Tänk att sådana ska vara lärare, sa Axén Ohlin


Nu har lärarfacket demonstrerat utanför stadshuset när det pågick ett kommunfull-
mäktigemöte. Några av lärarna gick också in på åhörarläktaren med sina plakat.

Då blev Kristina Axén Olin arg som ett bi och röt:

DN: ” – Att lärare, som ska fostra våra barn uppför sig på det här sättet och sätter sig över demokratiska spelregler”, fräste Axén Olin…

Och visst är det hemskt att människor som ska utbilda våra barn själva använder sig av demonstrationsrätten? Är det inte fruktansvärt så säg?

Ja – vad ska barnen tro egentligen ??

Andra bloggar om: , , , , , ,

[tags]Moderaterna, Stockholm, Kristina Axén Olin, Fullmäktige, Lärare, Demonstration, Politik[/tags]

Källor: SvD DN SvD2


71 svar till “Tänk att sådana ska vara lärare, sa Axén Ohlin”

  1. Glöm inte att kompistrycket är hårt. Barnen gör egna val och ska inte behandlas som ett kollektiv som föräldrar kan flytta runt hur som helst. Flyttar kompisen till en annan skola så hänger oftast flera ungar med. De olika inriktningarna på skolor är bra för att tillgodose olika intressen och begåvningar. Om de drivs i privat regi eller inte är oviktigt med barnens bästa för ögonen. Såvida man inte har agendan att alla ska bli så lika som möjligt förstås. Det tycker inte jag är en bra idé ;-).

    Lärare är viktiga personer i barnens liv och borde ta sig ur de självdestruktiva banorna som många verkar befinna sig i just nu. Trots allt verkar det finnas väldigt många nöjda lärare också, tyvärr hör vi inte så mycket från dem. Det kanske skulle ge viss balans åt det hela.

    ”Alla barn ska ha det bättre och få en skolgång som utgår från deras egna förutsättningar, oavsett vad de är bra eller dåliga på” (Mary)

    mL: jag vet inte om du tänkte läxa upp mig kring någon pedagogisk form som jag nämnt, typ Waldorf eller så, du nämnde antroposoferna ovan. Det har jag aldrig gjort iofs. Självklart är jag inte för sektliknande skolor, bara så att du vet det. Det är mångfalden jag är ute efter, att barn och vi vuxna också för den delen lär oss på olika sätt. Att man ska ta hänsyn till det.

    En annan sak vad gäller just antroposoferna, har jag hört något om att det kanske skulle finnas en koppling till scientologerna. Någon som vet om det stämmer?

  2. St Just:
    Nej, det är väl bättre att stå med mössan i hand och svälja förtreten. Det är du som inte bara faller i fällan utan sitter nere i fångstgropen redan. Att kräva ett resultat av någon – skulle det vara fel? Det finns sjuksköterskor som blivit av med jobbet också p.g.a. felbehandling och andra tjänstfel. Ska vi blunda då också?

    Jag talar inte om tjänstefel och jag talar inte om dumma lärare – varför bestämmer du dig alltid för vad en debattant tycker och argumenterar mot din egen uppfattning om detta? Jag talar om att lärare hamnat i en svår situation när deras lönesättning plötsligt skulle bestämmas av en lokalpolitiker utan kunskap om skolan. Vad är det du motsätter dig egentligen? Är det bra att lärare ska behöva fjäska för överheten istället för att ägna sig åt sina elevers kunskapsinhämtande?

    I fallet lärare har det blivit lättare att göra sig av med de som är obekväma för arbetsgivaren – ofta lärare som står på elevernas sida mot vuxenvärlden.

    Om det är så att en lärare är på skolan enbart för sin egen skull och inte för elevernas – vore det då inte bättre att den läraren inte är där? Kan inte förstå varför någon skulle tycka annat. Hur man får reda på detta faktum, nämner ju inte Christer, men så höll jag ju också bara med om att det är bra att det inte finns lärare som inte bryr sig om eleverna. Senast förra året hade min son en lärare i samhällskunskap som älsakde sitt ämne – synd bara att han inte visste vem som var vem av sina elever. Då kan man ju funegra som inspiratör möjligen, men lärare kan man knappast kalla sig, eftersom det i lärarrollen bl.a. ingår att man ska hämta upp om eleverna har tillgodogjort sig undervisningen.

    Men visst är lärare fria villebråd – se bara hur man nu äntligen lyckats nagga deras sommarledighet i kanterna av någon rättviseprincip, som man nog måste vara socialdemokrat eller ivrig jante-anhängare för att förstå. Vad fick våra elever ut av det?

  3. St Just, du skriver: Alla har ju haft sura lärare, dumma, stygga och nån gång någon vettig. Om det bara handlat om det, jag beskrev nepotism i byns skola.
    Det till och med så illa att nya lärare mobbas ut av de andra om den nye inte placerar sig rätt i hackskalan. Rektorer som har velat något har slutat.
    Till saken hör också att folk som är lärare har valt att flytta bort från byn när deras barn skulle börja skola, i bland till och med under termin. Då ska du veta att de handlar om att sälja hus och bryta upp. De vågade inte ens göra det som var enkelt för oss, byta skola.
    Att vårt barn valde en Waldorfskola under några år handlade om att läraren kunde förmedla det hon ville säga, var det någon som inte förstod sa hon det igen på ett nytt sätt. Vi var inte och blev inte antroposofer och skolan kunde inte heller vara antroposofisk eftersom de flesta eleverna kom från familjer som inte var det. Men pedagogiken Waldorfsk.
    Sen kom det några riktiga antroposofer och det blev mycket turbulent och klasser halverades, nu är de lärarna borta och arbetsron har tagit vid igen. Nu har vårt barn gått på det kommunala högstadiet ett par år och det har varit bra för det har varit bra lärare där i de tunga ämnena.
    Den enda som faller i fällan är DU själv St Just eftersom du vill förhindra möjligheten att rösta med fötterna när någonting inte är bra.
    Det kvittar om stalig, kommunal eller friskola, är den dålig för eleverna så måste de få möjligheten att söka sig till en annan.
    Det faktiskt deras framtida liv det handlar om, inte att de ska trygga någon som saboterar för dem.

  4. Oj, så ömma tår. Det är viktigt att försöka se till helheten för alla våra ungar och inte fastna i de egna barnen – även om nu individualism är tidens avgud.
    På ytan innebär friskolorna att fria val inträtt ungefär som rätten att välja elbolag. Men som elprisbytet är en chimär så leder friskolorna åt fel håll.
    1. Mångfalden ökar inte – däremot segregeringen klassmässigt, socialt, etniskt och vad ni vill. De besuttna hittar sina oaser, de religiösa sina indokrineringsanstalter, de pedagogiska sekterna sina osv
    2. Barnen skiljs tidigt åt och får inte växa upp och stötas och blötas tillsammans med barn med andra levnadsförhållanden
    3. Lärarna (vilket är en av de grupper som fått ta mest skit under åratal) kommer att hunsas än mer i friskolesystemet. Ett system med bolag, styrelser och i många fall starka påtryckningsgrupper. Jag skulle tro att snart har vi skolor som undanbeder sig facklig anslutning.
    4. Dessutom så vet varje debattör att den offentliga skolan utarmas och kommer att dräneras när de giriga plockat russinen. Barnen som finns i dessa skolor struntar debattörerna i och gissa från vilken social klass dessa barn kommer?

    Det är definitivt inte ointressant om läraren är anställd hos ett bolag med vinsten som drivkraft eller offentligt anställd för att i första hand utöva pedagogik och förmedla kunskap.

    Ja, jag vill förhindra röstning med fötterna – lika sanslöst som att byta elbolag stup i kvarten, PPM-fonder, telefonbolag eller tågkompanier – är det att privatisera utbildningen.

  5. Ömma tår, jag nog snarare mer hårdhudad och osentimental.
    Dessutom har jag slutat ha illusioner om statlig förträfflighet, något som jag redan för 50 år sedan insåg, i Norrbotten. I Norrbotten har de levt nästan en hel mansålder med att tro på statens ovälde.
    I senaste Dagens Samhälle är det en artikel om den ojämna kvalitén på skolorna, till och med inom samma kommun.
    Men det klar om du vill att dina barn ska gå i en taskig skola för dina höga principers skull, så är det ditt val men inte dina barn.
    Men dina principer kommer väl för dina barns väl.

  6. Christer W, jag förstår att det röda Norrbotten inte är bästa platsen för privatiserings- och friskoleförespråkare.
    Mina barn har nu gått i vanliga, kommunala skolor och det har fungerat bra och det går bra för dem i livet. Visst lite tjafs med någon rektor, någon lärare – men herregud vad annat är att vänta med tusentals barn, hundratals lärare och ännu fler föräldrar.
    För övrigt mina fyra invändningar mot friskolorna har ingen kommenterat – mest mina ”höga principer”.

  7. St Just:
    Hoppas du inte inkluderar mig i ditt fantastiska motargument ”ömma tår”. Vad blir nästa drag? Att vi inte har humor?

    De egna barnen tar man som exempel på hur saker allmänt kan vara. Det behöver inte automatiskt innebära att man inte känner ansvar för alla barn. Eftersom jag inte är för friskolor, snarare tvärtom, tar jag inte åt mig nämnvärt i alla fall. Men du måeet väl hålla med om att den kommunala skolan i många avseende har misslyckats? Det beror dock inte på lärares inkompetens utan av dåliga anslag, ineffektivitet, sekundmätning av arbetstid i det yrke som var ett det första någotsånär fria i och med att mycket av din arbetstid inte var schemalagd m.m. Och kommunaliseringen! Jag vet att många duktiga lärare slutade sin lärarbana i samband med kommunaliseringsprocesserna. Det vore kul om du svarade på det jag skrivit om detta. Vad tycker du om det?

    Ditt svar till nio-åringarna är himla tråkigt och respektlöst. ”För mina ideals skull måste du få det sämre – när du blir stor kanske du förstår”, liksom. Då har vi inte kommit långt ifrån ”din vilja står och växer i skogen”! Det är alltså inte barnet som kommer i första rummet. Det är det kollektiva barnet d.v.s. en avpersonifiering. Che Guevara-citatet om att det egna barnet inte ska ha det bättre ligger det mycket i, visst. Men då får man inte låta ambitionen att ALLA barn ska få det bättre, försvinna. Det är där Sverige har misslyckats. Kollektivet består av individer – det glömde man bort i många år i vårt land. Och detta har resulterar i utanförskap för att människor inte blivit sedda. Mycket av drivet i att starta frikolor beror på att man vill att barnen (inte bara de egna) ska få det bättre. Jag själv vore gladare om allt detta ginge att ordna i det allmännas försorg, men jag är rädd för att folk har tröttnat på att vänta.

  8. Galaxa, sanningen är alltid konkret. Om jag satt i något fullmäktige och motion läggs om att ett gymnasium ska omvandlas till friskola under bolaget X med inventarier och allt – då röstar jag nej. Detta oavsett bolagsform, religiös eller pedagogisk inriktning eller hur det kommunala gymnasiet ser ut för tillfället. Hur röstar du?
    För övrigt håller jag helt med om din beskrivning över vad kommunaliseringen lett till i mängder av kommuner – främst fattiga. Precis sådan och sju grader värre är framtiden i morgondagens offentliga utbildning om borgarna får härja fritt. Lösningen är därför stenhårt försvar för allt offentligt oavsett om det rör sig om vård, skolor eller vattenkraften. Att vi ser till att friskolorna återförs under samhälligt styre med miljardsatsningar som under 1950- och 1960-talen.
    Så skulle även privatiseringen av offentligt ägda tillgångar som järnvägen,elmarknaden eller varför inte våra pensioner ha drivits. Nu sitter vi där som små aktieägare och pensionsspekulerar eller letar efter det förlorade låga elpriset.

  9. Någonstans uppe i denna tråden har jag för mig att det var ganska stor enighet om att det är föräldrarna som har ansvar för sina barns uppfostran (och utbildning), inte lärarna. Det är en uppfattning jag delar. Att det är lärare och skolan som utför utbildningen är en annan sak. Ansvaret är och förblir föräldrarnas.

    Om jag som förälder anser skolan mina barn går på är dålig, så har jag därmed ett ansvar att se till att mina barn får en bra utbildning. Lärarnas väl och ve kommer i andra hand.
    Att jobba för att förbättra skolan barnen går på är ett alternativ, att byta skola är ett annat och skulle en alternativ skola vara en friskola som drivs med vinst har jag inget problem med det. Det viktiga är att mina barn får en så bra start som möjligt i livet.

    Att lärarna fått tuffare och sämre arbetsvillkor de senaste 20 åren är en annan fråga, men varför skall just dom vara förskonade från de försämringar som drabbar andra anställda?

  10. Mary, nej ingen uppläxning. Bara lite väl tilltagna citat och ett antal länkar för mycket till artiklar (om antroposofi, steiner och waldorfskolor).

    Jag har inte någon gång stött på direkta kopplingar mellan antroposofi och scientologi/dianetik, däremot finns det ju flera likheter (men de i sin tur liknar ju även andra organisationer av den typen). På sätt och vis är de samma skrot och korn (om man frågar mig dvs).

    En bra ”pedagogik” är lärare som har tid (och ork) med sina elever (dvs mer eller bättre fördelade resurser) så det skapas en stimulans för både elev och lärare. Och att skolan inte innehåller massa irrläror då förståss :)

  11. ”Föräldrarna har ansvar för sina barn” – vilket tomt konstaterande! Möjligen korrekt för några tusen år sedan – men sedan människan bildade samhällen, angår barnen oss alla. Vore barnen bara föräldrarnas ansvar – flytta ut i skogen och lär barnet allt det behöver veta. Jag kan lära mina barn en hel del; att läsa, att svarva, att spela gitarr, att laga vissa maträtter, konsthistoria, Kinks samtliga album … – men jag går bet på kemin, spanskan, simningen … – tur att det finns lärare.
    ”Det viktiga är att mina barn får en så bra start som möjligt i livet.” tycker Hans. Ja, på ett plan anser väl alla föräldrar det, samtidigt är det ett utomordentligt inskränkt synfält vilket alla friskolenissar gärna exploaterar: mina barn … contra andras ungar.
    Utbildning handlar förvisso om X lilla sjuåring men även om kanske 100 000 ytterligare sjuåringar som ska börja skolan.
    Sen vet jag inte om någon krävt att just lärarna explicit ska undandras problem i livet – min poäng är att de är värda mer uppskattning både lönemässigt, när det gäller arbetsvillkoren och att bli anständigt bemötta av alla tyckare som anser sig vara experter på det professionella och krävande yrket; lärare.

  12. St Just
    Du får gärna tycka påståendet är tomt, men jag tycker det är viktigt att skilja på ansvar och utförande. Det är nämligen två olika saker.
    Hade jag kunnat allt själv skulle det kunna vara ett alternativ till skola för mina barn, men liksom du inser jag mina begränsningar.

    Att jag har ansvar för mina barn innebär INTE att jag inte bryr mig om andras barn. Jag bidrar gärna och hjälper till, men ANSVARET är föräldrarnas.

    St Just, menar du allvarligt att det är skolan och lärarna som har ansvar för att utveckla min barn?

  13. Hade jag kunnat allt själv skulle det fortfarande inte vara ett alternativ till skola för mina barn. Barn behöver möta annat, andra och inte bindas till sina allvetande päron.
    Och visst, det är skolan och lärarna som har ansvar för att utveckla mina barn – och naturligtvis mitt.

  14. St Just
    då vet jag åtminstone vad som skiljer oss. Jag betalar via skattsedeln för skola och lärare för att just lära ut det jag inte kan.
    Ansvaret är dock mitt som jag ser det. Kan du då förstå hur vad jag menar med att skilja på ansvar och utförande?

  15. Jag röstar nej, jag med. Men det är emellertid inte säkert att jag röstar ja till att omvandla en väl fungerande friskola till kommunal bara för sakens skull.

    Och vad gäller det övriga du skriver är jag med dig hela vägen. Posten, vattenkraften och kommunikationerna – tebaks!

  16. Galaxa och St Just, ni är rätt märkliga. Ni tycks tro att alla friskolor är övertagna fullt fungerande kommunala skolor. Så är inte fallet, de flesta som bygger på en pedagogisk inriktning startar i allmänhet i avdankade kontorslokaler, industrilokaler, ålderdomshem
    och nedlagda skolor. I allmänhet är de som startar dem eldsjälar som har lämnat den kommunala skolan. Ofta är det också till en lägre lön de går.
    Sedan finns det friskolor som är bolagsägda, det är sammanblandningen mellan bolagsägda och de pedagogiskt och ofta förenings- eller föräldrastyrda skolorna som många debattörer inte klarar ut skillnaden på och drar därför alla friskolor över samma kam. Folkhögskolorna är de facto friskolor också, enligt erat sätt och se att har de inget berättigande heller.
    Jag hoppas att ni nu har tagit del av den undersökning som kom igår och publicerades av kommunerna och landstingen om skolornas kvalité. I vart fall, den visar att det är mycket ojämn kvalité, till och med inom en och samma kommun. Det andra den visar är att det inte är pengarna som är avgörande för dessa skillnader.
    Så vilken faktor återstår för att det ser ut så olika ut?

    För övrigt när det gäller politiker och lärarlöner är det så att ingen enskild politiker bestämmer lönen för en eller flera lärare. Däremot är det politikers uppgift att hålla koll på kommunens ekonomi och ge rammarna för vad som är möjligt.
    Lönen är en förhandlingsfråga mellan personalavd, förvaltningschefen, rektor och med fack och den anställde.
    Faktum är att när ni väljer era politiker till de olika församlingarna är det en fördel om ni väljer folk som kan få debet och kredit att gå ihop, och då måste de också förstå hur stor del av t.ex. kommunens kostnader är löner eftersom kommun är personalintensiv. Hur än det är gillar ni inte nedlagda skolor, större klasser, flera åldringar på rummen, indragen hemtjänst, etc.

  17. Du läser som fan läser bibel och lever knappast upp till det pseudo, St Just.
    Ganska billigt, du vill inte se skillnaden mellan olika typer av friskolar.

  18. ”Ni tycks tro att alla friskolor är övertagna fullt fungerande kommunala skolor.” Hur i hela faderullan kan du tro att jag anser det? Sluta och dra mig och St Just över en kam – det funkar inte. Jag har haft barn i friskola och är jättesur på kommunen som gick in och verkligen förstörde förutsättningarna för denna. Det är därför jag fråga St Just vad han skulle säga till 9-åringarna! För den skull kan jag väl anse att det allra bästa vore om alla skolor i ett så litet land som Sverige hade en någotsånär standardiserad styrning samtidigt som man mycket mer tog hand om individen på undervisningsplanet. Och att alla var lika bra som den friskolan var som jag har erfarenhet av och att alla skolor var öppna för alla barn. Alla friskolor är tyvärr inte det. Däremot är det lättare än vad många tror (speciellt bland vänstermänniskor) att ha sina barn i en friskola och inte kostar det alltid mer heller. Om alla man kunde vänta sig att alla föräldrar var lika engagerade överallt – skulle barnen i Sverige ha det fantastiskt bra. Om man kunde hitta engagerade lärare överallt vore det ännu ett lyft.

    Jag är alldeles för positiv och för kritisk till friskolor på samma gång. Det kallas att argumentera och ompröva och försöka få saker att bli bättre. Länken till AB:s artikeln är löjlig – St Just har sin stenhårda åsikt klar, utan hänsyn till varken barn eller andra, och Christer har målat in sig i sitt hörn. Båda två sätter upp mig på sin motståndarlista. Stöt och blöt ett tag, vetja! Och gärna med barnen i fokus!

  19. Galaxa, någon motståndarlista har jag inte satt upp dig eftersom jag gör inga sådana, jag skiljer på person och sak.
    Inledning på mitt inlägg bygger på din kommentar till St Just. Du skrev,Jag röstar nej, jag med.
    Med vetskapen om att en del byskolor och ytterområdeskolor överlever genom att bli friskola, så kan inte jag ta ett sådant kategoriskt beslut. Jag har även som politiker varit med om att införa årsklasslös skola för länge sedan, valet stod mellan att lägga ner eller hitta en annan lösning för att den skulle överleva. Detta skedde mot lärarnas vilja, föräldrarna var mer kluvna. Ca 8 – 10 år efteråt så vill den kommunen återinföra traditionella klasser och det blev ett väldigt liv på föräldrar och lärare.

    När jag nu läser det senaste inlägget från dig kan jag inte annat än att se att ditt inlägg, Jag röstar nej, var ogenomtänkt.

    Det har mycket väl gått att utläsa att du har en dubbelbottnad inställning i frågan och att du ser både fördelar och nackdelar.
    Du skriver att du, … vill ha en någotsånär standardiserad styrning samtidigt som man mycket mer tog hand om individen på undervisningsplanet.
    Det är ganska intrikat problem eftersom skolan redan i dag bygger på det men klara inte av det, det är därför Skolverket finns och agerar.

    När jag läser följande, Däremot är det lättare än vad många tror (speciellt bland vänstermänniskor) att ha sina barn i en friskola och inte kostar det alltid mer heller. Om alla man kunde vänta sig att alla föräldrar var lika engagerade överallt – skulle barnen i Sverige ha det fantastiskt bra.
    Det är något som jag också känner igen. I vårt fall kostade det inget och för kommun blev det billigare, avsevärt billigare.

    För övrigt, något som väcker min förundran är att det finns vänstermänniskor som både sätter och låter sina barn gå i friskolor och offentligt agerar emot dem. Att de väljer skolor med en pedagogik som tilltalar dem och som de anser är bra för barnen är inget att säga om, men dubbelmoralen desto mer.

  20. Christer W: Att säja nej till friskolor var med utgångspunkt från om jag satt i ett fullmäktige – för det var så frågan ställdes. Och detta fullmäktige skulle ju i så fall vara där jag bor. Jag borde varit tydligare där. Där jag bor vinner vi inget på friskolor som det ser ut jjst nu. Det är mycket som måste falla på plats vad gäller organisation och struktur om det ska bli möjligt igen. Kommunen har målat in sig i ett hörn genom att ge tjänstemän med uttalad friskolefientlig attityd fritt spelrum under lång tid. Dessutom tycker jag fortfarande – eftersom det viktigaste med en skola är att barnen undervisas och mår bra – att det bästa vore om de kommunala skolorna sköttes lika bra som många friskolor, vilket ju skulle göra friskolorna onödiga, eftersom de kommunala skulle vara lika bra.

    Du har helt rätt i att det ofta blivit billigare för kommunen med friskolor. Det har antagligen med effektivitet och engagemang att göra. Det finns alla anledning att tro att det skulle kunna finnas mer plats för sådant även i kommunala skolor. Att, som så många på vänerkanten ofta gör, tro att detta har med pengastarka föräldrar att göra är sällan sant. När vi gjorde en inkomstundersökning på vårt föräldradrivna dagis visade det sig att vi låg ganska exakt på det medel som gällde för hela kommunen. Det ”faktum” att vi var höginkomsttagare hade kommunen (när den var icke borgeligt styrd) slagit i huvudet på oss under lång tid som ett argument för att visa på hur otroligt orättvist det var att vi skötte verksamheten emd kommunala bidrag. Dessutom var, precis som du säger, vår verksamhet billigare för skattebetalarna..