|
Antagligen har de flesta intresserade redan läst Pär Ströms debattartikel i SvD idag om RFID-chip. Om inte så gå direkt till länken nere till höger, gå direkt utan att passera GÅ. Det är en mycket angelägen och viktig artikel och med tanke på att USA tycks styra vår regering och dess justitiedepartement så är den ett måste. Ett smakprov ur SvD: ”Det amerikanska Department of Homeland Security har begärt in förslag på tekniska lösningar för att göra resedokument trådlöst avläsningsbara på stort avstånd. Formuleringarna är som skräddarsydda för RFID-teknologin. I upphandlingsdokumentet framgår att amerikanerna vill att den tekniska lösning som väljs blir internationell standard. Några belysande citat ur dokumentet: ”Identiteten ska kunna avläsas i alla situationer, inklusive om enheten bärs i en ficka, handväska, plånbok, i resenärens kläder, eller vid resa i fortskaffningsmedel (såsom i bil, lastbil eller buss).” ”Resenären ska inte behöva göra någonting för att enheten ska bli avläst.” ”Avläsare är placerade i dörrar och i filer för fotgängare och fordon”. ”Den presenterade lösningen måste känna av alla enheter som bärs av resande i en bil, lastbil eller buss på ett avstånd upp till 25 fot [8 meter] medan fordonet rör sig i hastigheter upp till 55 mph [88 km/h].” Det är lite otäckt, men jag funderar ibland på vad som händer med människor som är så intensivt övervakade. Det är självklart att det kommer att påverka på ett oerhört negativt sätt om det införs som Pär Ström spekulerar i. Vad som händer då vet jag |
inte, men nog tror jag att risken är att det ger en faktisk grogrund för terrorism. Jag menar att det finns en risk för att ett utbyggt kontrollsystem i sig kan leda till att vissa människor tar till våld mot samhället och dess företrädare. Inte för att jag vet att det är så men risken är nog stor, och jag vet inte heller om ett sådant scenario är något som ens regeringen ens reflekterar över.. Andra bloggar om: politik, integritet, bodströmsamhället, rfid, pär ström, homeland security [tags]politik, integritet, bodströmsamhället, rfid, pär ström, homeland security[/tags] |
6 svar till “På tal om integritet och RFID-chip.”
Undrar hur lång tid det tar för Al Quaeda att lära sig bygga små bomber kopplade till en RFID-läsare som är inställda för att explodera så snart ett amerikanskt pass kommer inom ett par meters avstånd..
Grogrund för terrorism?
Nja, tekniken kan ju inte stoppas ans att göras tillgänglig för terrorister själva, så det intressanta är att förbjuda användning av tekniken.
Det finns nog en hel del anmnat som borde förbjudas, såsom kartläggning av människors kommunikation mellan varandra (alltså elektroniska kommunikation, som ju i princip är all ickedirekt kommunikation).
Om man är lika restriktiv mot sådant där som man är mot annat — kanske endast tillåter användning i extremt angelägna situationer i krig — så kommer förtroendet för det fria samhället att överleva. Om man regelmässigt börjar använda alla kontrollmedel för småskurkar eller rent av alla människor (och nu märkligt nog gör det med motivet att stoppa terrorism eller grov kriminalitet), ja då har vi ett oönskat kontrollsamhälle här. Jag tror och hoppas att demokratin ska klara detta teknikskifte.
Ett problem skulle ju kunna vara att människor vänjer sig med att man kan kontrollera andra så lätt — t ex positioneringen i mobiltelefonin — så att de tycker att det inte spelar någon roll om staten gör det också (och argumenten att har man bara rent mjöl i påsen…). Frågan borde upp till en bättre debatt, så att demokratiskt beslutade felsteg förhindras.
Jag tror alltså inte att nya terrorister skapas av att existerande terororister kan förföljas av polisen. Men ett kontrollsamhälle som medborgarna känner sig vingklippta i kan naturligtvis skapa frustration (och kanske sund revolt? vilket inte är detsamma som fundamentalistisk terrorism; Tjetjeniens terrorister möjligen begripliga…).
Jag tror nog att den största faran är maktmissbruk. Att de som har tillgången till informationen är de som först kommer att utvecklas till ”terrorister” genom att terrorisera medborgaren.
Exodus: Det du skriver är totalt obegripligt, alternativvt luddigt.
Vad menar du med uttrycket ”de som har tillgång till informationen”… För det första vilka avses? Och för det andra, vad för information åsyftas?
Givet att du avser att staten har information:
Menar du att staten blir farlig för att den har information? Vilken information gör staten farlig? Information om hur man spårar människor med RFID? Tror du inte att staten med sådan kunskap kan förhindra företag eller andra att spåra människor illegalt, enligt lanbdets lagar? Menar du information om samtalsvägar eller kommunikation mellan människor. Jag håller med om att sådan information kan missbrukas, men staten begränsar ändå den information man kan ha tillgång till; både begränsningar i hur den får lagras samt hur den får användas, d v s analyseras. Graden av hög misstanke och graden av brott som misstanken gäller är sådant som spelar in. (Bodströms lagförslag, som nog i delar var för mycket ”storebror”, rörde ju i hög grad just dessa gränser, vilket varje förslag på området gör — även om det skulle skrivas av Tomas Di Leva.)
Det är naturligtvis brist på information och kunskap om tekniken som riskerar att lagar och regler skyddar dåligt och att därmed utrymme för praxis som följer användarnas (t ex åklagarnas) nycker uppstår.
Menar du å andra sidan ickedemokratiska terroristers tillgång information, vilket ju även den kan vara ett faktum beträffande möjligheter att använda spårningsteknik i kampen mot våra (demokratiska) sammhällsbärande institutioner, så kan jag hålla med dig om att det är något som måste begränsas.
Men staten som i varje demokrati — och i och genom själva den demokratiska processen — sörjer för medborgarens bästa, även ur rättsäkerhets- och frihetssynpunkt, kan väl inte fungera sämre genom bättre information om hur samhället ser ut rent tekniskt. Frstår den inte hur det fungerar så menar jag att politik och lagar sämre kommer att garantera de krav på frihet, skydd och rättsäkerhet som medborgarna kräver. Den kommer nog då att ”lalla omkring” ovetandes om vad som händer och rycka ut i ”brandkårs-släckningar” när något går åt pipan någonstans.
Att statens makt i en demokrati är en gåva av medborgarna är det som garanterar att inte missbruk sker, vare sig för traditionell post, telefoni eller elektronisk kommunikation. Staten ska naturligtvis granskas, vilket är en naturlig funktion i demokratin, men är alltid beroende av medborgarnas samtycke.
Jag menade väl helt enkelt ändamålsglidning, datamining osv. Läs 1984 så förstår du vad jag menar. Jinge säger ju intensivt övervakade, därav sci-fi liknelsen.