På DN Debatt presenteras idag en ny antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av den socialdemokratiska debattören Daniel Suhonen och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. Den verkar mycket bra. Jag återger nedan först några av huvudpunkterna, kompletterar med andra fakta och utredningar inför en avslutande appell. De skriver bland annat:

* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola. * Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.

* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.

*Den enskilt viktigaste faktorn för en elevs och en skolas resultat är föräldrarnas utbildningsbakgrund

* Den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer avgör om en skola får bra eller dåliga resultat. Skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de ”bra” skolorna ska gynnas och de ”dåliga” ska slås ut. Det ska uppstå skillnader.

* Den nära nog fria etableringsrätten, ­bidrar till att öka antalet skolor, utan koppling till behov och elevkullar.

* Sverige har man dessutom lagt till en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor. Dessa har tagit över större delen av friskolebranschen och de står för nästan all tillväxt. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.
* Aktiebolagsskolorna har den i särklass lägsta lärartätheten av all huvudmän som i kombination med ett positivt segregerat urval som ger de höga vinsterna. I friskolebranschen är segregation lönsamt och systemet skapar ökade skillnader mellan skolorna. Skolaktiebolagen är en kraftfull motor för dagens skolsegregation.

* Marknadsförespråkarna menade att den fria konkurrensen skulle driva fram bättre skolresultat, men i verkligheten har det blivit tvärtom. I takt med det ökade utbudet av skolor har Sverige halkat efter internationellt när det gäller skolresultat. En orsak är den försämrade likvärdigheten. Ju större skillnader det är mellan skolor desto sämre blir det samlade resultatet, det visar bland annat PISA.

* Politiker i riksdagen måste ta sitt ansvar. Slaget om den likvärdiga skolan är en politisk ödesfråga. Om inte en kursändring sker kommer följderna för hela samhället att bli stora. I stället för en skola som främjar jämlikhet har vi fått en skola som förstärker de sociala klyftorna. Vi är övertygade om att hela idén med en marknadsstyrd skola måste överges och att frågan om likvärdighet ska ställas i förgrunden. Gör skolans likvärdighet till en av huvudfrågorna inför valet nästa år!

Vill nu påminna om den viktiga artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där bland annat:

De skriver också att det inte finns några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet och att detta ger upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet. De föreslår att möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras.
De påminde om att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år.

* ”Vår slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas”*
De menar att den ökade segregationen och de ökande klyftorna mellan skolor, och mellan elever beroende på var man går i skolan, är ett mycket allvarligt problem. Det kan leda till att ungdomar som växer upp i socialt utsatta områden ges betydligt sämre möjligheter till framtida högre utbildning.

De påpekar att med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. Dessa kvalificerade forskare konstaterar att det nuvarande extrema svenska systemet kom till utan att man utredde det innan, gjorde konsekvensanalyser, följde det med forskning eller utvärderade effekterna.

För egen del vill jag före avslutningen nedan bara helt kort ta upp fyra frågor:

1. ”Betyg är den fattiges vän”.
Genom ett sådant system där skolan prioriterar läxor och kunskapskontroll kan de barn som kommer från studieovana förhållanden i skolan få den upplärning i inlärning som alla barn bör få. Ett motargumentet som sägs vara ett ”vänsterargument” är att skolan är en indoktrinering i borgerligt tänkande. Jag och andra har aldrig haft någon skada av att ha goda kunskaper eller bra betyg i dessa ämnen. Fortsatta studier och samhälleliga förhållanden medför sedan att flera ändrar synsätt. Att då ha hygglig traditionell kunskap i t.ex. historia och samhällskunskap skadar inte – man vet bättre vad man tar ställning för och emot.

Men jag anser att undervisningen ska behandla sådana essentiella frågor som imperialismen av idag, nykolonialismen, sambandet mellan kapitalismen och den ökade arbetslösheten, de ökade ekonmiska skillnaderna, klimatförsämringen och krigen av idag. Men detta förutsätter också ett rättvist, icke vinst- och inflationsdrivet betygssystem! DN skriver 26/3 ”Finland har nästan billigast skolan i Norden men är samtidigt klart bäst”. Och där prioriteras kunskapskrav och lärarutbildning.

2. Skolverket agerar inte!
Underbetyg måste ges till Skolverket (liksom förstås till utbildningsminister Björklund) för att de inte tidigt och kraftfullt fört fram resultat från forskning och illustrerat diskprepansen mellan en bra skola och den svenska skolan. Är man okunniga och/eller fega på Skolverket?

3. John Bauers konkurs visar en annan nackdel med friskolorna. ”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar” skrev JB:s VD fräckt på DN Debatt tidigare. Vad sägs om den ”omtanken” om de drabbade eleverna? Från Stefan Lindgrens blogg hämtar jag uppgifter om att John Bauer-gymnasierna, som samlades under Ultra Education AB, för några år sedan var landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor. Grundaren belönades med flera priser, utsågs till årets entreprenör och årets varumärke. Man tog rejäla vinstutdelningar. på totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. 20110 skrev Östersundsposten att ägarna bildat ett nytt moderbolag (JBO), sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser, och tjänat 360 miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.

4. 1/3 av regeringen består av ”universitets drop-outs”! Enligt regeringens hemsida i september 2012 (Se mitt blogginlägg 8/9 2012) har 18 av 24 ministrar studerat på universitet, och att 8 av de 18 avbrutit sina studier utan examen.

Det är sannolikt att man med den bakgrunden generellt inte är så intresserade av utbildnings- och forskningsfrågor. Däremot kan man inte dra någon slutsats om begåvning eller lämplighet som politiker av dessa uppgifter.
”Universitetsdropouts” är: Utrikesminister Carl Bildt, finansminister Anders Borg, justitieminister Beatrice Ask, arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth, EU-minister Birgitta Ohlson, (jämställdhetsminister Nyamko Sabuni), biståndsminister Gunilla Carlsson.

Förslag
Med utgångspunkt från:-de allt sämre resultaten i svenska skolor i internationell jämförelse
-den ökade segregationen och de ökade orättvisorna
-utvecklingen bort från portalparagrafen om likvärdighet
-entydiga resultat från forskning
-betygsinflationen, där högt satta betyg blir ett medel för t.ex. friskolor att rekrytera elever och öka vinster för ett fåtal
-basal omtanke om barn, ungdomar och landets framtid

bör man
-avskaffa friskolorna helt;-fördela resurser även med hänsyn till områdens socioekonomiska karaktär;
-prioritera kunskap och betyg (kontroversiellt på vänsterkanten);
-använda nationella prov som ett medel för ökad rättvisa och likvärdighet inom skolan;
-förbättra lärarnas utbildning, löner och status.

intressant.se, politik, forskningspolitik, betyg, kapitalism, friskolor, forskning, lärare, kunskap, läxor, Alliansen, barn, ungdom, skolor,segregation, arbetslöshet,

DN Debatt 19/8 FotolasseStefan Lindgrens blogg DN 3/6 DN 4/6 SvD Opinion 27/3 SvD 27/3 DN 27/3DN II 27/3DN 26/3SvT Aktuellt 27/3 kl 21Motpol Röda Malmö Knut Lindelöf DN 29/3 USA-bloggen Henrik Berggren i DN 5/9 Knut Lindelöfs DN 8/9blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT