Denna artikel i ett för mig ovanligt ämne publicerades för exakt år sedan. Den visar på en aspekt av globalisering, ja rentav av något som man kan kalla ”svensk imperialism”.

Denna av mig översatta artikel har publicerats av den lilla organisationen ”GRAIN” (spannmål) och av Globalresearch med titeln ”Top Swedish, US and Canadian Pension Funds Linked to Brazilian Land Grabs, Displacement of People” GRAIN är en liten internationell ideell organisation som arbetar för att stödja småjordbrukare och sociala rörelser i deras kamp för samhällsstyrda och biologisk mångfald baserade livsmedelssystem. I artikeln finns uppgifter om mediekontakter och var man kan beställa rapporten på GRAIN (https://www.grain.org/article/entries/5336-foreign-pension-funds-and-land-grabbing-in-brazil)

Sammanfattning
◾En jordbruksfond som investerar i Brasilien förvaltas av TIAA-CREF i New York City
◾Farmförvärv är kopplade till brasilianska affärsman anklagas för våldsam beslag av mark och inblandning i penningtvätt
◾Farmer som förvärvats i Brasilien med hjälp av en bolagsstruktur som går vid sidan av bestämmelser om utländska investeringar
◾TIAA-CREF och pensionsfonds-investerare bryter mot internationella principer för investeringar i jordbruksmark investeringar som de utvecklat

Ett företag i New York som hanterar pensionssparande för arbetstagare i Sverige, USA och Kanada kringgår brasilianska lagar om utländska investeringar för att förvärva jordbruksmark från en affärsman som är anklagad för att våldsamt förskjuta och behandla lokalsamhällen, enligt en ny rapport, som släpptes 16/11 av Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, GRAIN, Inter Pares, och Solidarity Sweden – Latin America (Solidaritet Sverige – Latinamerika.)

Rapporten med titeln ”Utländska pensionsfonder och landgrabbing i Brasilien (“Foreign Pension Funds and Land Grabbing in Brazil”) avslöjar hur svenska, amerikanska och kanadensiska pensionsfonder förvärvade jordbruksmarker i Brasilien med hjälp av en lokal affärsman anklagad för att använda våld och bedrägeri för att förskjuta småbönder.
Pensionsfonderna har investerat i Brasilien genom ett fond för jordbruksmark globalt som kallas TIAA-CREF Global Jordbruk LLC (TCGA). Fonden förvaltas av New York-baserade ”Teachers Insurance and Annuity Association – College Retirement Equities Fund (TIAA-CREF)”. De som investerar i fonden inkluderar TIAA-CREF, Andra svenska AP-fonden (AP2) och Caisse de Dépôt et placering du Québec (CDP) och British Columbia Investment Management Corporation (bcIMC) i Kanada.

I stället för att stödja affärsmannen, har hans tidigare arbetsgivare Världsbanken inte sagt särskilt mycket om hans fall och fortsätter till att finansiera den etiopiska regeringen, liksom regeringarna i USA, Storbritannien, Tyskland, Schweiz och Kanada.

”Under många år har dessa pensionsfonder vägrat att offentliggöra detaljerna om sina markaffärer i Brasilien, säger att vi borde lita på sina deras förfaranden”, säger Annelie Andersson i Solidaritet Sverige – Latinamerika.

Det tog tre år av utredningsarbetet för att hitta platsen för några av de jordbruksfastigheter som pensionsfonder förvärvat och vad vi hittade är i strid med principerna för ansvarsfull investering i jordbruksmark som dessa företag hävdar att de följer.
TIAA-CREF är en av grundarna av principer för ”the Principles of Responsible Investment in Farmland” (ansvarsfulla investeringar i jordbruksmark) och den största institutionella investerare i jordbruksmark globalt. Denna organisation påstår sig följa strikta rutiner för att kontrollera förhållandena för den mark som förvärvas och den påstår att alla jordbruksfastigheterna i Brasilien har förvärvats i enlighet med federala och lokala lagar som skyddar ursprungsbefolkningen och dess historiska arv och inhemska samhällsrättigheter.
Men rapporten visar hur TIAA-CREF och andra pensionsfonder förvärvat flera gårdar i de södra delarna av delstaterna Maranhão och Piauí, där markkonflikter och landgrabbing är utbredd och att dessa förvärv skett av en affärsman som anklagas för att använda våld och lönnmord att förvärva landområden där.
”Genom vår efterforskning i officiella dokument och intervjuer med lokala myndigheter och samhällen där pensionsfonderna har förvärvat gårdar, kunde vi konstatera att dessa utländska pensionsfonder flera gårdar förvärvat med hjälp av en affärsman som anklagas för olagligt förvärva stora markområden i området ” säger Fábio Pitta från den brasilianska organisationen Rede Social de Justiça e Direitos Humanos. ”Denna affärsman är känd för att använda förfalskade dokument och våld för att avhysa invånarna, och federala myndigheterna anklagar honom för penningtvätt och landgrabbing för flera miljoner dollar.”
Brasiliansk lagstiftning har utvecklats för att förhindra utländska investeringar i jordbruksmark i denna skala. Rapporten visar i detalj hur pensionsfonderna använde en komplex företagsstruktur och ett system av skuldebrev som tillåter dem att kringgå brasilianska föreskrifter.

”Människors hårt intjänade besparingar i Sverige, Kanada och USA används för att ta mark från småbönder i Brasilien för att bygga upp stora industriella jordbruk som förgiftar samhällena med bekämpningsmedel och beröva dem deras lokala vattenkällor”, säger Devlin Kuyek i GRAIN. ”Dessa samhällen får ingenting tillbaka: inga anständiga jobb, ingen ersättning, och ingen mat eftersom allt det exporteras någon annanstans.”

”Vi är djupt störda över att att se pensionsfonder för lönearbetare användas för att finansiera utbyggnaden av en modell för industriellt jordbruket som är så förödande för familjejordbruk”, säger Kathy Ozer från National Family Farm Coalition i USA. ”Denna typ av finansiell spekulation hindrar eller får familjejordbruk här i USA och Kanada att upphöra, och det måste stoppas.”

”Pensionsfonderna har bedragit de människor vars pengar de förvaltar att tro att de gör socialt ansvarsfulla investeringar”, säger David Brüer från Inter Pares. ”De borde genast avyttra sina investeringar i jordbruksmark och se till att all land de har förvärvat illegalt eller genom landgrabbing återlämnas till de lokala samhällena.”

7.4.1 ”Land grabbing” -Utdrag ur kommande uppdatera skrift på 100 sidor om ”USA som världspolis”.
Mellan år 2000 och 2010 köpte eller hyrde utländska investerare över 200 miljoner hektar jordbruksmark i utvecklingsländer – en yta mer än åtta gånger större än Storbritannien. En stor del av marken används för produktion av biobränslen. Utländska direktinvesteringar i jordbruk har femdubblats mellan 1989-1991 och 2005-2007. Investeringarna sker ofta under mycket förmånliga villkor för de utländska företagen i länder där de styrande är en slags kompradorbourgeoisi*. Ofta säljs eller hyrs den bördigaste marken ut billigt. Detta kan ses som en ny form av kolonial exploatering på bekostnad av fattiga människors försörjning.

“Det är brottsligt mot mänskligheten att omvandla jordbruksmark till produktion av biobränsle” enligt Jean Ziegler, FN:s särskilda rapportör on the Right to Food, oktober 2007 (Toussaint & Millet 2010). Ytterligare utveckling och expansion av biobränslesektorn kommer att medföra högre matpriser på medellång sikt och till osäker tillgång till mat för de mest sårbara befolkningsgrupperna i utvecklingsländerna” (OECD, 2008). Men de rika ländernas jordbrukspolitik möter också motstånd. Dubbelmoral inom tullområdet sköt WTO:s DOHA-runda (kapitel 4) i sank. Vid WTO:s femte ministerkonferens i Cancun 2003 vägrade utvecklingsländerna att göra fler eftergifter till USA och EU. Nätverket Via Campesina (”Bondens väg”) omfattar mer än 150 organisationer i drygt 50 länder och har enligt många lyckats visa att dagens paradigm inte medför en effektiv matproduktion.

intressant.se, land grabbing, orättvisor, politik,Brasilien, pensionsfonder, kapitalism, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, socialt, USA, fattiga, imperialism, skatteflykt, lurendrejeri,kriminalitet, skandal,

Globalresearch GRAIN Vatten – Globalresearch ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4
Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9