Regeringen satsar på de välbeställda, inte på skolor och vård som de försämrat så


Regeringen presenterade sin budget i onsdags. Ökad satsning på de som redan har mycket i stället för där behoven finns. Ja, det menar en stor del av oppositionen, och jag instämmer. Jesus hade så rätt i sin bedömning ”Åt dem som har skall varda givet” (Nya Testamentet Matteus 13:12). Detta är kapitalismens mantra, särskilt i dess nyliberala, förfärliga tappning som åstadkommer sådan skada runtom på jorden. Men Jesus var inte för någon kapitalism, tvärtom. ”Ni kan inte tjäna både Gud och Mammon.” sa han i Bergspredikan, Matteus 5-7. Nu kommer det här blogginlägget inte att handla om Jesus eller religion, även om jag är intresserad av religion. Nej, det är mycket mer praktiskt, om än med förslag som de allra flesta idag bara ser som utopiska.

Anders Borg talar stolt om våra goda statsfinanser. Men det kostar de som har det svårt. Vi har en arbetslöshet på 8 %, och en mycket högre ungdomsarbetslöshet. Genom privatiseringar har skolan fortsatt att försämras, samtidigt som skattepengar helt i onödan och mot en majoritet i folkopinionen överförs till riskkapitalbolag. ”Budgetsoppa med valfläsk” skriver DN 19/9…

Jag citerar gärna från en av mina favoritsocialdemokrater, Lena Sommestad. Hon skrev på sin blogg i onsdags ”I den internationella välfärdsdebatten brukar man beteckna den svenska samhällsmodellen som universell. Det betyder att social trygghet inte är ett privilegium för dem som har ett jobb…Välfärdspolitiken är inte selektiv utan generell; lika god för alla.
Ja, så har det åtminstone varit, fram till regeringsskiftet 2006… Den liknar nu alltmera det som brukar kallas a two-tier model, en tudelad välfärdsmodell. Det betyder att de som har en fast förankring på arbetsmarknaden kan räkna med en stark social trygghet, buren av försäkringar. De övriga, bland dem utförsäkrade sjuka och arbetslösa, får räkna med ett andra rangens försäkringssystem. Med borgerlighetens favoritord kan vi tala om att de hamnar i ett socialt utanförskap.. De har inte längre sociala rättigheter, som övriga medborgare.”

* Och jag ser på morgonen 22/9 en bra artikel av Daniel Suhonen i DN Debatt. Så bra, opinionen börjar nog svänga.

Nu håller jag inte med om att det hela började först 2006. Det var 1990-talet och det fick negativa följder för många, som bl.a. professor emeritus Töres Theorell påvisat. En debatt om detta får anstå.

I stället för alla dessa jobbskatteavdrag kunde pengarna använts för att bygga ett bättre och tryggare Sverige med oförändrad eller ökad välfärd och minskad trygghet. Pengar kunde bl.a satsat på vård och skola, och med fler anställda där. Medan BNP ökat rejält sedan t.ex 30 år har samtidigt arbetslösheten ökat mycket och ungdomsarbetslösheten katastrofalt, de ekonomiska skillnaderna ökat, grov kriminalitet ökat, tryggheten minskat och skolan och vård för allvarligt sjuka försämrats. Fattigdomen har också ökat under detta millenium enligt olika mått. De ökade socioeknomiska skillnaderna medför ökning av hälso- och sociala problem enligt bl.a vetenskapliga studier presenterade i boken ”Jämlikhetsanden”, och möjligen kan en del rapporter i Sverige tala för detta. Är detta nödvändigt? Min uppfattning är att det behövs ett annat, bättre och mer demokratiskt ekonomiskt system, som något berörs mot slutet av blogginlägget.

Vården
Har behandlats ingående i tidigare blogginlägg. Bara två aktuella exempel. I onsdags fick jag också Läkartidningen. Där finner man artikeln ”Oacceptabel vårdplatsbrist bidrar till patienters död” av med doktor Jan Halldin. När jag läste medicin för 40 år sedan hade Sverige flest sängplatser per 1000 invånare i världen och nu ligger vi i botten. Samtidigt har antalet och andelen äldre ökat. Han påtalar att Skånes universitetssjukhus har rapporterat 8 onödiga dödsfall 2011-2013 pga brist på vårdplatser. Siffror för hela landet saknas. Läkarprofessionen har påtalat risken med minskande vårdplatser sedan många år, men politikerna har väsentligen struntat i detta.

Då jag lyssnar på morgonnyheterna kl 7.30 i torsdag 19/9, samtidigt som detta skrivs, hör jag hur SBU:s förträfflige chef Måns Rosén, som jag träffar då och då i icke-politiska sammankomster av gemensamt intresse, rapportera att allmänna hälsokontroller väsentligen är värdelösa. Dessa har ökat under senare år i regi i privata bolag. Man har analyserat 14 stora undersökningar och Rosén nämner att de rentav kan ha negativ effekt genom att de skapar onödig oro. Resultaten är mycket väntade, då kunskapsläget redan för 30-30 år pekade i denna riktning. Detta är bara ett litet exempel på motsättningen mellan privatiseringarnas vinstintresse och vetenskaplig kunskap.

På DN Debatt presenterades tidigare i år antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av den socialdemokratiska debattören Daniel Suhonen och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. De skriver bland annat:
Skola untitled

* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola. *
Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.

* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.

* Den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer avgör om en skola får bra eller dåliga resultat. Skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de ”bra” skolorna ska gynnas och de ”dåliga” ska slås ut. Det ska uppstå skillnader.
Skolan och klass untitled

* Den nära nog fria etableringsrätten, ­bidrar till att öka antalet skolor, utan koppling till behov och elevkullar.

* Sverige har man dessutom lagt till en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor som tagit över större delen av friskolebranschen. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.

Vill nu påminna om den viktiga artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där bland annat om att att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Deras slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas.

John Bauers konkurs visar en annan nackdel med friskolorna. ”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar” skrev JB:s VD fräckt på DN Debatt tidigare. Vad sägs om den ”omtanken” om de drabbade eleverna? Från Stefan Lindgrens blogg hämtar jag uppgifter om att John Bauer-gymnasierna för några år sedan var landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor. Grundaren belönades med flera priser, utsågs till årets entreprenör och årets varumärke. Man tog rejäla vinstutdelningar. på totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. 20110 skrev Östersundsposten att ägarna bildat ett nytt moderbolag (JBO), sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser, och tjänat 360 miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.

1/3 av regeringen består av ”universitets drop-outs”! Enligt regeringens hemsida i september 2012 (Se mitt blogginlägg 8/9 2012) har 8 av de 18 ministrar som studerat på universitet avbrutit sina studier utan examen.
De är sannolikt inte så intresserade av utbildnings- och forskningsfrågor. Däremot kan man inte dra någon slutsats om begåvning eller lämplighet som politiker av dessa uppgifter.
Kapitalistiska pyramiden imagesCAFVRVSE

Vad bör göras på litet längre sikt?
I all ödmjukhet vill jag föreslå och hoppas på att man (folkens breda lager runtom i världen) vid lämpligt tillfälle ersätter kapitalismen, ett djupt odemokratiskt och orättvist ekonomiskt system, som härskar på vår jord med ett socialistiskt samhälle med en demokratisk väsentligen planerad ekonomi som arbetar för att främst tillfredsställa mänsklighetens behov, med en ekonomi som tar hänsyn till klimat och natur, som kan ge arbete åt alla. Nu bestämmer vinstintressena för ett fåtal som utan demokratisk insyn fattar ekonomiska beslut, där ledstjärnan är största möjliga vinst för bolaget, och där produktion för kort- och långsiktiga mänskliga behov samt omsorg om människor, skola, vård miljö och klimatet får stryka på foten. Vårt ekonomiska system är primitivt, brutalt och alltför inhumant.

Aktuella förslag.
* Inga flera jobbskatteavdrag
* Satsa mer på skola och vård arbete åt unga
* Avskaffa friskolorna helt
* Fördela resurser till vård och skola även med hänsyn till områdens socioekonomiska karaktär;


intressant.se, , , , , , , , , , , , , ,, ,

DN Debatt 11/10 SvD 4/11Lena Sommestads blogg 18/9 DN 19/9 DN 19/9DN 21/9 DN Debatt 19/8 FotolasseStefan Lindgrens blogg DN 3/6 DN 4/6 SvD Opinion 27/3 SvD 27/3 DN 27/3DN II 27/3DN 26/3SvT Aktuellt 27/3 kl 21Motpol Röda Malmö Knut Lindelöf DN 29/3 USA-bloggen Henrik Berggren i DN 5/9 Knut Lindelöfs DN 8/9blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT

  1 comment for “Regeringen satsar på de välbeställda, inte på skolor och vård som de försämrat så

  1. 22 september, 2013 at 10:55

    Upptäcker nu att på DN Debatt skrev Daniel Suhonen igår ”Ny undersökning. Nu vill väljarna satsa på välfärd i stället för skattesänkningar­. ­Efterkrigstidens reformer byggde förtroende för en generell ­välfärd, medan de nya ­Moderaternas reformer gått ut på att med sänkta skatter göra egenintresset nödvändigt. ­Socialdemokraterna måste formulera ett tydligt alternativ, skriver Daniel Suhonen. ” Det tråkiga är att socialdemokraterna inte formulerar något alternativ. Kan Vänsterpartiet , som verkar så angelägna att gå till val med S, formulera ett eget socialistiskt anti-kapitalistiskt alternativ? Det återstår att se. (http://www.dn.se/debatt/nu-har-reinfeldt-genomfort-lundgrens-ratade-politik/)

Comments are closed.