden av ekonomisk ojämlikhet i ett land och nivån av ohälsa och sociala problem (Wilkinson & Pickett. Jämlikhetsanden. Se t.ex. min recension i Läkartidningen 2010, www.lakartidningen.se/arkiv).

Boston Consulting Group har nyligen rapporterat att 0,1 % av jordens invånare kontrollerar mer än 20 % av tillgångarna på jorden;
-20 % av tillgångarna hos världens miljardärer skulle räcka till för att ge alla jordens invånare tillräckligt med mat, skolunderbyggnad och hälso- och sjukvård enligt vissa beräkningar (Toussaint & Millet. Debt, the IMF and the World Bank. Monthly Review Press, 2010);
-Deras förmögenheter har främst skapats av andras arbete;
-Kapitalismen utgår inte från en analys av vilka behov som främst behöver tillgodoses. I så fall skulle fattigdom, mat- och vattenbrist snabbt försvinna;
-I en demokratisk planerad humanitär ekonomi skulle alla få arbeta:
-I stället för företagshemligheter och reklam av osäker kvalitet behövs samarbete (Hur många miljarder skulle sparas om läkemedelsbolagen delade på kunskap och forskning?)
-33 % av jordens befolkning lever i stor fattigdom (FN, 2011);
-I stället för allt allvarligare och redan delvis irreversibel klimatförstöring behövs samarbete;
-I stället för ökad rustning (f.a USA har rustat kraftigt efter kalla krigets slut, svarar för närmare hälften av jordens militärutgifter, har 900 militärbaser och bedriver angreppskrig i råvarurika Irak och Afghanistan. I USA lever nästan 50 miljoner på matkuponger, och medianlönen har ej ökat sedan 1974 enligt statistik från USA).

Största hindret för en verkligt demokratisk, ansvarsfull och humanitär ekonomi är dels vinstintressen hos en mycket liten grupp och dels förkrossande ideologiskt försvar av dagens läge.

Största tillgången för att genomföra den nödvändiga genomgripande förändringen är samverkan mellan den stora majoriteten av människor på jorden baserad på ökad insikt och solidaritet.

Större insikt hos folket än hos politikerna?

I en opinionsundersökning juni-oktober 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (BBC World Service. Poll. Wide dissatisfaction with capitalism – twenty years after fall of Berlin wall; www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/). Endast 11 % menade att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. Dubbelt så många som 11 %, 23 %, menade att kapitalismen var fundamentalt bristfällig och att ett nytt ekonomiskt system ”a new economic system” behövdes. En majoritet, 67 %, menade för övrigt att regeringar borde fördela välstånd mera jämnt. En annan opinionsundersökning i USA 2009 fann att endast 53 % av de svarande ansåg att kapitalism var överlägset socialism. Bland dem som var under 30 år föredrog 37 % kapitalism medan 33 % föredrog socialism. (New Poll: Socialism is Gaining Popularity in America. Cleveland Leader, 9 april 2009;http://www.clevelandleader.com/nade/9655.) Man kan också notera att 45 % av de svarande i en opinionsundersökning i USA år 1987 trodde att det berömda uttrycket av Karl Marx i boken Kritik av Gotha-programmet (De tyska socialdemokraternas program 1875) ”från var och en efter dennes förmåga, till var och en efter behov” fanns inskrivna i USA:s författning. (Poll on Constitution Boston Globe Magazine 13 september 1987).

ALLTSÅ, en annan med demokratisk och mer jämlik värld är inte bara möjlig – den är nödvändig och den har stöd i människosläktets utveckling och genetik.

intressant.se jinge människan, kapitalism, moral, EU, USA, hjälpsamhet Karl Marx, Cypern Ryssland ojämlikhet, socialism banker, klasskamp kasino

Counterpunch 26/3 Kildén & Åsman DN 1/4 DN 31/3 SvD 2/4 Cornucopia Dagens Industri 2/4 DN 2 2/4
DN 10/2 2012
DN 4/10 2012
DN 23/8 2012
Nina Björkn DN 19/9 2012SVD 2/5 2012Expressen Aftonbladet 7/8 2012 DN1 2011 DN2 2012 DN3 2011 SVD1 2011 SVD 2011