Den stora inrikesnyheten idag är de katastrofala resultaten för svenska skolelever vid en jämförande testning mellan länder i OECD. Jag hörde det vid radionyheterna (P1) kl 12.05 och detta kom sedan att diskuteras med experter och andra fram till nästa nyhetssändning kl 12.30. Funderingar och relativt spekulativa försök till förklaringar kom från olika håll. Utbildningsminister Björklund har en tydlig tendens att skylla på den tidigare regeringen. Jag vill på intet sätt försvara socialdemokraternas skolpolitik, men nog kan man vända en nedåtgående trend snabbt med bra skolpolitik. Det var slående att ingen av de flera intervjuade berörde frågan om skolans organisationsform. Har den kraftigt ökade privatiseringen någon betydelse? Det finns goda skäl att tro det.
I artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten hävdade ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Deras slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas.
Det vore mycket intressant att se hur de svenska resultaten fördelar sig på offentliga skolor och på friskolor av olika slag, och studera korrelationen mellan skolors genomsnittliga betygsnivå i relevanta ämnen, samt resultaten på proven.
Vid ett misslyckande händer det att den främste ansvarige själv väljer att avgåg, eller att hen blir fockad. Något sådant kan vi nog inte vänta oss här.
* Nedan återger jag en viktig del av skoldebatten som idag lyst med sin frånvaro, åtminstone i de intervjuer jag hört på radio P1, ett av mina universitet.
På DN Debatt skrev tidigare den kände finansanalytikern Peter Malmqvist under rubriken ”Så kan beklagliga konkurser i gymnasieskolan stoppas” att ”Problemen går att lösa. Privatiseringen av skolor har skapat både stora förmögenheter och beklagliga konkurser. Men det behöver inte vara så. Om staten tar större ansvar går det att få ett stabilare system med små ingrepp, som en ”skolakut” och ett låneförbud.” Hela artikeln geneomsyras av att den kraftigt ökade privatiseringen av skolan inte ifrågasätts, samt av att en diskussion om kunskap, kvalitet och segregation saknas!
Den framträdande (och internt närmast ihjältigna) socialdemokratiska ideologen och förra ordföranden i Kvinnoförbundet professor Lena Sommestad kommenterar på sin blogg ”Jag noterar med intresse hur argumenten för den svenska, vinstdrivna skolmarknaden blir allt mer absurda, i takt med skandalerna blir fler och problemen allt mer uppenbara. Peter Malmqvists debattartikel i dagens DN är ett intressant exempel. Eftersom det skapar problem när skolor på en vinstdriven skolmarknad går i konkurs, ska staten ta ett ansvar för att skolföretag inte kan gå i konkurs, föreslår Peter Malmqvist. Detta ska ske genom skärpt finansiell granskning, en skolakut (som parallellt till dagens bankakut), låneförbud och förbud mot dold utdelning.Frågan är varför vi överhuvudtaget ska ha en marknad på ett område, där det inte är möjligt för företag att gå i konkurs?”
Påminner åter om den viktiga artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten – och naturligtvis av Malmqvist. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där att att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Deras slutsats är att man inte kan se några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat.
På DN Debatt presenterades tidigare i år antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av Daniel Suhonen (S) och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. De skrev:
* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola. *
Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.
* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.
* Den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer avgör om en skola får bra eller dåliga resultat. Skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de ”bra” skolorna ska gynnas och de ”dåliga” ska slås ut. Det ska uppstå skillnader.
* Den nära nog fria etableringsrätten, bidrar till att öka antalet skolor, utan koppling till behov och elevkullar.
* Sverige har man dessutom lagt till en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor som tagit över större delen av friskolebranschen. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.
Riskkapitalet och spekulanterna skor sig på bekostnad av skattebetalarna och barns framtid!
På DN Debatt 19/8 skrev professorn i pedagogik Gunnel Cornerud ”Reformtrötthet hotar kvaliteten. Oförutsedda effekter av skolreformerna har radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Den nödvändiga tilliten mellan lärarna och samhället har ersatts av en ömsesidig misstro. Låt oss slippa fler ogenomtänkta reformer – gör inte skolan till en valfråga.” I motsats till henne tycker jag visst att skolpolitiken bör vara en valfråga. Hennes inlägg innehåller många viktiga aspekter, även om hon bortser från den viktiga frågan om friskola. Hon skriver bl.a. att två forskare i USA ”har studerat tjugotre reformer i USA och dragit slutsatsen att politiska skolreformer vilar på tre faktorer: ideologi, bästa gissning (”best guess”) och hopp. Reformer har sällan stöd i forskning, tvärtom kan de vara helt motstridiga forskningens resultat.” Och inget talar för att Sverige ligger bättre till, snarare tvärtom.
1/3 av regeringen består av ”universitets drop-outs”! Enligt regeringens hemsida i september 2012 (Se mitt blogginlägg 8/9 2012) har 8 av de 18 ministrar som studerat på universitet avbrutit sina studier utan examen.
De är sannolikt inte så intresserade av utbildnings- och forskningsfrågor. Däremot kan man inte dra någon slutsats om begåvning eller lämplighet som politiker av dessa uppgifter.
Aktuella förslag.
* Inga flera jobbskatteavdrag
* Satsa mer på skola och vård arbete åt unga
* Avskaffa friskolorna helt
* Betygen ska vara rättvisa och kan vara den fattiges vän
* Använd vetenskaplig kunskap och en jämlikhetspolitik i utformningen av skolan!
intressant.se, politik, forskningspolitik, betyg, kapitalism, friskolor, forskning, lärare, kunskap, läxor, Alliansen, barn, ungdom, skolor,segregation, arbetslöshet,
DN Debatt 4/12 DN 4/12 DN:s huvudledare 4/12 Bilderblogg 3/12 Högbergs tankar Knut Lindelöf DN Debatt 5/11Dagens Arena 6/11 DN Debatt 11/10 Lena Sommestads blogg 18/9 DN 19/9 DN 19/9DN 21/9 DN Debatt 19/8 FotolasseStefan Lindgrens blogg DN 3/6 DN 4/6 SvD Opinion 27/3 SvD 27/3 DN 27/3DN II 27/3DN 26/3SvT Aktuellt 27/3 kl 21Motpol Röda Malmö Knut Lindelöf DN 29/3 USA-bloggen Henrik Berggren i DN 5/9 Knut Lindelöfs DN 8/9blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT
9 svar till “Skolkatastrof?”
Som vanligt Anders låter du din världsbild förblinda dig och gör dig oförmögen att se vad som försegår och som vanligt går empirin stick i stäv med vad du hävdar. Detta har inget att göra med kapitalismen och om du tittar på hela rankingen så ser du att det finns ingen korrelation mellan hög andel offentliga skolor och hög ranking.
Problemet är att den svenska skolan alltid har varit betygsfokuserad snarare än kunskapsfokuserad. Då det är betygen som avgör möjligheten att komma in på gymnasieskolor/universitet så kommer elever fokusera på att få höga betyg snarare än hög kunskap. Därför borde antagningsprov ersätta betyg som främsta antagningskriterium. Detta hade inneburit att elever tvingats jaga kunskap snarare än höga betyg.
Jag skriver om några centrala inlägg i den skoldebatt som förts. Ett allmänt avsnitt om kapitalismen har strukits, behövs inte här. Betyg-kunskap: På min tid var betygen ett hyggligt mått på den ”kunskap” som förmedlades av lärare, som regel vid katederundervisning. Läs även rektor Knut Lindelöfs blogg, som jag nu länkat till.
Vill också påminna om den viktiga artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där bland annat om att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Deras slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas.
Jag skall erkänna att jag själv är inte särskilt positiv till friskolor, men det är knappast friskolornas fel att utvecklingen har blivit som den har blivit. Tittar vi också på de länder som placerar sig i topp så ser vi att många av dem är länder med en stor andel privatägda skolor så empirin ger inget som helst stöd för att offentliga skolor ger bättre resultat än privata.
Nej problemet i den svenska skolan är att incitamenten är felaktiga. Idag strävar elever efter att få så höga betyg som möjligt, snarare än att lära sig så mycket som möjligt. Tyvärr är korrelationen mellan höga betyg och lärande inte så stark som många tycks tro. Det är fullt möjligt att få höga betyg genom att mekaniskt lära sig något inför ett prov och därmed få ett högt betyg, utan att riktigt förstå innebörden och därmed glömma vad man har lärt sig efter någon vecka. Därför måste vi sluta fokusera på betyg i skolan och istället fokusera på kunskap och detta gör vi genom fler nationella prov i fler ämnen och i fler årskurser, samt att överge systemet att det är betygen som avgör tilldelningen av högskoleplatser. Högskoleplatser skall istället tilldelas genom kunskap och då blir antagningsprov ett bättre mått på kunskap än betyg.
Vad har du för belägg för att korrelationen mellan betyg och kunskap är dålig och för att antagningsprov skulle vara bättre än betyg som urvalsinstrument?
Som jag skrev är betyg isig inget dåligt sätt att mäta kunskap. Dock mäter det betydligt mera kortsiktig kunskap än vad antagningsprov gör. Dessutom är ett betyg betydligt mera godtyckligt och subjektivt. Sen Anders tycker jag du skall lägga ner dina försök att hävda att de dåliga svenska resultaten beror på friskolorna då ett sådant påstående enbart är dina fantasier utan någon som helst förankring i den empiriska datan. Trots friskolornas inträde ligger Sverige ändå i topp när det gäller resurser spenderade per elev, lärartäthet etc. De länderna som slår oss är länder som generellt spenderar mindre resurser på skolan än vad vi gör. Därmed står det klart att det inte är en resursfråga som kan förklara de dåliga resultaten.
[…] Anders Romelsjö, Martin […]
[…] Mer: Anders Romelsjö, Martin Moberg,Ola Möller,Röda Malmö, Svensson, Alliansfritt Sverige1,2,3 Media: SVD1, 2, […]
På DN Debatt publiceras idag en debattartikel ”Så ska vi vända regeringens djupa misslyckande i skolan” av Stefan Löfven och socialdemokraternas utbildningspolitiska talesman Ibrahim Baylan. De påtalar korrekt, efter vad jag vet, att regeringen prioriterat skattesänkningar framför bra satsningar på skolan. Men deras egen skolpolitik är inte tillräckligt bra. Även S accepterar privatiseringen i skolan och friskolorna, trots att detta med all sannolikhet bidragit till dagens situation. Den bidrar också till den ojämlikhet i skolan som debattinlägget kritiserar. Det diskussion om detta på S:s kongress i våras, och de med förslag på annan skolpolitik som Suhonen förlorade, fast Suhonen efteråt ändå uttalade sig positivt, av någon anledning. Socialdemokraternas egen skolpolitik har bidragit till dagen situation. Socialdemokraternas strävan att lägga sig nära moderaternas politik, för att söka vinna medelklassväljare, motverkar en bra skolpolitik. Har de felbedömt dessa presumptiva väljare?
Jag tar mig friheten att publicera ett gruppmail från professor Töres Theorell, landets främste och internationellt mest aktade forskare om den social-ekonomiska arbetsmiljöns betydelse (”demand-controll”-modellen). Vi har ovan diskuterat bl.a. betydelsen av skolvalet.
”Jag hörde en väldigt intressant GV-initierad debatt på ABF kvällen innan PISA-undersökningens resultat presenterades. De som talade visste ju redan vilka svenska resultat PISA-undersökningen skulle komma att presentera. Kulturgeografen Bo Holmberg (professor i Uppsala) som lett ett stort projekt finansierat av jubileumsfonden presenterade en stor mängd data som pekar på att den största boven i de sjunkande skolprestationerna är det fria skolvalet som leder till en mängd svårkontrollerbara utarmningseffekter som han redogjorde för.”
* En replik från en annan medlem i gruppmailet lyder ”Ja, men enligt skolfolk och andra inblandade som kommit till tals i medierna är det kommunaliseringen som är den största boven.Enligt de lärare jag känner, liksom sjukvårdspersonal, vill de i första hand slippa klåfingriga politiker som ständigt skall ”organisera om” oavsett politisk färg.”