Det vita på bilderna är inte snö. Det är berghällar som tidigare var täckta av nu bortbränd mossa.
|
Nu har ett par större skogsbränder bränt av 2500 hektar skog uppe i norrbotten och Ulrica Messing har inspekterat området från en helikopter. Ekot: ”Det är både en naturkatastrof och en mänsklig katastrof för de drabbade.” Det sa infrastrukturminister Ulrica Messing när hon besökte i brandområdet norr om Boden på torsdagen. Statsrådet Ulrica Messing kan överväga att låta skogsägare som drabbats av branden norr om Boden få byta till sig mark av statliga Sveaskog. – Det får man diskutera efteråt. Det är ju möjligt både rent tekniskt och praktiskt att göra ett sånt byte, säger Ulrica Messing efter att ha flugigt över brandområdet.” Det är samma tongångar som vid stormen Gudrun således. Svenska staten ska gå in och ersätta de drabbade skogsägarna, nu genom att de ska få byta till sig mark med frisk skog mot den som nu bränts av. Det är en utomordentligt märklig tingens ordning att vi skattebetalare ska vara försäkringsbolag åt stora skogsägare. Om jag bygger en fabrik och den brinner ner, förväntar jag mig då att staten ska bygga upp den igen? Alla skogsägare har möjlighet att teckna försäkringar som gäller den egna skogen. Men vid stormen Gudrun så bortsåg staten från detta och gick in med en generös ekonomisk ersättning. Tydligen så är det aktuellt nu igen. Jag kan för mitt liv inte förstå varför folk som äger skog för miljontals kronor ska slippa att försäkra sina egendomar. Om jag inte anser mig behöva ha en hemförsäkring, kommer då staten att ersätta allt som kan brinna upp av mina tillhörigheter? Givetvis inte. Skulle jag vända mig till myndigheterna om mitt hus brunnit upp så får jag möjligen bo på något härbärge några nätter. Varför är det annorlunda när det gäller stora skogsägare? Företagare ska givetvis försäkra sin egendom oavsett om den består av träd på rot eller fabriker. Och så säger somliga att social- Var då någonstans? |
Bilderna som illustrerar denna bloggpost är tagna i Tyresta Nationalpark ett år efter den omfattande skogsbranden år 1999.
Andra bloggar om: politik, ulrika messing, socialdemokraterna, skogsägare, företagare, försäkringar, skattebetalarna, val2006 [tags]politik, ulrika messing, socialdemokraterna, skogsägare, företagare, försäkringar, skattebetalarna, val2006[/tags] |
3 svar till “Socialdemokraterna, kapitalägarnas älsklingar”
Det är inte bara skogsägare som borde betala försäkringar som ”alla andra”. Det gäller också bönder, så fort det blir torka, eller regn, så skall de ha ersättning.
Har de inte råd att försäkra sin verksamhet så ska väl marknadskrafterna få råda.. Idag behöver vi väl knappast ha något subventionerat jordbruk eftersom vi betalar miljarder till EU:s jorbrukssubventioner. Och skogsbruk? Definitivt inte!
Hoppas inte bara det är jag som ser dubbelmoralen. Som jag har uppfattat dig Jinge så är du allt annat än för att marknadskrafterna skall få råda. Men så fort någon med mycket pengar drabbas, då ska ingen hjälpa till.
Om någon blir sjuk förväntar den personen sig att staten skall betala. Men om en skogsägare med lån upp till öronen får allt raseras skall marknadskrafterna råda. Någonstans måste vi kontrollera vad vi egentligen vill.
Vet inte hur det ser ut med försäkrningar för skog och mark. Men i vanliga fall gäller inte försäkrningar vid naturkatastrofer så kallat force major.
Kan dock hålla med om att, om det är möjligt, är korkat att inte försäkra sin skog. Jag tycker inte heller att någon annan ska betala skadan. Men jag tycker inte heller att någon annan ska tvingas betala för någon annan i andra lägen. Det är skillnaden mellan oss tror jag. Du vill ha kakan och samtidigt äta den.