Socialdemokratisk trovärdighet


Aftonbladet berättar idag fortsättningen på Laila Freivalds lägenhetsaffär och facit – att hon tjänade fem miljoner på den.

Socialdemokraterna, inklusive Freivalds själv, har agerat för att stoppa ombildandet av hyresrätter till bostadsrätter men det har varit en läpparnas bekännelse. Så fort sossar i ledande ställning har fått chansen att berika sig själva så har de gjort det. Freivalds köpte lägenheten för två miljoner och sålde för drygt sju vilket ger en hygglig slant att förstärka riksdags- och statsrådspensionen med.

Enligt uppgifter i medierna så har Göran Persson genom kontakter fått en hyresrätt i stan som överraskande nog ska ombildas till bostadsrätt. Detta trots att han och hustrun har tillgång till en tjänstebostad i Gamla Stan.

Att den socialdemokratiske partiordföranden köpte ett gods i Sörmland vet vi. Han var dock inte nöjd med herrgården så han byggde en ny, så nu har han två herrgårdar på sitt stora gods.

Personligen är jag övertygad om att detta bidrog till den socialdemokratiska valförlusten, folk var sannolikt rejält trötta på socialdemokraternas låtsasideologi. Man kan inte tala om solidaritet och jämlikhet och agera helt annorlunda för egen del. Idag handlar debatten om Mona Sahlin ska bli den nya sosseledaren, Mona Sahlin som tagit ut kontanter från det betalkort som vi skattebetalare försett henne med, och det handlar om summor överstigande tiotusen kronor. Misstron mot Sahlin handlar inte om Toblerone som en del sossar försöker göra gällande.

Att ledningen för socialdemokraterna inte begriper att Sahlin kommer att bli det främsta målet för landets samtliga journalister är obegripligt. Samtidigt så visar social-
demokraternas ledande funktionärer en

betydande nonchalans inför rörelsens gamla målsättningar och den klass de säger sig företräda.

Reinfeldt och resten av högeralliansen håller tummarna för att Mona Sahlin ska utses till sosseledare och jag förstår dem.

Andra bloggar om: , , , ,

[tags]Socialdemokraterna, Mona Sahlin, Ordförandevalet, Trovärdighet, Politik[/tags]


5 svar till “Socialdemokratisk trovärdighet”

  1. Det är skam.
    Jag inbillar mig att det alltid har varit så och kommer att förbli. Söker man sig till extremare utkanter så tenderar de bli värre efter en viss tid oavsett riktning.
    Det som jag har svårast med är att förstå hur folk kan med.

  2. Socialdemokraterna har ingen trovärdighet kvar. Jag tvivlar på att de någonsin kommer tillbaka som ett stort parti.

  3. Om Freivalds avstått från att köpa loss bostadsrätten så hade hennes grannar med glädje delat på hennes andel av vinsten. Vem (förutom hennes grannar) hade blivit lyckligare av det?

    Problemet med att fälla ministrar på denna typ av låtsasskandaler är bland annat vad man får istället. Minns ni vem som efterträdde Freivalds? Thomas ”övervaka alla, de kan ju vara terrorister” Bodström!!! Alla som tycker att det var ett uppköp, räck upp handen! Ingen?!

    Med den här typen av hetsjakt och utpekanden så skrämmer vi bort bra krafter från politiken, för vem vill bli granskad in på själva kroppen av en hop bloggare och journalister? Snart är det bara riktiga galningar som vågar ge sig på politiken, folk som tror sig vara ofelbara och struntar i all kritik. Är det så vi vill ha det?

    Visst får man gärna raljant och elak i det politiska spelet, så länge som man siktar på politiken. Och visst, jag har också syndat i det avseendet.

    mvh /Jan Garefelt

    PS: Jo, jag tycker också att det var skenheligt av Freivalds att köpa lägenheten. Men hellre bra ministrar än oklanderliga.

  4. Jan! Sannolikt har du rätt. Samtidigt kan man inte undgå att konstatera att Freivalds agerat aktivt för att begränsa möjligheterna att omvandla hyresrätter till bostadsrätter, och just DET är en ytterligt försvårande omständighet. Sedan ”fälldes” inte Leila av detta, hon blev så förbannad för att hon kritiserades så att hon avgick.

    Att Bodström var en katastrof har inte med saken att skaffa.

  5. Jinge skrev bland annat: ”Att Bodström var en katastrof har inte med saken att skaffa.

    Det tycker jag absolut att det har.

    Se det som en evolutionär process där de som inte vill ta risken att hängas ut i media drar sig tillbaks. När processen pågått tillräckligt länge har vi bara kvar såna som undvikit allt som skulle kunna uppfattas som skandaler. Eller är för övertygade om sin egen förträfflighet för att se sina egna fel.

    Idag är det viktigare för en minister att klara broilerkollen än att ha en vettig politik. Som Bodström till exempel. Det enda som spelar någon roll är hur personerna uppfattas i media.

    På det här området har sossarna en stor fördel framför andra partier: de har längre erfarenhet av broileruppfödning och skandalhantering än något annat parti. Borgarna håller på med någon sorts pryoverksamhet på området just nu. Tyvärr misstänker jag att de kommer att lära sig alltför snabbt.

    Angående Carl Bildts och andras kommande ”skandaler”:

    Låt den som tycker att politiken lider av broilerbrist kasta första stenen.

    mvh /Jan Garefelt