Skall vi börja tala om raser?


Ulf Karlström har skrivit detta gästblogginlägg. Han är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar), skriver facklitteratur och var ordförande i De Förenade FNL-Grupperna (DFFG) 1968-70, efter Sköld Peter Matthis. Han är också med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. Ulf har tidigare publicerat inlägg här i flera olika ämnen. De har behandlat miljö och ekonomi, och så kallad ”humanitär intervention”, ”Är du teknikberoende min vän?”, om Borgs budget, om Södertäljerättegångarna, om religion. Han har skrivit om Willy Silberstein och AS i Sverige, om ”Det själviska samhället” och om ”Den irrationella kapitalismen”. Han har skrivit om EU, tex. ”Varför angriper David Cameron EU”? om bankunionen, senast 13/7. Han har skrivit om kanon, unga vuxna och tidigare om privatisering av vården samt senast om science och fiktion och senast ”Jag känner mig ledsen” sa Anders Wijkman.
Denna gång handlar det om raser och rasism, en i landet mycket aktuell fråga just nu med tanke på Kärrtorp och planerade anti-rasistiska demonstrationer runtom i landet.

Blogginlägget.
Dagens Arena är ett piggt (s)-anknutet nyhets- och debattorgan på Nätet. Redaktör är Per Wirtén. Den 16 december skriver han följande (i utdrag):
Race 1 what-about-race-nmnh-251x300

”Under hösten har Tobias Hübinette, vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka, drivit en lågmäld enmanskampanj. Han har frågat om ordet ras är relevant för att förstå Sverige. Och sedan svarat ja. De flesta reaktioner har varit hånfullt ryggmärgsbetingade, som om han försökte smuggla in rasismen bakvägen. Men Hübinette har insisterat. Det har han gjort rätt i, eftersom frågan behöver allvarlig eftertanke. Tillsammans med Charlotte Hyltén Cavallius avslutar Hübinette i vinter en rapport om Botkyrka som ansluter till så kallade ”vithetsstudier”, förmodligen en av de första i landet. De gör den på uppdrag av ”Open Society” känd försvarare för rättigheter och demokrati. Hans fråga kommer ur erfarenheterna med arbetet. Hur ska vi egentligen benämna den faktiska dagliga sorteringen av människor??”

Wirténs inlägg har väckt intresse, med 17 kommentarer, när jag skrev mina kommentarer. Grovt räknat var 2/3 positiva till förslaget och 1/3 negativa. Det senare förvånar mig. Varför skulle en klok människa aktivt understödja användningen termen ras. Detta är naturligtvis en marginell fråga i kontexten rasism i Sverige; den lär varken bli större eller mindre om man knäsätter det föreslagna språkbruket.

Jag studsar ändå inför förslaget och det eventuell stöd det har. Naturligtvis reses förslaget i all välmening, men jag förstår inte poängen. Vart vill Wirtén & Co komma?

Det har tidigare under året förts en diskussion om vithet. Även den typen av propåer är i bästa fall mycket luddiga, och i sämsta fall vilseledande. Den ansluter till en postmodernistisk (PM), politisk sörja om identitet som det primära. Nu skall det handla om kön, etnicitet, religion och fritidsintressen. Relevanta frågor som klass, ställning i produktionen och maktfrågor sopas snabbt av PM-kvasten under mattan

Den genetiska variationen är större inom s k raser än mellan dessa s k raser. Att tala om raser är sålunda ren galenskap, byggd på en fiktion, med skrämmande trist historia. Såvitt jag förstår bygger den befintliga rasismen på föreställningar om Den Andre, med mer eller mindre konstruerade skillnader, baserad på t ex i hud- och hårfärg. Så länge det finns klassamhällen så kommer politiska aktörer på högerkanten att utnyttja olika markörer för att försöka samla friskaror och skapa en pseudoidentitet; vi mot dem, kort och gott. Så enkelt är det, eller??


intressant.se,, , , , , , , , , , ,

Dagens Arena 16/12 – Per Wirten DN -S-ledaren till Kärrtorp DN Nätverk 17 anmäler polisen Nya demonstrationer mot rasism 28 gripna vid manifestation mot rasism SvD Opinion 19/12 Expressen 12/12 Expressen 10/12 Dagens Arena 17/12 Dagens Arena II 17/12

  13 comments for “Skall vi börja tala om raser?

  1. 19 december, 2013 at 11:20

    Över huvud taget behövs det en mobilisering mot identitetspolitiken. Suhonen försökte för några år sen, med udden riktad just mot Wirténgänget som excellerar i identitetspolitik. Kajsa Ekis försökte också. Men det skulle behövas något mer samlat, något som inte nöjer sig med tidskriftsartiklar.

    • Ulf Karlström
      21 december, 2013 at 15:19

      Jan,
      rätt så. Det börjar kanske vara dags att vi samlar oss till en antologi och uppföljande debattmöten?
      Det allra senaste i identitetsbranschen är nog det följande:

      I Sveriges Radio P1 sa Iman Hazheer mycket kritiskt, apropå Tomas Ledins med fleras inlägg i solidaritet med artisten Timbukto :
      ”om man inte ser sin egen roll i maktstrukturen som en vit privilegierad person så upprätthåller man omedvetet den rådande maktstrukturen.”

      Den postmodernistiska och högerprofilerade markören identitet smittar, eller snarare kletar fast, idag i allt för många diskussioner. Även folk på vänsterkanten uppträder som vilsna tonåringar. Föreställningen att den grundläggande frågan idag är hudfärgen, dvs vit resp icke-vit är politiskt skrämmande. Vilka politiska slutsatser drar man av den föreställningen? Att vi bör skilja på en vit resp icke-vit kapitalism?

      Idag råder stor oordning under himlen. Därför är det viktigt att inte vara flat och bara jamsa med. Politisk galenskap måste få betecknas, som just, galenskap.

      Ulf Karlström

  2. 19 december, 2013 at 11:45

    En stockholmsfilosof vid namn Karim Jebari har haft rasfrågan uppe i diverse inlägg det senaste året. http://politiskfilosofi.com/ Han argumenterar bland annat för insamling av statistik om ras just för att kunna bekämpa rasism. http://politiskfilosofi.com/2013/07/23/om-raser/ Vet inte om jag håller med. Men det kanske skulle underlätta för polisen om de vill ha koll på etniska grupper med misstänkt hög kriminalitet?

    I övrigt riskerar väl debatten om rasism att hamna på nära nog idiotnivå pga insatser från vissa antirasister. Som det här som jag hörde på radion nyss: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5738160

  3. Ola Inghe
    19 december, 2013 at 22:46

    När det gäller offentlig statistik så går den ju redan idag längre än att dikotomisera i ”svenskar” och ”de med invandrarbakgrund”(Wirténs terminologi i refererad artikel), nämligen genom att dela upp den senare gruppen efter ursprungsland. Det finns nog tillräckligt många numerärt viktiga källänder för svenskar med invandrarbakgrund som är så ”ras”/hudfärgsmässigt homogena, att de kan användas för att testa hypoteser på detta område. Så det är väl bara att börja forska för den som vill. Dock finns ju problemet med samvariation och det kan ju då förvisso vara intressant att t.ex. kolla på om personer som invandrar från ras/hudfärgsmässigt blandade länder (USA och Latinamerika, t.ex.) behandlas olika beroende på hudfärg. Nog har man ett intryck av att folk med ”svart” hudfärg och rötter i Afrika söder om Sahara utsätts för extra mycket diskriminering, inklusive från andra invandrargrupper?

    • 20 december, 2013 at 10:51

      Jag är inte särskilt insatt i frågan om raser. Har uppfattat att det vetenskapliga underlaget för indelning i raser är närmast obefintligt. Detta framhölls i en artikel i DN Debatt för många år sedan av den framstående Uppsalagenetikern Ulf Pettersson och andra.

      • Ola Inghe
        20 december, 2013 at 22:39

        Men hur relevant är det att diskutera det biologiska rasbegreppet i det aktuella sammanhanget när Wirtén & Co inte själva förespråkar det? Jag tror att det generellt är bättre att hålla fokus på relationsen klass-identitetspolitik i diskussionen.

        På ett sidopspår vill jag dock göra en kommentar. Ulf har generellt rätt i att ”Den genetiska variationen är större inom s k raser än mellan dessa s k raser.” Men, så behöver det inte vara på gennivå i det enskilda fallet. Det finns såvitt jag vet en hel del medicinsk forskning som indikerar att olika ”raser” och ”etniska grupper” reagerar statistiskt signifikant olika på samma medicinska behandling i så hög grad att det skulle kunna löna sig ta hänsyn till det vid utveckling av nya mediciner. Och, att vid uttestning av effekter och biverkningar av nya mediciner, kontrollera för skillnader mellan ”ras” etc. (såväl som kön) genom att inte bara testa ut dem på ”vita” (män). – Men hur kunskapsläget är på detta område kan du Anders säkert lättare ta reda på mera om än jag kan.

        • Ulf Karlström
          21 december, 2013 at 13:33

          En lite perifer kommentar til Olas inlägg. Det finns förvisso genetiska skillnader mellan olika folkgrupper och etnicitet. Cavalli-Sforza (2000) skriver i boken Genes, people and languages t ex om ismannen Ötzi att ”Oetzis mt DNA vas strikingly similar to that found in people livingin the same general region today, The polulation of that area must have been reasonably stable with little migration… ocurring during the last 5000 years”. Och motsatsen, dvs migration, där vi historiskt har sett stora rörelser, har blandat olika genpoler. Därför är det klokt att hålla fast vid Svante Pääbo och kollegors väldokumenterade slutsatser: Genetiska skillnader mellan s k raser är en myt, eller om vi så vill, en bluff.
          Ulf Karlström

          • Ola Inghe
            21 december, 2013 at 22:12

            Ulf, 13 år är en lång tid när det gäller genteknik, och metoderna att massekventiera hela genom har utvecklats sedan den studie du refererar till. För närvarande pekar mycket på att Ötzis genom mera liknar korsikaners och sardiniers genom än moderna tyrolares, se t.ex. http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-17191398. En tolkning av detta är att senare invandring påverkat Tyrolen mer än nämnda italienska öar.

            Notera att artikeln konstaterar att Ötzi (som inte levde så många tusen år efter den s.k. sekundärproduktrevolutionen inom den västeurasiatiska jordbrukskulturen, då tamfäna började mjölkas) var laktosintolerant. Detta är idag lågfrekvent (om än förekommande, och alltmera uppmärksammat) bland västeuropeer och en del andra folkgrupper som historiskt druckit mycket färsk eller lågprocessad mjölk, medan historiskt icke mjölkdrickande folkgrupper normalt är överväldigande laktosintoleranta. Således ett exempel på det jag tog upp – större variation mellan än inom folkgrupper. Ett annat exempel är ju hudfärg med koppling till skydd mot UV-strålning och (omvänt) till möjlighet att generera D-vitamin vid solexponering. Ordentligt ”vit” hudfärg evolverade enligt nya rön sent i Europa, när minskad andel fisk, kött och andra D-vitaminrika livsmedel i samband med jordbrukets ökade betydelse medförde ett större behov av att med solexponering syntetisera eget D-vitamin, se http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-1210056/White-Europeans-evolved-5-500-years-ago-food-habits-changed.html. (Mjölk är också D-vitaminrikt, så utvecklingen av laktostolerans bidrog också.) Men selektionstrycket var uppenbarligen högt och idag är variationen i hudfärg inom nordeuropeer (undantagandes effekten av sentida invandring) liten, och den genetiska skillnaden mot t ex västafrikaner vad gäller generna för hudfärgsvariationen stor.
            Som sagt, detta är inte argument för att människan är indelar i raser/underarter. Geografiskt varierande genförekomster av ovan exemplifierat slag samvarierar inte efter tydliga populationsgränser, exempelvis är laktostolerans mycket vanligt även bland västafrikaner, som ju har en lång tradition av boskapsskötsel (och mjölkning). Men det kan, vilket var min poäng, i vissa specifika sammanhang vara viktigt att hålla koll på dessa skillnader, t.ex. inom medicin och kostrådgivning. Ett känt exempel, som också nämns i Daily Mailartikeln, är behov av speciell rådgivning vad gäller D-vitaminintag för svarta afrikaner som lever i Europa eller norra Nordamerika.

  4. 20 december, 2013 at 10:39

    På Facebook-sidan för Nätverket Linje 17 hittar jag följande information:

    18 Manifestationer mot rasism i 17 städer- Dela gärna vidare!
    den 18 december 2013 kl. 19:47TORSDAG 19/12
    Göteborg kl 18: https://www.facebook.com/events/258190587673440
    Uppsala kl 16.30: https://www.facebook.com/events/338041166336424
    Malmö kl 19: https://www.facebook.com/events/774053585954474/

    FREDAG 20/12
    Lund kl 18: https://www.facebook.com/events/631328386931127/

    LÖRDAG 21/12
    – Sundsvall kl 13: https://www.facebook.com/events/190975481093018
    – Falun kl 14: https://www.facebook.com/events/187966534740897/
    – Umeå kl 14: https://www.facebook.com/events/219243591595186/
    – Eskilstuna kl 13: https://www.facebook.com/events/602952033092299/
    – Kristianstad kl 16: https://www.facebook.com/events/540177159410847

    SÖNDAG 22/12
    – Jämtland (Östersund) kl 12: https://www.facebook.com/events/1421471361422883
    – Luleå kl 12: https://www.facebook.com/events/233419186827808/
    – Helsingfors kl 13 (kl 12 svensk tid) : https://www.facebook.com/events/629749380415722
    – Kärrtorp kl 12: https://www.facebook.com/events/188725291331971/
    – Motala kl 12: https://www.facebook.com/events/648450668540147
    – Malmö (Möllan) kl 12: https://www.facebook.com/events/1404405136466601

    MÅNDAG 23/12
    – Tranemo kl 16: https://www.facebook.com/events/222999107881544/

    LÖRDAG 28/12
    – Hudiksvall kl 15: https://www.facebook.com/events/662451017120368/

    SÖNDAG 29/12
    – Karlstad kl 12: https://www.facebook.com/events/710068509003934

  5. 20 december, 2013 at 11:20

    Knut Lindelöf skriver informativt på sin blogg ”http://www.lindelof.nu/rastankandet-foradlas-ater-till-vetanskap/”

    Ledande person i sammanhanget är filosofie doktor (koreanologi) och docent (interkulturell pedagogik) Tobias Hübinette, som förvisso inte är riktigt vilken forskare som helst. Han gjorde sig på 90-talet känd som AFA-aktivist och senare i den trotskistiskt dominerade organisationen ”Stoppa rasismen”. Dessa organisationer uppträdde maskerade och ansåg det rätt att ta till våld mot sina politiska motståndare – och gjorde det också. Han har också ett förflutet i kretsen kring tidningen Expo, som startades 1995.

    På Avpixlat och andra ”Expo”-kritiska sajter går det vilda rykten om hans brottsregister. Vad som är sant av detta har jag förstås ingen aning, men i dessa kretsar är han i alla fall ett veritabelt hatobjekt. Nu har han under alla omständigheter klivit in i finrummet. Ras- och vithetsstudierna räknas som en del av forskningsfältet Internationell migration och etniska relationer. Professorn och tidigare föreståndaren för Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer vid Stockholms universitet heter Charles Westin. Denne är för närvarande ordförande i Stiftelsen Expo. Kopplingen är ganska tydlig.”

  6. Erik S
    23 december, 2013 at 18:08

    Utomordentligt dumt att börja införa ett socialkonstruktivistiskt rasbegrepp i den politiska debatten. 1) I jämförelse framstår med detta postmodernistiska mischmasch framstår de gamla skallmätarna som ett under av vetenskaplig seriositet (för genetisk bestämning, se nedan). 2) Som så många andra identititetspolitiska begrepp är det djupt reaktionärt genom att båda avleda från reella politiska problem (segregation, klassklyftor etc) och sakna framkomliga vägar att förbättra samhället (vad skall man göra åt det, erbjuda ”rastvätt?). 3) Man legitimerar andra att argumentera för att skillnader faktiskt kan/bör hänföras till biologiska raser. 4) Vill man i förlängningen tillämpa rasregistrering av medborgarna?
    http://en.wikipedia.org/wiki/Genealogical_DNA_test
    http://www.dnatribes.com/faq.html
    https://genographic.nationalgeographic.com/about/

  7. Rasmus
    8 januari, 2014 at 07:28

    Varför man överhuvudtaget har rasindelning inom biologin är för att skapa system och systemen i sin tur är en förutsättning för att vi ska kunna tillgodogöra oss kunskap. Våra hjärnor lär sig genom att uppleva objekt för att sedan jämföra och hitta likheter med tidigare upplevda objekt i minnet. Vi är förprogrammerade att skapa system. Om man inte pratar om raser så kommer man bara att ha ett annat ord för dessa indelningskriterier – ”etniska grupper” t.ex. – och vad är den praktiska skillnaden mellan dessa begrepp? Jag tycker inte att det är något fel eller fult att kategorisera människor utefter fysiska, kulturella, politiska eller religiösa attribut – system är smart – däremot så finns det potentiella risker med att värdera dessa kategoriseringar. Vilka ord vi använder är av mindre vikt, det viktiga är hur vi värderar dom, och där har den kulturella hegemonin varit ganska bra på att stigmatisera användandet av vissa laddade ord, och på så sätt skapat förvirring och rädsla inför orden, och försvårat användandet av ett gemensamt verbalt system. När den politiska korrekthetens fundamentalister marscherar i sin ängslighets trånga uniformer, och dömer människor utefter vilka ord dom använder och ordens form istället för vad människorna menar och ordens innehåll, då är det inte helt olikt rasisterna när dom dömer en människas inre på grundval av hennes yttre.

    • 8 januari, 2014 at 08:32

      Det är riktigt att vi gör olika klassificeringar. Ibland sker det på bristfällig grund i viktiga avseenden. Forskare menar att det inte finns någon relevant genetisk bas för rasindelning. Skillnaden mellan individer är större än mellan raser, om där ens finns skillnad. Många av oss är en ”blandning” av olika raser – vid konventionell användning av begreppet.
      Det skadliga, felaktiga är att den gammaldags rasindelningen använts och används för generella värderingar och förföljelser av människor som anses tillhöra viss ras. Tillhör judar och palestinier, vissa tyskar olika ”raser”? På vilket underlag?

Comments are closed.