Denna artikel har skrivits av Eva Björklund, som besökt Kuba ungefär 50 gånger och som är en av landets främsta experter på Kuba. Den är ett svar på en artikel i DN Debatt av Erik Jennische, Civil Right Defenders. Eva Björklunds artikel accepterades först av av DN Debatt, men refuserades sedan.

DN skrev först 1/11 kl. 10:20:04 ”Vi publicerar den senare idag på DN.se/Debatt.” Men efter par timmar nytt mejl kl. 12.38: ”Vi ändrar vårt tidigare besked och tackar nej till att publicera din replik”.
Eva frågade varför kl. 13:25:27 och fick svar kl. 14:38:50 ,”Texten var inte skriven som en replik som sakligt bemöter påstående i debattartikeln.”

Läs själva!

Nedan Eva Björklunds artikel och därefter en sammanfattning av henne av Erik Jennisches artikel.

Artikeln.
När USA inledde sin ekonomiska, finansiella och handelsblockad mot Kuba för över 50 år sedan blev det förbjudet för USA-medborgare att ”handla med fienden”, dvs turista i Kuba. Många gjorde det ändå i hemlighet via tredje land, och opinionen växte för att som folk i övriga världen få besöka Kuba. 1998 och 1999 medgav dåvarande president Clinton vissa undantag för vissa USA-medborgare att ”handla med fienden” – resa till Kuba.

Journalister, akademiker, studenter, politiker m fl kunde få särskilda tillstånd att besöka Kuba för så kallat folk-till-folkutbyte. Syftet var att underlätta ge finansiellt stöd och påverka kubaner i för USA positiv riktning och ”demokratisera” Kuba. Men det visade sig att Kubabesöken mer påverkade besökarna än bidrog till att undergräva samhällsystemet.
Turism på Kuba
Besökarna kunde på plats se att den mediala framställningen av Kuba som en diktatur som höll folk nere i fattigdom var falsk, och insikten växte om USAs kriminella ekonomiska krigföring mot landet.
Opinionen i USA till stöd för blockaden mot Kuba vände med tiden, och 2016 drev New York Times en stor kampanj för att erkänna Kuba och normalisera förbindelserna. President Obama insåg att demoniseringen av Kuba motverkade sitt eget syfte: fientligheterna mot Kuba försämrade USAs förhållande till Latinamerikas regeringar och år efter år hade FNs Generalförsamling med överväldigande majoritet krävt att USA ska häva sin brottsliga blockad av Kuba.

Med Obamas beslut för ett år sedan att erkänna Kuba diplomatiskt fick också USA-medborgarna möjlighet att under vissa villkor besöka landet. Och de strömmade till i hundratusental och fann ett helt annat samhälle – öppnare, vänligare, vidsyntare, och hälsosammare – än det USAs regering ansåg sig behöva återta kontrollen över. Men blockaden i övrigt består.
FNs Generalförsamling krävde igår, när DN publicerade Eriks Jennisches artikel, för 26e året i rad att USAs måste häva sin över 50-åriga ekonomiska, finansiella och handelsblockad mot Kuba, med 191 röster mot 2. Alla utom USA och Israel.
Nu vill Trump stoppa USA-medborgarnas Kubabesök, kanske av samma skäl som Erik Jennische vill skrämma bort svenskar från att besöka Kuba.
En av Kubas främsta turistattraktioner är tryggheten och friheten, att kunna röra sig orädd och fri på gator, torg och parker alla tider på dygnet. Det lockar turister från den våldspräglade amerikanska världsdelens otrygga gator, men även européer väljer Kuba framför andra karibiska öarna där våldsbrott är vanligare än t o m i Latinamerika. Våldet drabbar visserligen inte turister i så stor utsträckning men rädsla och förmaningar hemifrån skrämmer många från att ta sig ut från turistanläggningars avskilda områden. I Kuba känner de sig trygga såväl på stränderna som i gränder. Den erfarenheten minskar mottagligheten för Erik Jennisches och svenska mediers i allmänhet felaktiga rapportering om Kuba.

Sammanfattning av Erik Jennisches artikel 31/10 ”Resebolagen kränker Kubadiktaturens offer”
i DN Debatt den 1 november. Erik Jennische är ”programchef Latinamerika, Civil Right Defenders”. DN

Jennische anklagar i sin artikel svenska researrangörer för att vara ”devota beundrare av revolutionen”, sprida ”den kubanska regeringen skönmålningar”, att det ”är kränkande mot revolutionens offer” att sälja ”Kubaresor med ett romantiskt skimmer”, och ”glorifiera de ansvariga för nära 60 år av förtryck och fattigdom” och ”för att påstå att de sociala förhållandena förbättrats avsevärt under Fidel Castros styre”. Enligt Jennische var det bättre före revolutionen.

Civil Right Defenders finansieras till stor del av USAs National Endowment for Democracy (NED) – bildat på Reagans tid för att officiellt främja demokratin utomlands, finansierat genom USAs ”biståndsorgan” USAID för att undergräva olydiga regeringar runt om i världen. Tidigare var Erik Jennische länge aktivist i SILC, Liberalernas SIDA-finansierade organisation för att bygga upp syskonpartier i Kuba.

Tillägg av Anders Romelsjö.
NED som bildades under Reagan 1982 är en avläggare av CIA och ska ha en mjukare framtoning. NED infiltrerade i Ukrainas inre angelägenheter före statskuppen 22/2 2014 för en kostnad på 5 miljarder dollar enligt USA:s vice utrikesminister Nuland.

Statskuppen i Ukraina 22/2 2014 föregicks av en omfattande, långvarig inblandning i Ukrainas inre angelägenheter framför allt från USA, som enligt vice utrikesministern Victoria Nuland satsat motsvarande 5 miljarder dollar för att främja sina intressen. Detta har skett via USAID och NED, National Endowment for Democracy, med den hökaktige USA-senatorn McCain i ledningen för en av 4 av dess institut. USAID och NED bäddade för högerextremism och statskuppen i Ukraina mm

NED:s historik och verksamhet analyseras i bl.a. dessa två artiklar på Globalresearch NED- CIA:s legala fönster och NED – ett instrument för ”regimförändring som finansieras av Wall Street Där framgår bland annat att NED finansieras bl.a. av USA-baserade multinationella storföretag
som Chevron, Coca-Cola, Goldman Sachs, Google, Microsoft och av USA:s Chamber of Commerce.

Det finns starka skäl att uppfatta NED som ett instrument för USA:s imperialism.

Pågick i 55 år

i Andra om: Kuba, Sverige,imperialism,embargo, USA, politik, turism, NED, ekonomi, demokrati CIA, ekonomi, DN