Nyligen, 25/10, publicerade jag här ”Vem tjänar pengar åt Apple – och HM”?, vilket följdes av några kommentarer. Ett nytt inlägg om Apple har postats idag. Jag går här vidare genom att något sätta in det hela i perspektiv av imperialism. Detta inlägg behandlar historiska aspekter, medan inlägg i morgon eller senare i veckan är ett försök till karakteristik av den dominerande USA-imperialismen.

Vad är imperialism?
Alltför litet har skrivits om imperialism i Sverige sedan boken ”Den svenska imperialismen” kom i slutet av 1960-talet och sedan Vietnambulletinens specialnummer 1970 behandlade frågan i en artikel av två anonyma skribenter. Den ene av dem var jag, den andre en kamrat som nu också är professor i socialmedicin.

Efter attacken på World Trade Center 2001 hörs frasen ”ett amerikanskt imperium” både hövligt i akademiska sammanhang och i den offentliga debatten, vanligen inte nedsättande. Exempelvis hölls 11 november 2000 ett föredrag i Atlanta av Richard Haas, medlem av nationella säkerhetsrådet under president GW Bush, och senare direktör för policy planning i utrikesdepartementet, med titeln ”Imperial America”. Han menade att det var nödvändigt att USA med sitt överskott av makt (”surplus of power”) omvärderar sin roll från en traditionell nationalstat till imperialistisk makt. Han använde termen ”imperial” i stället för ”imperialism”, kanske för att termen ”imperialism” upplevdes ge negativa associationer till exploatering och territoriell kontroll.

När ordet imperialism på allvar började användas på 1870-talet fungerade det främst som ett skällsord. Den engelske liberalen Gladstone använde det som en beteckning för högerledaren Disraelis nya politik. En allt aggressivare kolonialism nådde sin höjdpunkt under premiärminister Chamberlain i slutet av 1890-talet. Ordet imperialism förlorade sin karaktär av skällsord i takt med ökad kolonialisering och militära erövringar. Det användes vid denna tidpunkt väsentligen som beteckning för kolonialism.

Vetenskapligt introducerades begreppet imperialism 1902 i boken ”Imperialism- a study” av den radikale engelske ekonomen och politikern Hobson år 1902. Han menade att det centrala i imperialismen var ekonomisk exploatering, och att den avvek mycket från den tidigare kolonialiseringen. Hobson presenterade siffror som visade att de brittiska utlandsinvesteringarna ökade kraftigt från 1880-talet, och menade att en imperialistisk utrikespolitik behövdes för att trygga dessa. Kapitalism kan finnas utan imperialism, menade Hobson. Han ansåg att imperialism beror på överproduktion (”översparande”), ojämn inkomstfördelning och kan avhjälpas genom att höja arbetarnas löner, eller omfördela via skatter. Hobson förespråkade avkolonialisering och investeringar i England i stället för utomlands. Lenin och andra socialister kritiserade dessa senast nämnda uppfattningar hos Hobson, men accepterade i stort sett hans syn att den nya imperialismen var en ekonomisk exploatering.

Den österrikiske ekonomen Hilferdings bok ”Das Finanzkapital” 1910 var också mycket betydelsefull. Hilferding, som var influerad av marxismen tidigt, men också under 1920-talet flera gånger finansminister i socialdemokratiska ministärer, menade att monopol gradvis ersatt fri konkurrens. I de utvecklade kapitalistiska staterna hade uppstått ett starkt finanskapital, som främst kännetecknades utrikespolitiskt av militära rustningar och aggression.

Lenins bok ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium” var tydligt inspirerad av Hobson och inte minst Hilferding och kom ut i Ryssland 1917. Den fick ett stort genomslag och inflytande under decennier framöver. Den var skriven efter analys av omfattande ekonomiska data från 150 böcker och 240 artiklar. (Lenin. Notebooks on Imperialism, 1912-1916; Fuchs 2010).

Lenin sammanfattar att imperialismen är kapitalismens högsta stadium med fem kännetecken:

1. Koncentrationen av produktion och kapital har uppnått ett så högt utvecklingsstadium, att den skapat monopol som spelar en avgörande roll i det ekonomiska livet.
2. Bankkapitalet har smält samman med industrikapitalet och en finansoligarki har uppkommit på grundval av detta finanskapital.
3. Kapitalexporten, till skillnad från varuexporten, erhåller mycket stor betydelse.
4. Det bildas internationella monopolitiska kapitalförbund vilka delar världen mellan sig.
5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.

Lenin menade att formell politisk annektering av landområden, av kolonier var typfallet under imperialismen, men att denna även kunde ske genom kontroll över andra länders ekonomi och exempel på detta. Vidare ansåg Lenin att det sedan Marx dagar skett en viktiga övergång från konkurrenskapitalism till en tydligare ”monopolkapitalism”. Han menade att kolonialism existerade långt före imperialismen, och att dessa ej var identiska företeelser.

Mitt under Vietnamkriget publicerade ekonomen Harry Magdoff från USA artikelserien ”The Age of Imperialism” i tidskriften Monthly Review, som också fick stor genomslagskraft under lång tid, även i Sverige (Magdoff, 1969). Den var skriven i viss polemik mot uppfattningen att imperialism var en slags politik som USA kunde välja att bedriva eller välja att avstå från. Efter en bred historisk och ekonomisk översikt nämner han nya viktiga karakteristika för slutet av 1960-talet. Tyngdpunkten har flyttats från kamp om världens uppdelning till kamp mot inskränkningar i det kapitalistiska systemets geografiska utbredning genom uppkomst av olika kommunistiska, eller snarare socialistiska länder, och genom att kolonier blivit självständiga, ofta efter hårda strider. USA har en ny roll som ledare och organisatör av det imperialistiska systemet, en hegemoni.

Han presenterar följande viktiga kännetecken för imperialism i mitten av 1960-talet:

• tillväxten av transnationella företag
• en ny internationell teknologi har uppkommit
• jakten på råvaror, som strategiska mineraler och erövring av nya marknader
• USA som ledande kapitalexportör
• kraftigt ökad internationalisering av kapitalflöden och bankverksamhet
• dollarn som världsvaluta, vilket är en stor fördel för USA
• det militärindustriella komplexet som profit- och tillväxtmotor
• USA som ledande militärmakt med många utlandsbaser
• u-länder som huvudsakligen råvaruleverantörer
• u-hjälp som ett nytt medel för kontroll
• lån till u-länder och ökad skuldsättning

I morgondagens blogginlägg ges ett förslag till utmärkande drag i USA-imperialismen idag.

Globaliseringens centrala komponent – är det inte just imperialism?

i Andra om: Apple, imperialism,utsugning, imperium, Bush.se, USA, politik, fattigdom, rikedom, kapitalism, socialism, orättvisor, ekonomi, demokrati

Dagens Industri 18/10 DN 15/10