Uppfattningarna om Robespierre är högst delade. Jag kan inte mycket om Robespierre men tillåter mig ändå några reflexioner: På Wikipedia kan man läsa ”Bland Robespierre mest progressiva åtgärder kan nämnas 1793 års deklaration av de mänskliga rättigheterna, införandet av obligatorisk och gratis skolgång 1793 samt slaveriets avskaffande i kolonierna (Robespierre hade tidigt motionerat för att allmän rösträtt skulle gälla för alla manliga franska medborgare). Han arbetade enligt egen utsago för ett fritt, jämlikt och demokratiskt Frankrike, uppbyggt enligt Jean-Jacques Rousseaus skrifter, främst Contrat Social. Robespierre var den förste ledande politiker som officiellt betecknade sig själv som demokrat.”

”Robespierre tillhörde de personligheter som varmast stött den republik som utropades 22 september och höll i januari 1793 ett passionerat tal vid kung Ludvig XVI:s rättegång avslutat med orden Ludvig borde dö hellre än 100 000 rättfärdiga medborgare. Ludvig måste dö, så att nationen kan få leva.”Han var i praktiken Frankrikes ledare med diktatorisk ställning under c:a ett års tid, under den tid då ”Skräckväldet” (namn använt av bl.a den franska revolutionens motståndare) rådde.
Wikipedia: ”Försvar mot inre och yttre kontrarevolution var Skräckväldets motivering. Under det år då skräckmännen satt vid makten avrättades i Paris mellan 1660 och 4000 människor med giljotin, uppgifterna går brett isär. Främst avrättades människor ur det tredje ståndet. Men alla dömdes inte till döden i revolutionsdomstolen (Le Tribunal révolutionnaire), en fjärdedel frikändes. När det yttre hotet mot Frankrike lättade under sommaren 1794 försvann den officiella motiveringen för Skräcken. Skräckmännen avslutade själva sin regim genom en statskupp mot Robespierre, Thermidorkrisen. Robespierre avrättades den 28 juli 1794.”

Nu har Robespierre aktualiserats. Skälet är att Annika Ström Melin i DN på ledarplats nyligen kritiserat att Jan Myrdalssällskapet beslutat tilldela årets Robespierrepris till Gabriela Pichler ”för hennes regiarbete med den första långfilmen ”Äta, Sova, dö”. Filmen lyfter fram arbetslösheten i Sverige, särskilt med tyngdpunkt på ungdomars förhållanden. ”Äta,sova,dö” är en både gripande och angelägen film om unga människors utsattshet samtidigt som den inger en känsla av hopp och framtidstro – juryns motivering.

Annika Ström Melin i DN kritiserar Myrdalssällskapets beslut. Hon skriver i DN att ”ingen som känner hur iskallt Robespierre lät skicka tiotusentals oskyldiga människor i döden (enligt Wikipedia var det högst 4000, och hur vet Melin att de var oskyldiga?) kan vilja ta emot ett pris i hans namn?” Jan Murdal informerar på sparsamt utrymme i DN att ”Robespierres formuleringar om de mänskliga rättigheterna är grundläggande för de liberala/socialdemokratiska ”välfärdssamhällena” efter andra världskriget.”

”Skräckvälden”Robespierre och hans använde avrättningar som ”medel” för att försvara vad de ansåg vara ”fritt, jämlikt och demokratiskt Frankrike”, där deklarationen om de mänskliga rättigheterna, obligatorisk skolgång och slaveriets avskaffande var viktiga delar, men ”metoden” var inte bra.
England, Frankrike och även USA använde kolonialisering och ett ofantligt mycket mer omfattande och dödande för att bevara slaveriet och för att lägga under sig stora delar av jordklotet för att en liten grupp skulle berika sig i det egna landet.
Vem har hört talas om ”skräckväldet” under Disraeli, Gladstone och diverse ledare i dessa länder, eller om skräckväldet i Irak och kanske en miljon dödade under USA:s marionettregering? Eller om de 1-3 miljoner dödade i Sydostasien efter USA:s angreppskrig? Eller efter den USA-stödda statskuppen av Pinochet i Chile 1973? Och Obamas ”tisdagsmord” med drönare? Statskupperna i Honduras och tidigare stöd till contras med tiotusentals dödade unde USA:s neokoloniala styre via ombud, och dödande via ombud i ”unconventional warfare”?
Och i USA har Bush- och framfört allt Obama-administrationen på olika sätt inskränkt de demokratiska rättigheterna, vilket påtalats av juridiskprofessorn Thurley m.fl (se tidigare blogginlägg om detta här).

Annika Ströms Melins dubbelmoral.
I sitt svar till Jan Myrdal berör Annika Ström Melin inte med ett ord Robespierres viktiga bidrag då det gäller arbetet med mänskliga rättigheter. Hon står fast vid sin kritik.
Om det fanns minsta konsekvens i Melins ståndpunkt borde hon med stor kraft vända sig mot dagens exempel på skräckvälden, med största kraft angripa USA:s folkrättsvidriga utrikespolitik. Hon gör inte det. Hennes kritik av Jan Myrdalssällskapet Robespierre blir därför enögd (milt uttryckt), hennes argumentering för demokrati ihålig och eventuella tårar blir krokodiltårar.

i Andra om: Robespierre, terrorstat,Gabriela Pichler, Robespierre, Massmedia, USA, Politik, juridik, juridik rättsstat demokratiJan Myrdal CIA rättvisa yttrandefrihet terrorism Obama USA:s konstitution Dagens Nyheter film Guldbaggen