Som gästbloggare kan jag idag välkomna min kollega Leif Elinder som är barnläkare i Uppsala med intresse för miljö, mänskliga rättigheter och öppenhet inom forskning. Han har tidigare publicerat inlägg om att leva under drönare, ett och om att döda barn och ”Släpp Guantanamo-fångarna loss – till Sverige”, om bra beslut i Svenska Amnesty, om fängelseförhållanden och mänskliga rättigheter i USA samt ”2013 – ett ödesår för demokrati och mänskliga rättigheter” och 30 mars om ”Vår skuld till Irak”. Han har 28/4 diskuterat situationen på Guantanamo, som USA:s president år 2008 lovade att stänga. Han diskuterade 7 juni förra året i inlägget ”Hur kunde 169 Guantanamofångar bli en enda?” hur ledningen för Amnesty i Sverige i praktiken har försvagat opinionsarbetet om Guantánamo och för Julian Assange. Leif Elinder är själv medlem i Amnesty. Han har nyligen i ett annat inlägg här berättat om mödorna att få demokratisk behandling av motioner om stöd för bl.a. Assange och Snowden inför och vid Amnestys årsmöte, och vi har i en kommentar nämnt att det blev avslag på hans motioner. Här granskar han Amnestys ”Omvärldsanalys.”
”Neutralitet vid orättvisa är att stå på samma sida som förtryckaren” – Desmond Tutu
Amnesty har till sina medlemmar skickat ut ett diskussionsunderlag om strategiska mål 2016-2019. Utskicket innehåller en rubrik – ”Omvärldsanalys” – som beskriver svårigheter i världen som måste bekämpas – problem som fattigdom, diskriminering, klimatförändringar, finanskriser, flyktingproblem mm. Framställningen är så allmänt hållen att det inte går att invända. Orsaker och rika länders ansvar går man inte på.
Men under rubriken – ”Makt och spänningar i världen” – skriver Amnesty
följande: ”Under 2012 utgjorde den amerikanska andelen av världens militärutgifter mindre än 40 procent…. Medan militärutgifterna har minskat främst i USA, har de ökat … i övriga regioner. Kina, Ryssland och Saudiarabien är de länder som har de näst högsta försvarsutgifterna och tillhör de 23 länder i världen som mer än fördubblat sina militära utgifter sedan 2004”. ”Rysslands expansionism har på senare tid hamnat i fokus för världens uppmärksamhet i och med annekteringen av Krim”.
Istället för att klart tala om att de militära styrkeförhållandena mellan NATO och Ryssland förhåller sig som till 10:1. och att NATO expansionism sedan Berlinmurens fall 1989 inneburit att 13 nya Natoländer, vilka samtliga bidrager till en inringning av Ryssland. Det är – mot den bakgrunden – svårt att inte tolka Amnestys information som vilseledande (1).
Amnesty skriver att – ”vissa länder [som Pakistan] prioriterar vapeninköp framför … mat”… – men nämner inte orsaken eller vem som förser dem med dessa vapen.
Amnesty skriver att – ”Röster har höjts om att Kina håller på att ta över USA:s roll som supermakt. Vad skulle detta kunna få för konsekvenser för mänskliga rättigheter?” [Underförstått att USA står upp för mänskliga rättigheter – medan Kina inte gör det.]
Amnesty skriver att – ”Utbredningen av terrorism från Mellanöstern till delar av Afrika har skett i sköra och svaga stater som fungerar som en utmärkt grogrund för terrorism”. Men Amnesty nämner inte vilken skuld stormakterna har för den terrorism de själva utför – och i vilken utsträckning denna s.k. ”statsterrorism” är orsak till den terrorism som Amnesty vill tala om.
Amnesty slutar med att fråga om det finns ”andra typer av människorättskränkningar som Amnesty borde arbeta för att stoppa”? Robert Jackson – chefsdomaren vid Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget – besvarar frågan med att slå fast att aggressionskrig är det centrala brottet (”the Supreme” crime), vilket i sin tur ger upphov till alla de avskyvärda brott som följer därefter. Det är rimligt att det är detta som Amnesty bör prioritera, finna orsaker och försöka förhindra.
Amnesty:s oberoende och neutralitet ifrågasätts.
Francis Boyle, professor i internationell rätt, (f.d. styrelseledamot i Amnesty International), Chris Hedges (prisbelönt journalist och människorättsaktivist) Glenn Greenwald (prisbelönt journalist/jurist), Jean Bricmont (författare till boken ”Humanitär Imperialism”) människorättsaktivister som Joe Emersberger, Paul de Rooij, Diana Johnstone ifrågasätter Amnesty:s oberoende och neutralitet. Det finns skäl att ta den kritiken på allvar. (2)
Amnestys engagemang för olagliga anfallskrig, ockupation, dödande med drönare, utomrättsliga avrättningar (targeted killings), globaliseringen av tortyr (extraordinary renditions) kan sammanfattas med ”För lite – för sent”!
Jean Bricmont (se ovan) sammanfattar – “Amnesty International generally takes no position on the use of armed force or on military interventions in armed conflict, other than to demand that all parties respect international human rights – the position of those who recommend that rapists use condoms,” ignoring that once war they failed to oppose “takes place , human rights and the Geneva Conventions are massively violated.
Amnesty har fört en noggrann lista på Kubanska samvetsfångar (POC – Prisoner of Conscience) men inte på i Israel fängslade palestinska fångar som uppgår till ca 5000 varav flera hundra s.k. administrativa fångar.
Den fängslade ryska protest/provokationsgruppen Pussy Riot tilldelades snabbt ett POC status – vilket leder till förmånen av stöd från internationella brevkampanjer. Men Chelsee (Bradley) Manning, dömd till 35 års fängelse har inte tillerkänts denna förmån – ej heller CIA officeren John Kiriakou, fängslad för att ha avslöjat delar av USA:s tortyrprogram. (Ingen ansvarig för tortyrprogrammen har dömts!).
Edward Snowden har avslöjat att NSA – USA:s säkerhetstjänst) – strävar efter att globalt samla in och lagra all elektronisk kommunikation mellan människor. Insamlingen handlar inte om att hitta terrorister. Ingen har visat att massövervakningen tjänar detta syfte. Den handlar istället mer om att skaffa en information. som vid behov kan plockas fram och användas för kontroll, övervakning, skandalisering och utpressning.
Snowdendokument har visat att speciellt människorättsorganisationer (inkl. Amnesty), fredsaktivister, djur och miljöaktivister öronmärks och registreras som opålitliga. (3)
Steget mellan aktivist/whistleblower (sanningssägare) till att utpekas som ”terrorist” är inte långt. Enligt en artikel i New York Times listas/öronmärks nu över 700 000 människor som potentiella terrorister (4). Tiotusentals människor placeras på en ”Non Fly-lista” utan att veta varför och utan att kunna få saken prövad.
I boken – ”The Terror Factory” – beskriver författaren Trevor Aaronson hur FBI skapar terrorism (5). Även den amerikanske f.d. Nato generalen Wesley Clark, säger att ”kriget mot terrorismen är självskapat (6).” Enligt den amerikanska NDAA – lagen kan USA efter eget godtycke klassa obekväma personer som ”terrorister”, vilket berövar den utpekade rätten att få sin sak prövad i en civil domstol (7).
Många människorättsorganisationer är (trots att de säger motsatsen) beroende av bidrag från landets regering (Formellt kan det handla om bidrag för olika utbildningar mm). Därmed finns det en risk att vanligt folks spontana intresse för mänskliga rättigheter kapas och avleds till – för det egna landet – politiskt okontroversiella agendor.
(Bilden föreställer VD i Amnesty International, i tidigare engagemang för USA:s Iranpolitik).
Suzanne Nossel (2012) verkställande direktör för Amnesty International USA, kom direkt (2012) från USA:s utrikesdepartement, är ett exempel på det. Hon myntade bl.a. begreppet ”Smart Power” som stöd för USA:s och Natos aktioner i Afghanistan mm. I Sverige rekommenderade styrelsen för svenska Amnesty avslag på en motion (2012) till stöd till fångarna på Guantanamo med motiveringen att – ”Regeringen anser att Guantánamofångarna är ”USA:s problem” och ”Amnesty har [därför?] nedprioriterat frågan och föreslår att årsmötet avslår motionen”. Det är inte bra om Amnesty misstänks för att vara på väg att bli en filial till UD!
Vad säger Amnesty om ”kriget mot terrorismen” – framför allt vad säger Amnesty om dess orsaker?
Vad säger Amnesty om fängslade amerikanska whistleblowers som Barett Brown och Jeremy Hammond?
Vad säger Amnesty om att under Obamaadministrationen så har fler whistleblowers (sanningssägare) åtalats under en spionlag (från 1917) än under någon tidigare regering? (8)
Vad säger Amnesty om globaliseringen av tortyr? (9)
Vilket stöd får Edward Snowden från Amnesty i frågan om asyl i ett EU land, vilket han ansökt om?
Framgång i kampen för mänskliga rättigheter står och faller med Amnestys oavhängighet och trovärdighet. En handlings etiska relevans beror på dess förväntade och sannolika konsekvens. Det är enkelt att i allmänna termer fördöma våld – en kritik av ungefär samma moraliska betydelse, som att anmärka på de våldshandlingar som ägde rum på 1800 talet. Fredsaktivisten Noam Chomsky skriver: ”Vår primära plikt är att anmärka på egna ledare/eliter – och de med vilka vi är nära förbundna. Det är dessa vi kan påverka och det är deras aktioner/missgrepp, som vi är ansvariga för”.Denna insikt och denna prioritering bör också vara Amnesty:s ledstjärna.
Referenser till artikeln.
1 http://jinge.se/allmant/usas-militarbudget-hel-eller-halv-biljon-dollar.htm
http://jinge.se/allmant/putins-dilemma-risk-for-krig.htm inkl
http://1.bp.blogspot.com/-o8SvskOACFU/Uw7syYkZRGI/AAAAAAAAPOg/F15yYvSTBLM/s1600/0053_defense-comparison-crop.gif
2 http://www.sourcewatch.org/index.php/Amnesty
http://www.truthdig.com/eartotheground/item/chris_hedges_resigns_from_human_rights_organization_pen_20130401/
3http://www.truthdig.com/eartotheground/item/edward_snowden_says_nsa_spied_on_amnesty_international_20140408
4 http://www.nytimes.com/2013/12/01/sunday-review/who-is-watching-the-watch-lists.html.
5 http://www.cbc.ca/news/world/q-a-the-fbi-s-role-in-manufacturing-terrorism-1.1337748
6 http://www.examiner.com/article/us-we-initiate-terrorism-to-create-terrorists-to-overthrow-governments.
7 http://www.truthdig.com/report/item/the_ndaa_and_the_death_of_the_democratic_state_20130211
8 http://www.theguardian.com/commentisfree/2013/aug/06/obama-abuse-espionage-act-mccarthyism-
9 http://www.opensocietyfoundations.org/reports/globalizing-torture-cia-secret-detention-and-extraordinary-rendition
i Andra om: tortyr, terrorstat,Amnesty, Guantanamo, Massmedia, USA, Politik, CIA, juridik demokrati demokratiAssange massmedia rättvisa yttrandefrihet terrorism
Professor’s blog intervju med Leif Elinder 11/5Professors blog New York Times 15/4 Dr Gerald Thomson DN Gunnar Jonsson 4/5 ABC 24/4CBS 27/4 DN 28/4 Jonathan Turleys blogg SKP-blogg > Henrik Alexandersson Nyhetsbanken SvD om Kuba 26/11 Svenssonbloggen Kommunisternas blogg Anarkia FIB-Kulturfront. DN stoppas text om Gaza Aftonbladet 2008 om mordförsök på Castro SR SvD1 SvD2Aftonbladet.se Expressen SvT Flamman Proletaren Svensk-kubanska
4 svar till “Strategiska mål för Amnesty”
När Amnesty bildades var man noga med att alla deltagande grupper skulle adoptera en fånge från väst och en från öst, för att inte kunna användas som slagträ i det kalla kriget.
Det verkar som man har glömt bort detta idag.
Äntligen kommer det referenser till Jean Bricmonts bok ”Humanitär imperialism”.
För den som vill sätta sig in i USA-imperialismens lyckosamma taktik hur man använt
s.k NGOer för sina syften är den oumbärlig.
Efter förlusten i Vietnamkriget 1975 har USA konsekvent utnyttjat ”mänskliga rättigheter”
för att splittra ”vänstern” och folkrörelser som varit kritiska mot dess utrikespolitik.
Human Rights Watch finansieras sedan 2004, tror jag det är, av Saudiarabien. Det blir nog inte så värst mycket Human Rights numera. Undrar om det är likadant med Amnesty. Jag har en känsla av att det är så.
Att USA ska få döda människor i Waziristan utan rättsliga åtgärder är en skandal. Obama och CIA borde ställas inför rätta.