Jag har tidigare skrivit om uranvapen i artiklar och debattinlägg i Aftonbladet, Dagens Medicin, Folket i Bild-Kulturfront, Göteborgsposten, Irak-Solidaritet, Läkartidningen och Svenska Läkare mot kärnvapen, ibland tillsammans med kolleger. Senaste blogginlägget i frågan var 10/10.

Uranvapen har använts av USA och Storbritannien under Gulfkriget 1990-91, i krig i f.d. Jugoslavien, i Irak åter efter 2003 och kanske i Afghanistan. De tillverkas i bl.a. USA Frankrike, Indien och Ryssland och Pakistan – och kanske i Sverige av Bofors, som ingår i den stora vapenkoncernen BAE Systems, men som vägrat besvara frågor om detta från undertecknad.

Uranvapen står i strid med internationella konventioner. I december 2010 uppmanade 148 stater i FN:s generalförsamling alla stater att informera om innehav och användning av uranvapen i en resolution. USA, Storbritannien, Frankrike och Israel röstade mot medan Sverige lade ned sin röst, liksom flera EU-länder. FN-omröstningen 2008 slutade ungefär på samma sätt. EU-parlamentet har dock med stor majoritet fyra gånger röstat mot DU-vapen.

Årets omröstning i FN
Närmare 15 organisationer uppmanat den svenska regeringen att rösta ja till resolution om moratorium eller bara redovisning av användning av uranvapen inför omröstningen denna gång, efter initiativ från Aktionsgruppen mot Radioaktiv Krigföring (ARK). I den första omröstningen i FN 5.11 röstade 138 länder ja till den försiktiga motion som framlagts av den alliansfria rörelsen. USA, Storbritannien, Frankrike och Israel röstade nej – varför tror ni? Sverige och 28 andra stater la ned sina röster.

Vad är uranvapen?
Det handlar om projektiler som innehåller uran, som är mycket tyngre än bly och har mycket större penetrationsförmåga genom pansar och bunkrar. I uranvapen, som helt domineras av uranisotopen U-238, kan finnas avfall från anrikning av U-235 i naturligt uran till kärnkraftsbränsle (utarmat uran, “depleted uranium”, DU), låganrikat uran och det särskilt farliga uranet som redan använts i kärnkraftverk, med små mängder mycket giftigt plutonium.

Vid nedslag brinner projektilerna med hög temperatur och bildar ett fint stoft av uranoxider, som lätt sprids med vinden. När stoftet inandas eller på annat sätt kommer in i kroppen kan partiklar fastna i lungorna och nå andra organ. En miljondels gram U-238 sönderfaller med tusentals alfa-partiklar per dygn, som skadar celler och arvsmassan, liksom små mängder giftiga och andra radioaktiva ämnen.

Hälsoeffekter
Uranvapen kan med stor sannolikhet orsaka cancer, missbildningar och ökad dödlighet. Man har funnit belägg för det i Basra och Falluja, Irak, där hårda strider pågick mellan trupper från USA och irakier 2004. Forskare fann att uranrester är en möjlig orsak. Tolkningen stöds av forskning på försöksdjur och cellkulturer. Enligt rapporter från Irak är uppemot 300 platser förorenade med uranrester. Ökad cancerfrekvens har också rapporterats efter krigen i f.d. Jugoslavien, bl.a. hos militärer från Italien.

Försiktighetsprincipen innebär i tekniska sammanhang att när osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt och tillämpas för ämnen som man ej vet är ofarliga (Miljöbalken till exempel). (Wikipedia).

Sveriges riksdag har tidigare avslagit motioner om förbud mot DU-vapen. Uppgifter tyder på att uranvapen kan ha använts i Afghanistan. Bör inte regeringen utreda om att svenska soldater i Afghanistan har exponerats för uranvapen och om Bofors tillverkar(t) dessa vapen?

intressant.se, politik, uranvapen, Utarmat uran, DU,USA, Depleted uranium, Kärnvapen, svält, krig, Irak, Afghanistan, ekonomi, FN, kriser, Svensk politik, utrikespolitik, cancer, missbildningar, spädbarnsdödlighet,

FN resolutionsförslaget Aftonbladet 16/1 2012 Göteborgsposten 1/4 2012
Läkartidningens arkiv (nr 43 2010)
Dagens Medicin 16/4 2012Svenska Läkare mot kärnvapen
Folket-i-Bild-Kulturfront Svenska Dagbladet 28/6 2012 DN mars 2012Flamman 4/10SvT 1/12 2009 expressen DN IraksolidaritetARK Socialistiska läkare Folket-i-Bild-Kulturfront