Vid demonstrationen igår på Medborgarplatsen ”mot gruvsnyltare och minerallagar” som nätverket Budkavlen hade kallat till antogs ett uttalande riktat til Sveriges regering. Detta uttalande återfinns också på hemsidan för Sveriges Radio. Det var ett möte i trevlig stämning med 500 deltagare, där talare från olika håll i landet, bl.a. från Ojnareskogen på Gotland, belyste sin oro för rovdrift på mineral och naturförstörelser för kortsiktig profitjakt. Det var gott om banderoller, musik och vacker sång, inte minst av ”Uti vår hage” som ofta sjöngs vid de framgångsrika protesterna i Ojnareskogen. Uttalandet återges nedan. Läs även texten till flygbladet ”Gruvboomens baksida” som delades ut vid mötet. Manifestationen får bra utrymme i ett reportage i Sveriges Radio och annan massmedia. Den 13/11 fanns en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt, som i dag besvaras av generaldirektören för SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Meningarna är delade. Jag tycker nog att SGU:s GD alltför lätt avfärdar oron och kritiken och att han avstår från att bemöta viktiga delar av nätverkets kritik.
Uttalandet
”Ni är valda av svenska folket för att långsiktigt förvalta vårt land och se till dess medborgares bästa intresse. Vi skriver detta brev till er för att uppmana er att ta ert ansvar.
Lyssna på er egen befolkning!
Gå inte de utländska storbolagens ärenden!
Utarma inte Sverige!
Gruvnäringspolitiken får inte lämna ett Sverige efter sig som är utplundrat på mineraler och oersättliga naturvärden.
Svenska skattemedel betalar för infrastruktur och Bergsstatens kunskapsuppbyggnad så att utländska bolag på enklast möjliga sätt ska kunna plocka naturtillgångar ur Sveriges berggrund. En gruva genererar arbetstillfällen under några tiotal år. Med stora dagbrott, ödelagda landskap och förstört grundvatten försvinner för evigt jobb inom jordbruk, skogsbruk, rennäring, förädling av jordbruksprodukter, turism och alla dess närliggande branscher som handel, transport, byggindustri och hantverk, fiske och jakt.
Turismen omsätter mer pengar än stål- järn- och bilexporten tillsammans. Turister kommer inte till Sverige för att titta på dagbrott. Rent vatten är en sällsynt resurs på jorden som vi människor inte klarar oss utan. Att låta stora gruvbolag riskera den är helt förödande! Det rimmar väldigt illa med det hållbara samhälle som ni politiker pratar om.
En budkavle kom från Ojnareskogen på Gotland till Girjas och Laevas samebyar i Kiruna. Budkavlen har nu rest till Jokkmokk, Tärnaby, Vättern, Öland och Skåne. Vi har samlats här i Stockholm idag för att ta avstånd från en gruvpolitik som permanent skadar vår miljö och ekonomi. Fler kommer att ansluta sig. Tillsammans utgör vi en stark röst, och vi kräver:
Skärp minerallagen – den får aldrig äventyra människors livsmiljö och möjlighet att försörja sig!
MKB skall utföras av en oberoende part!
MKB ska ta upp motparternas argument!
Inför rätt för kommuner att säga nej till exploatering av mineral, kalk, sand och berg!
Kräv noggranna prövningar i tidiga skeden innan prospekteringar påbörjas!
Låt miljöorganisationer få rätt att överklaga prospekteringstillstånd!
Återinför stoppregeln för arter och habitat vid prövning av brytningstillstånd för täkt och mineral!
Avskaffa bergsstatens envälde!
Ta miljömålens syfte i minerallagen och miljöbalken på allvar, till exempel tolkning av begreppet långsiktig hållbarhet!”
Vill Du stödja gruvmotståndet? Sätt in ett bidrag på Naturskyddsföreningens plusgirokonto 186755-5 eller Urbergsgruppens bankgirokonto 114-7719 och märk Ditt bidrag ”Budkavlen”.
Lyssna gärna på gruvserien i P1 Kaliber. Tre avsnitt kommer det första var i söndags.
Vid manifestationen delade fyra medlemmar i Indiensolidaritet också ut ett flygblad om de hårda metoder som Indiens regering sätter in mot befolkningen för att bryskt odemkratiskt få kontroll över naturtillgångar till storbolagen, med gott stöd av arrangörerna. Problematiken är likartad.
intressant.se, LKAB, politik, Norrbotten, Alliansregeringen, kapitalism, gruvindustrin, Wallenberg, infrastruktur, ekonomi, privatisering staten malm Ojnareskogen Indien malm spekulationer Lappland turism
SvT DN 18/11 Lars Epsteins bloggSvD 13/11 SvD Brännpunkt 18/11 Expressen 18/11
Sveriges Radios reportage från demonstrationen FIB-KulturfrontYoutube Local People DNSveriges Radio 5/9 LKAB Aftonbladet Expressen
7 svar till “Till Sveriges regering”
[…] ägde rum i Stockholm naivt och klimatfientligt ur det stora perspektivet. Om än miljövänligt på det lokala planet: Gå inte de utländska storbolagens ärenden! Utarma inte […]
Sverige lever på vad som produceras i grunden. Turismen är en viktig inkomstkälla då det gäller bytesbalansen, men det är också skogen och malmen, fast turismen är större. Man kan ta fasta på att detta upprpo inte riktar sig mot malmbrytning i sig, men man vill att större hänsyn ska tas till miljö och lokalbefolkning. Det finns exempel både på kortvarig (Hur var det med Lamcos projekt i Liberia och mineralbrytningen i Finland nyligen? och långvarig gruvdrift och många exempel på miljöpåverkan förstås.
Apropå Svenssons uttalande (se länken) så kan Sverige inte leva på malmutvinning i evighet heller. När malmen är slut har vi varken turism eller naturtillgången malm kvar.
Den svenska vänstern har en lång historia av kortsiktighet. Den har inte tänkt längre än näsan räcker så länge jag har levt, i synnerhet inte bokstavsvänstern till vänster om V. Och här fortsätter den.
Kan ni inte kommentera på min blogg istället. Där hela inlägget finns. http://blog.zaramis.se/2012/11/19/alla-tro-att-sverige-kan-leva-pa-turism-ar-naivt/ Som ni sannolikt inte har läst.
Turism skapar inga värden. Det gör tillverkning och gruvnäring. Sverige kan utan tvekan leva ytterligare 500 år på råvaruexport (Skog är därvidlag viktigare än malm och dessutom helt förnyelsebar). Av Sverige nettoexport (värdet av exporten minus värdet på importen) står, beroende på år, skogen för 70-120%, malm för 5-10%. Turismen har ett negativt värde. Vi åker mer utomlands än vad folk åker till Sverige. Resandet är i sig alltså ingen vinst för Sverige. Turismen är alltså inte viktigare. Det är heller inte lämpligt att ett svinkallt land som ligger vid världens ände blir ett stort turistland. Det blir för mycket resande med flyg då. Vilket är betydligt värre för klimatet än svenska gruvnäring. resande (turism) är inte klimatvänligt.
Länder som lever på råvaruutvinning brukar vara fattiga. Råvaror lönar sig inte, bearbetning av råvaror lönar sig, ju mer avancerat desto lönsammare.
För övrigt kan man se detta inom landet. Orter som domineras av råvaruutvinning är orter som folk lämnar. Pengarna strömmar nån annanstans och folk flyttar efter.
”Att tro på att Sverige kan …” (Svensson)
Naturligtvis är det naivt, kan bara inte förstå vem som förslagit eller tror på det förslaget. Det vore ju lika befängt att lansera förslaget att Sverige kan leva på enbart gruvor. Förenklingar av det slaget leder ingen vart.
Det är svårt att veta vem Svesson vurmar för. Blandningen mellan för och emot förvirrar, men så vitt jag kan förstå är det kapitalets röst man hör.
”De inskränkningar av äganderätten som finns i denna lagstiftning är nödvändig som jag ser det. Jag är också motståndare till kommunal vetorätt i dessa frågor då det helt riskerar lamslå nödvändig ekonomisk utveckling och förändring.”(Svensson)
Den komunala vetorätten gäller främst eventuellt nej till uranbrytning, men Svensson kan vara lugn, regeringen kan kan upphäva den. På vad sätt är inskränkningar av äganderätten nödvändig?
I sak är det inte främst vem som är ägare till gruvbolagen som är problemet, de ställer till det hur som helst. En fördel med svensk ägo är att kontrollen av dem kan bli effektivare. Men så länge det är vinsten som avgör så hamnar vi i förödelse av natur och bosättningar(här uppe i norr Kiruna och Malmberget).
Det kryllar av prospekterare i Sverige, riskkapitalister som dukar borden åt gruvbolagen. Det är dessa som är hotet på så många sätt,och får luft undervingarna av Sveriges generösa minerallagstiftning.
Antalet organisationer och nätverk växer, opinionen växer. Vi måste lära och förstå att det är befolkningen i de orter som drabbas av vinsthunger som vet bäst. Bortom begreppet arbetstillfällen finns finns faktorer som på sikt slår undan fötterna på oss alla och de nästkommande.
Leif Öhman
Angående replik från SGU:s GD i SvD(Brännpunkt) 13 November 2012
En vanlig teknik i meningsutbyten eller debatt, är att tjänstemän gömmer sig bakom politiken eller vice versa.
1. Att landet skulle tömmas på mineralresurser på tjugo år är ju befängt. Möjligen skulle det bli en sanning om Sverige övergick till att enbart leva på prospektering och gruvdrift. Däremot uppges allt oftare att de nya stora fyndigheterna räcker cirka 15-20 år.
Att blanda bort korten är vanligt i debatten. Under en debatt i Jokkmokk tidigare i år, ifrågasatte kommunalrådet hur oppositionen kan utmåla katastrof för en enda gruva i kommunen. Detta trotts att han visste att betydligt fler prospekteringar pågår i kommunen.
Att det bedrivits gruvverksamhet under tusen år i landet, kan ju knappast vara ett argument för pågående rovdrift. Från spett och hacka till robotdrift blir perspektivet betydligt kortare … eller?
2. Borrkärnearkivet i Malå är viktigt skriver GD. Ja visst är det, speciellt för prospekterare som där kan sänka sin kostnader i processen att finna mineraler. Sverige bjuder!
3.Tydliga kriterier och riksintresse finns inlindat i Minerallagens texter. I klartext betyder det att så långt möjligt underlätta för prospekterare att ”fynda”. GD vet också att det förbereds en uppluckring av miljölagstiftningen, bland annat skall miljöprövningar underlättas och få snabbare behandling.
4. Modern teknik och efterfrågan på mineraler, speciellt järn och jordartsmetaller höjer naturligtvis takten vad gäller prospekteringar. Riskkapital satsar stort för snabba vinster, riksintresse förvandlas till riskintresse.
Att utarmningen av natur och nationella tillgångar går sakta, ett utvinningstillstånd på 200 undersökningstillstånd, är så klart inte bra för vinstjägarna. I de stora investeringar GD skriver om nämns inte de summor kommunerna ska stå för, inte heller de ”inkomster” landet får från bolagen; förra året cirka 350 000:-. Mät detta mot de miljarder som hägrar under den mark vi går på.
På vilket sätt bidrar de utländska bolagen till att ”Sveriges mineraltillgångar blir ingående kartlagda”?
GD antyder att någon förnekar bland andra Kinas och Indiens utveckling. Vem eller vilka skulle det vara?
En mineralkamp är under uppsegling, speciellt på Nordkalotten och i Arktis. Vart kommer den att leda? Vi lever på många sätt i ett farligt område.
Leif Öhman
Randijaur