I torsdags kväll var jag och min fru på Nobelmuseet och hörde presentationen av NATO-utredningen. Alla författare utom Sven Hirdman var där. Det var mer än fullsatt, och där fanns många ungdomar. Vi kom tidigt och kunde gå runt och se den lilla utställningen. Den får plats i en liten del av det planerade stora museet. Men detta ska handla om NATO. Jag gjorde anteckningar under mötet och rapporterar nedan. Mötets inleddes av en välsjungande sopran, vars namn jag inte har. Hon återgav ett stycke av Georg Friedrich Händel. Efter några ord om uppdraget av Stina Oscarsson var det dags för Stellan Skarsgård. Med stort engagemang och utan manuskript pläderade han för att Sverige skulle stå utanför NATO. Han berömde Olof Palmes engagemang, som gjorde att han mötte en positiv Sverigebild då han for runt i världen. Att komma med i NATO, att förknippas med USA:s kultur, dess skjutvapnen, Ted Cruz skulle allvarligt ytterligare försämra Sveriges anseende runtom i världen antecknade jag.
Kolla denna Youtube! https://youtu.be/ICUZ7QhuMXg

Sedan presenterade sig moderatorn, den kända kulturjournalisten Ulrika Knutsson (UK). Hon presenterade sig som NATO-skeptiker, tog fram NATO-anhängarnas invändningar (mycket relevant) och var mycket bra.

Hon lämnade sedan över ordet till utredaren, professor Lars Ingelstam. Han betonade att man såg avspänning som viktigare än avskräckning. Vidare att säkerhetspolitik är något långt vidare än bara militär säkerhet. Han berättade att han tidigare tillsammans med docent Anders Mellbourn, f.d. chefredaktör för DN och f.d. chef för Utrikespolitiska Institutet skrivit om behovet av ”vidgat begrepp”. Arkitekturen i utredningen gick ut på att andra än militära faktorer bör få större betydelse. Han menade att intresset för NATO ökat från låg nivå. Som svar på fråga från moderatorn UK sa han att det inte var svårt att få fram uppgifter, men att det var en del att läsa.
Vilken var den svagaste punkten frågade UK? Vi har kanske skrivit för litet om de rent militära frågorna, sa Lars Ingelstam.

UK väckte sedan frågan om synen på Ryssland. Hans Blix menade då att NATO haft en avskräckande effekt under det kalla kriget. Han var ganska kritisk mot Ryssland och såg en auktoritär utveckling där. Även om kriget i Georgien 2008 ej startades av Ryssland använde Ryssland oproportionellt mycket våld. Han kritiserade Rysslands insatser i Krim och östra Ukraina utan att närmare precisera sig.
Men han sa att man inte ansåg Ryssland som en farlig makt. Hans Blix manade om ökat stöd för FN-insatser.

Förre ambassadören Rolf Ekéus nämnde att Ryssland har jämförelsevis liten militär kapacitet, en militärbudget som var drygt 1/10 av USA:s. Han berättade om Rysslands problem med islamistiska extremister i södra Kaukasus, där utbildningen blivit alltmer fundamentalistiskt baserad. Kina nämndes som stor aktör. Rolf Ekéus hade svårt att se något hot mot de baltiska staterna från Ryssland och påpekade att NATO kränkt svenskt luftrum mycket mer än Ryssland enligt försvarsmaktens uppgifter. Antalet kränkningar hade ökat under senare år.
Hans Blix informerade om att NATO expanderat, att man sedan några år ändrat beteckning och angav Ryssland som motståndare och menade att man måste förstå att Ryssland hade skäl att känna sig inringad.

Moderatorn UK undrade om vi i Sverige var alltför okunniga om Ryssland och hade alltför lätt att använda beteckningen ”Putinkramare”. Rolf Ekéus menade att vi nu blivit mycket okunniga i Sverige om Ryssland – kunskapen var större förr.
Pierre Schori menade också att Ryssland hade skäl att känna sig inringade och att Putin var mycket populär, bl.a. till följd av inringningen. Han sa att termen ”Putinkramare” användes vid brist på argument, ungefär som beteckningen ”antisemit”. Under det kalla kriget hade väl Sverige större skäl att gå med i NATO, men det var aldrig aktuellt.

Ulrika Knutsson reste sedan den intrikata frågan om det skett en stor ändring inom socialdemokratin i synen på NATO. Varför? Pierre Schori berättade att han rest runt och talat om NATO vid ett 80-tal möten det senaste 1,5 åren. Liksom Maj-Britt Theorin, som satt i publiken, upplevde han stor (för)undran bland människor vid dessa möten över försvarsministerns syn. Försvarsministern går i spetsen för att närma Sverige till NATO så mycket som möjligt, och söker nu samarbete med auktoritära Polen. Stina Oscarsson berättade sedan om Värdlandsavtalet. Ett preliminärt beslut togs i regeringen 2010. Den 4/9, mitt under brinnande valrörelse undertecknades avtalet av ÖB, ett av flera exempel på ”de små stegens politik”. Enligt avtalet kan NATO bygga baser i Sverige och starta krig mot tredje land från Sverige. Avtalet ska vara förenligt med NATO-doktrinen. Beslut i riksdagen väntas i år.
Linda Åkerström från Svenska Freds- och Skiljedomsdomstolen instämde i denna bedömning. Hon ansåg att intresset för säkerhetspolitiska frågor ökat, men att tonen blivit hårdare. Hans Blix insköt att USA nu får flyga med sina stridsledningsflygplan över Sverige. Han menade, med instämmande av andra av författarna, att om Värdlandsavtalet går igenom så bör/måste Sverige kräva att krig mot tredje land ej får bedrivas från Sverige och att kärnvapen ej får placeras i Sverige. Rolf Ekéus sa att Värdlandsavtalet innebär att svensk militär kan placeras under USA-befäl, och betonade åter diplomatins roll.
UK frågade sedan hur man skulle få andra på benen. Varför ska man ha ökad debatt? Vi sitter väl ganska lugnt? Hans Blix menade att debatten tagit fart pga Krim och kriget i östra Ukraina. Det är viktigt att försöka tänka nyktert och precist, och inte reagera ogenomtänkt, som vid en patellarreflex (att underbenet hoppar till då man slår mot knäskålssenan med en reflexhammare). Stina Oscarsson sa att nu var debatten igång. Den kan kopplas till debatten om migration, till fredsfrågor. Hon nämnde att det förekom ren desinformation. Som exempel nämnde hon att kommunalrådet i Luleå sagt att den stora krigsövningen i Norrbotten var sanktionerad av FN! Helt fel. Hon betonade att det var viktigt att folkbilda. Pierre Schori menade att den svenska debatten ofta var alltför hetsig. Hopp finns i diplomatin. Norge avsätter 500 miljoner för fredsbevarande insatser, Sverige knappast något. Han instämde i att desinformation om NATO och Ryssland pågår. Rolf Ekéus hade sedan ett engagerat inlägg längs samma linjer. Linda Åkerström såg ett ökat engagemang. Det är en myt att säkerhetspolitiska beslut kan fattas i vacuum. Hon satte tilltro till människors förmåga att sätta sig in i frågan och agera.
Mötet avslutades med samma skönsjungande sopran som sjöng en annan bit av Händel.

intressant.se, Libyen, Jugoslavien, Serbien, USA, politik, EU, kapitalism, Afghanistan, NATO, imperialism, demokrati,

DN 29/1 NATO-utredningen SvD-debatt om NATO 18/1 Expressen 27/1 SvD Kosovo som modell för folkrättsvidrigt USA-anfall mot SyrienNew York Times 24/8 DN 24/8 kl 14.21 SvD 24/4 emSvD 24/8
Mötet 29/5 SvD 11/7 Expressen 13/7 DN 26/5 2012 Globalresearch DN antal miljardärer i Sverige Equality Trust DN 20/9 recension av Nina Björks bok