Att sparka på någon som redan ligger är inte så kul. Det är dessutom tarvligt även om vederbörande har gjort sig förtjänt av några tjyvnyp.
Men Brittner skickade aldrig mailet till Danielsson har det visat sig. Ingen annan har heller vidarebefordrat brevet till honom. Katastrofkommissionen lämnar sitt betänkande till regeringen den 14 juni.” Vad detta betyder för LD har jag av lätt insedda skäl svårt att spekulera om, men visst är det ett rimligt antagande att han inte kan vara kvar på UD? I vart fall om uppgifterna som kommer i medierna idag är korrekta. En intressant komplikation är givetvis att f.d. statsministern bekräftat att han fått information av Danielsson på annandagens morgon, å andra sidan har Persson redan fått sparken. Troligen blir det inte speciellt mycket mer uppmärksamhet kring Tsunamikatastrofen trots att det nu får anses helt klarlagt att Danielsson farit med osanning. Han har inte längre en position som gör att tidningarna kommer att lägga ner någon större kraft på att krossa honom ännu mer. |
En gammal bild från bråket Bildt/Danielsson… I vart fall säljer de inte så många lösnummer på saken och det är den saken som faktiskt avgör saken. Andra bloggar om: Katastrofkommissionen, Lars Danielsson, Tsunamikatastrofen, Politik [tags]Katastrofkommissionen, Lars Danielsson, Tsunamikatastrofen, Politik[/tags] |
3 svar till “Vad händer med Lars Danielsson nu?”
Det är dags att sluta mobba Danielsson nu tycker jag. Han har uppenbarligen gjort en och annan tavla. Men han var väl inte ensam ansvarig för att organisationen kring krisberedskap inte fungerade? Det är där ansvaret skall utkrävas och det gäller att se till att det framöver finns en organisation som har både ansvar och befogenheter att agera över de gränser som behövs om olyckan kommer farande igen.
Det finns säkert andra personers göranden som skulle nagelfaras lite mer. Statsminister Persson som höll sig undan i det längsta, varför det?
Det har olyckligtvis blivit en personfråga av det här istället för att man diskuterar det viktiga, nämligen sakfrågan.
Man kan ha åsikter om enskildheter och intensiteten i det mediedrev som omgett Lars Danielsson efter flodvågsskandalen. Men att gå till botten med en politisk mörkläggning eller enskilda politikers och höga politiska tjänstemäns vårdslösa förhållningssätt till sanningen kan knappast kallas för mobbning. Att även andra förtjänat en större släng av sleven är heller inget argument för att Danielsson ska slippa – det är bakvänd logik.
Däremot kan man med fog påstå att en borgerlig regering skulle ha stått med brallorna nere i fråga om beredskapen på precis samma sätt som den socialdemokratiska. Så det som varit mest beklämmande och oanständigt i det räfst och rättarting som följt i flodvågens spår är de billiga partipolitiska poäng de borgerliga partierna försökt ta med en sådan humanitär katastrof som slagträ.
Jo, jag tycker att det är mobbning i fallet Danielsson. Han är knappast ensam skyldig men det framställs nästan som om han vore det. Det är att göra det för enkelt att helt sikta in sig på honom. Laila Freivalds fick ju också var en strykhund men när hon försvann så blev det på något sätt bara Danielsson kvar. Det finns absolut flera. Och jag tycker att man ska diskutera sakfrågan i högre grad.
Jag tycker inte att den borgerliga regeringen har tagit några billiga poäng på det här historien. Det är snarare den förra som försökt mörka ett och annat. Hur kan det till exempel komma sig att det finns band undangömda med information som man tidigare förenkat existens av. Att det sedan bara verkar innehålla i vilken ordning någon surfat på sin dator är väl iofs märkligt. Men det kunde man ju inte veta.
Och du Mats, jag brukar ju inte jobba för (s)-sidan precis, men jag nu tycker jag synd om Danielsson på ett mänskligt plan ;-).
Jag sysslar gärna med bakvänd logik enligt ditt sätt att se