Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk, tillsatt genom en statskupp med stöd av USA och EU för drygt 2 månader sedan har idag enligt Reuters varnat för att Ryssland vill starta ett tredje världskrig genom att ockupera Ukraina ”militärt och politiskt”. Detta uttalande hade kuppledaren knappast gjort utan stöd från USA. Samtidigt kan det ses som ett något desperat uttalande i en trängd situation för landet med ekonomiska försämringar i faggorna, ett försök att avleda från detta och samla en splittrad befolkning.
Nedan ses Jatsenjuk strax före kuppen tillsammans med USA:s vice utrikesminister Victoria Nuland som sagt att USA satsat 5 miljarder dollar för att öka sitt inflytande i landet.

Samtidigt tar Ukrainas regering i med hårdhandskarna mot proryska demonstranter, och dödade några personer härom dagen, med inga egentliga protester från USA & Co, som tidigare tömt ut sin galla vid den folkvalda ukrainska regeringens försöka att med liknande metoder komma åt beväpnande fascister på Maidan. I morse kunde man på morgonekot höra USA:s utrikesminister Kerry kritisera Ryssland för bristande respekt för demokrati – medan USA själv här direkt ger stöd till en statskupp med starkt inslag av fascister.

Men det är viktigt att Ryssland inte låter sig provoceras. Kränkningar av Ukrainans luftrum är oacceptabelt och dumt.

Finns då risk för ett tredje världskrig? Ja, definitivt. Den stat som mest sannolikt utlöser det är USA, som rustat upp kraftigt och under 2000-talet bedrivit en klart med aggressiv utrikespolitik än under 1990-talet. De oerhört brutala krigen i Afghanistan (med svensk hjälp) och Irak, krigen genom ombud (NATO) i Libyen samt i Syrien (Turkiet, Saudiarabien, Qatar och inte minst al-Qaida-associerade grupper av till stor del utländska medborgare). Den stora ökningen av drönarattacker mot civila och ibland kanske mot terrorister, den fortsatta inneslutningen av Sovjet och Kina med fler militärbaser, och med totalt minst 700 militärbaser i minst 70 länder. (Olika uppgifter om antalet baser finns i olika officiella källor, vilket vi diskuterar i boken ”USA som världspolis” och i tidigare blogginlägg). EU har knappast intresse av krig, och knappast heller av den av USA initierade krigföringen som går under namnet sanktioner. Mer än 6000 tyska företag har investeringar i Ryssland och handelsutbytet uppgick förra året till hela 76 miljarder euro. Och EU står för hela 50 % av Rysslands export och import.
Det är knappats en tillfällighet att USA under de senaste 20 åren byggt militärbaser runt Ryssland och Kina och aktivt värvat Rysslands grannstater till medlemmar i Nato, tvärtemot löften efter Sovjetunionens fall.

Demokratin i USA har minskat enligt statsvetare, medan övervakningen och avlyssningen av medborgarna är allmänt utbredd. En anpassning av detta har skett från politiker i andra länder, från massmedia och från tidigare antiimperialister. En del av de senare ser t.ex. det av USA sedan länge dokumenterat planerade kriget i Syrien som en revolution eller ett inbördeskrig.

Samtidigt har USA:s ekonomiska styrka klart avtagit och arbetslösheten och de ekonomiska skillnaderna i landet har ökat drastiskt detta millenium. Kina som är på uppgång rustar också upp, men för en klart fredsinriktad utrikespolitik, trots konflikten med Japan (som USA givetvis lägger sig i), medan delar av eliten i USA på nedgång sannolikt tror sig kunna stärka landets ställning genom fortsatta krig. Även Rysslands ekonomiska utveckling har varit ganska god, landet har stora naturtillgångar, och dess anseende har stärkts genom insatserna som stoppade USA:s planerade mycket stora och brutala anfallskrig mot Syrien (S Hersh).

Sista tiden har Rysslands anseende försvagats genom inkorporeringen av Krim och militär uppladdning nära Ukrainas gräns. I alla konflikter är USA & Co mycket starkare i informationskriget och desinformationen. USA kritiserar å ena sidan Ryssland överdrivet för inblandning i Ukraina, men vill å andra sidan att Ryssland ska blanda sig i än mer genom att försöka påverka proryska grupper, som inte ställer sig bakom överenskommelsen i Geneve. På kort sikt förefaller Ryssland vara i mera trängt läge än USA, som framgångsrikt omringat Ryssland med baser och Nato-allierade. Sannolikt har krigsrisken på sikt ändå minskat genom att Ryssland satt ned foten mot Nato-inringningen försiktigt men bestämt i Ukraina-frågan.

intressant.se Ukraina, Ryssland, fascism, politik, USA, statskupp krig, desinformation ekonomi imperialism, kapitalism Kina EU, Ryssland Obama, kriminalitet,