I svenska fängelser sitter mängder med människor med allt från kortare straff till livstidsdömda, många med en ”bokstavsdiagnos”.

Jag minns att jag läst siffrorna i någon tidning men kan inte erinra mig vilken. Det rör sig i alla händelser om siffror som är högre än 10%, jag har för mig att det var över 20%, men är osäker på den exakta siffran. Nu har tingsrätten i Helsingborg underlåtit att döma en narkotikasmugglare till fängelse just på grund av att han har ADHD.

Ekot: ”En 33-årig holländare, som upptäcktes i den svenska tullen med flera hekto hasch och en stor mängd lugnande tabletter, slipper fängelse. Orsaken är att han lider av ADHD”.

Det är lika begåvat som att underlåta att utdöma fängelse för någon som uppger att han har cellskräck, klaustrofobi. Det är självklart att även människor som begår brott har sjukdomar, eller sjukdoms-liknande tillstånd, som man behöver ta särskild hänsyn till. Men det är en sak för kriminalvården och knappast tingsrätterna.

Hur domstolen resonerat i det här fallet är ett mysterium. Nästa person som ska dömas kanske är en mördare, ska inte heller han dömas till fängelse om han har ADHD? Var går i så fall gränsen?

Andra bloggar om: politik, adhd, rättssäkerhet, domstol, narkotikasmuggling

[tags]politik, adhd, rättssäkerhet, domstol, narkotikasmuggling[/tags]