Oktoberrevolutionen – hur gick det till?

I dessa dagar skrivs en del om den stora, viktiga socialistiska Oktoberrevolutionen. I ett blogginlägg nyligen bemötte jag de vanliga och felaktiga uppfattningarna att det rörde sig om en statskupp och att tiotals miljoner dödades. Oktoberrevolutionen 100 år – bra och dåligt
I Rysslands användes den julianska kalendern. Skillnaden var 13 dagar till den gregorianska kalender. Årsdagen av Oktoberrevolutionen firades 7 november.
OktoberrevolutionenRevolution
I detta inlägg återger jag främst den inledande artikeln i det utmärkta numret om Oktoberrevolutionen av den socialistiska tidskriften Clarté, med tillstånd från redaktionen.

Två artiklar om Sovjetunionen kommer senare i veckan.

Jag återger en beskrivning från Clartés hemsida:
Tidskriften Clarté är en partipolitiskt oberoende tidskrift för politisk, ideologisk och kulturell debatt med socialistisk inriktning. Syftet är att kritiskt undersöka vår tids sociala idéer, samhällsinstitutioner och grundvalar.
Tidskriften utkommer med fyra 68-sidiga nummer om året och försöker i varje nummer kombinera djupgående analys i längre artiklar med kortare inlägg i dagsdebatten. Den internationella orienteringen är påtaglig – översättningar och nyskrivna svenska artiklar blandas. Upplagan är för närvarande ca 1 100 exemplar.
Tidskriften, som första gången publicerades 1924, ges ut av det partipolitiskt obundna, socialistiska Clartéförbundet.

RedaktionenClarté görs av frivilliga krafter. Redaktionen är alltid intresserade av att få kontakt med personer som kan hjälpa till med artikelmaterial, layout, bildsättning, översättningsarbete, distribution och marknadsföring.

– Jag tackar redaktionen för att jag får återge utdrag ur två artiklar. Den första kommer här. Hoppas de kan stimulera till att beställa tidskriften och läsa hela artiklarna!


Nr 3/2017 Hundraåringen som försvann
ETT TEMA OM RYSKA REVOLUTIONEN

* Uppgifter om hur tidskriften beställs finns via länken ovan.

Clarte nr 3 2017Clarte nr 3 2017. Bild på framsidan: Gely Mikhailovich Korzhev, 2003

Innehållsförteckning i nr 3 2017.
Daniel Cederqvist: Kärnvapenhotet

Sture Källberg: Bröd och fred!

Benny Andersson: Sovjeterna vann och förlorade makten

V.I. Lenin: Om revolutionen

Hjalmar Branting: Om Lenin

Anders Björnsson: “Bolsjevikerna var ingen sekt” (intervju med Sheila Fitzpatrick)

Daniel Cederqvist: Folkupplysningens kommissariat

Anders Persson: Finlands borgerlighet efter 1917 – dags att hitta en ny beskyddare

Benny Andersson: Ukraina i väntan på bolsjevikerna

Markku Kangaspuro: Från nationell befrielse till storryskhet

Markku Kivinen: Bolsjevikernas ryska tankerötter

Peter Sundborg: Klass i uppror – samhälle i gungning

Jenny Wrangborg: Krönika

Sandro Scocco: Sanandajis räknesätt är föraktet för underklassen

Lennart Larsson: Stålbad

Mathias Cederholm: Korea

Freke Räihä: 3 dikter

Daniel Strand: Holmgång med syntes

Nedan följer en av mig förkortad version av artikeln:
Oktoberrevolutionen 171104Oktoberrevolutionen

Bröd och fred


Bolsejvikerna segrade med folkligt stöd.

av Store Källberg

Februarirevolutionen, oktoberrevolutionen, inbördeskriget. Sture Källberg följer den ryska revolutionen 1917-1921 i en grundläggande genomgång. Jordreform, fredsdekret och självständighet för nya nationer gav bolsjevikregeringen ett väldigt folkligt stöd i början. Men kunde en annan ekonomisk politik från 1918 ha undvikit inbördekriget?

Bakgrund.
Tsar Nikolaj II trodde Ryssland skulle bli segerrikt i det imperialistiska kriget (Första världskriget). Vanliga ryssar jublade knappast när kriget bröt ut, men monarkister och andra gjorde det.

Rysslands krigsmakt räknade minst 10 miljoner man.
Kriget mot Tyskland gick inte som beräknat. Den ryska armén hade usel ledning. Det var brist på ammunition och mat. Soldaterna gick i utslitna stövlar och uniformer. De välmående adliga officerarna var hatade.
Civilbefolkningen led nöd, mest i storstäderna. Gatorna präglades av demonstrationer, hungerkravaller och röda fanor. Oräkneliga politiska möten och kongresser hölls. I fabrikerna agiterade vänsterpartiernas revolutionärer, det var politiska strejker och upplopp och val till sovjeter.
Priserna på matvaror steg och folket blev alltmer utarmat. Samtidigt skapades sagolika förmögenheter inom krigsindustrin och råvaruhandeln.

Efter händelserna 1905 (förlust i krig mot Japan) såg tsaren sig tvungen att tillåta ett ryskt parlament, riksduman. Där satt representanter för en lång rad partier från monarkister och liberaler till center och vänsterpartier. Tsaren hade dock sista ordet i avgörande frågor.

Februarirevolutionen 2017.
Riksdumans ordförande Rodzianko skrev 10 februari 1917 i sin sista rapport till tsaren att en revolution var nära förestående! Tsaren avvisade rapporten.

Kort tid därefter tvingades tsaren att avsäga sig tronen till förmån för sin bror, som aldrig fick någon makt. En provisorisk parlamentarisk regering bildades som skulle utlysa val till en konstituerande församling för att utarbeta en ny författning.

Valet sköts sedan upp i en förhoppning att den politiska vänstervridningen skulle minska. I stället ökade den mycket snabbt på grund av hunger och misär, ett resultat av den provisoriska regeringens illusioner om att kriget kunde vinnas. Folket däremot ville ha fred till varje pris.

Petrograds (St Petersburgs) sovjet blev ett parallellt maktcentrum i huvudstaden.

Den kaotiska regeringens ministrar byttes ofta. Efter två månader blev Kerenskij krigsminister och senare både regeringschef och överbefälhavare. 15 september 1917 blev Ryssland republik.

Den konstituerande församlingen som skulle skriva landets nya författning samlades i slutet av oktober. Men den upplöstes snart av Lenins regering med motiveringen att den inte längre representerade befolkningen.

Lenin tog makten genom en kupp och den spirande parlamentariska demokratin begravdes, enligt en ofta åberopad historieskrivning.

Det som verkligen hände var att majoriteten av befolkningen, de som ingen egendom hade att försvara, samlades kring de folkliga råden, sovjeterna. Under några månader 1917 valdes råden av tiotals miljoner som misstrodde de parlamentariska partierna. Sovjeternas parallella samhällsmakt växte hastigt.

Första sovjetskongressen hölls i juni 1917 i Petrograd. 820 delegater från sovjeter med över 25 000 medlemmar hade rösträtt. 268 från sovjeter med 10 000–25 000 medlemmar hade yttranderätt. Kongressen representerade antagligen cirka 25 miljoner medlemmar!

Vid kongressens slut var antalet delegater cirka 900, varav 390 i bolsjevikdelegationen.
Under kongressen bytte en del sida åt vänster, av övertygelse eller opportunism.

Omsvängningen till revolutionärt flertal från juni till oktober berodde främst på att bolsjevikerna krävde fred. Alla andra partier ville fortsätta kriget ”till ett segerrikt slut”. I sin propaganda anklagade de bolsjevikerna för att vara i tyskarnas sold!
Men befolkningen hatade kriget och hungern och gick till vänster i allt snabbare takt.

Majoriteten i den bolsjevikiska ledningen tvekade inför beslutet om uppror. Lenin fick använda hela sin övertalningsförmåga för att övertyga. Det var inget lätt beslut. Revolutionärer som misslyckas brukar bli avrättade!
Oktoberrevolutionen. stormningen_av_vinterpalatsetVinterpalatset stormas
Den 25 oktober tog rödgardister kontroll över telegraf, telefon, riksbank, järnvägsstationer, broar och andra strategiska knutpunkter i huvudstaden och andra storstäder. Provisoriska regeringens ministrar arresterades i Vinterpalatset.

26 oktober öppnades andra sovjetkongressen. Den hade vid öppnandet 670 delegater: 300 var bolsjeviker, 193 socialistrevolutionärer, av vilka de flesta tillhörde vänsterfalangen och senare bildade eget parti. Mensjevikerna var drygt 80, hälften av dem hörde till vänstern i partiet.
Kongressen beslutade att bilda en revolutionär regering.
Oktoberrevolutionen Andra kongressenSovjeternas andra allryska kongress – vilka beslut man tog!
Revolutionsregeringens första kungörelse var dekretet om fred. Det hälsades av stort jubel i den halvsvältande armén.
Den andra kungörelsen var dekretet om jorden.
Godsägarnas äganderätt till jorden avskaffades omedelbart och utan ersättning. Böndernas skulder ströks. Godsen och all egendom hos kronan, klostren och kyrkan överlämnades till distriktssovjeterna och jordkommittéerna att fördelas bland jordbruksbefolkningen. Drygt 150 miljoner hektar mark överlämnades till bönderna, en areal 35 gånger större än Danmark! Jordreformen gav dem rätten att bruka jorden, inte att sälja den. Jorden var samhällsägd via den revolutionära staten.

Regeringen blev oerhört populär på grund av besluten om fred, jord och arbetarkontroll över produktionen.
Folkkommissarierna beslutade om lika rättigheter för alla folk i landet och om självbestämmanderätt för minoriteter. Finland, Polen och Ukraina beviljades rätten till självständighet.

Man beslutade att kvinnan rättsligt var mannens jämlike, om borgerlig vigsel som norm, om barnens rättigheter och kostnadsfri undervisning för alla. Rang, stånd, grader och titlar avskaffades. Kyrkan skiljdes från staten och skolan från kyrkan.
Tsarrysslands hemliga överenskommelser med andra imperialistiska stater offentliggjordes och den nya regeringen avskrev egenmäktigt Tsar-Rysslands enorma utlandsskulder.

Utlänningar förklarades ha samma rättigheter som infödda medborgare och kunde utan särskilda formaliteter bli medborgare i landet om de inte motarbetade revolutionen. Många socialister i världen reste till Ryssland och deltog i arbetet att bygga en socialistisk stat.

Tiden strax efter revolutionen präglades trots fattigdomen av väldig entusiasm och optimism och ett mycket omfattande stöd i befolkningen för de genomgripande förändringarna.

Bondebefolkningen, landets överväldigande majoritet, var till stor del rättslös även efter 1861 då livegenskapen upphävdes.

Arméledningen vägrade erkänna den revolutionära regeringen och en mycket farlig situation uppstod. Lenin vände sig då direkt till soldaterna och förordade att regementena skulle förhandla på ort och ställe med tyskarna om vapenvila.
När soldaterna fick denna uppmaning hade revolutionen segrat bland fotfolket.
Deras högsta önskan var att lämna leran och skyttegravarna. Vapenvila ingicks vid fronterna 5 december 1917.
Inte enbart generaler vägrade erkänna den revolutionära regeringen. Massor av tjänstemän i ministerier, banker, vid järnvägen, flodfarten osv. gick i strejk direkt efter revolutionen, liksom talrika lärare och många andra.
Socialistrevolutionärernas vänsterflygel samarbetade med bolsjevikerna. I december 1917 tog SR-vänstern plats i regeringen, vars auktoritet därmed stärktes på landsbygden där socialistrevolutionärerna hade störst inflytande.
oktoberrevolutionen soldaternaOktoberrevolutionen soldaterna
Problem och misstag med matleveranser och handel.
Skörden hade varit rätt normal. Bönderna vägrade dock leverera spannmål till de fasta priser regeringen bestämt och misstrodde stämplade rekvisitioner som betalning. Regeringen skickade ut beväpnade röda patruller för att tvinga fram spannmålsleveranser. Men bönderna var inte längre halvt livegna. Många som deserterat från armén hade tagit med vapen hem. De försvarade sig. Och arbetarklassen hungrade.

I början av 1918 ansåg Lenin att man skulle ”tvångsorganisera hela befolkningen i kooperativa sammanslutningar” för att kontrollera konsumtionen. Det var fullkomligt orealistiskt.

Folkkommissariernas (ministrar) misstro mot handel och vinst ledde småningom till ett enastående uppsving för byteshandeln. Stadsbor bytte till sig mat av bönderna mot varor och ägodelar av skiftande slag. Ett nytt ord kom i allas mun: ”säckbärare”. Regeringen bekämpade säckbärarna med drastiska metoder, men det var en hopplös uppgift.

Regeringens anseende sjönk katastrofalt och makten var inte lika säker längre.

För att bryta motståndet på den ryska landsbygden satsade bolsjevikerna på fattigbönderna, majoriteten. De mera välbärgade jordbrukarna, kulakerna, trakasserades.
Motsättningarna ökade på den ryska landsbygden. Röda garden med det otacksamma uppdraget att skaffa brödsäd till städernas hungriga, anklagades av många bönder för plundring.

Bolsjevikerna var en del av den ryska socialdemokratin. De bytte namn till kommunister 1918. Trots hårt motstånd, allra mest från SR-vänstern i regeringen, drev Lenin igenom beslutet om separatfred med Tyskland.

Inbördeskrig och svält.
Revolterande generaler organiserade truppförband och eldstrider utbröt mellan vita och röda.
Trotskij fick uppdraget att organisera en röd armé. Stora skaror av revolutionära soldater anmälde sig under fanorna. Den vita sidan fick hjälp av militärförband från 13 antisocialistiska stater. Huvudstaden flyttades till Moskva, en militärstrategiskt säkrare plats.

Den revolutionära staten var hårt trängd flera gånger under inbördeskriget men inte hotad till sin existens. Röda armén hade ett avsevärt större antal soldater som säkert var mera hängivna än kontrarevolutionärerna.
Inbördeskriget skördade många fler offer bland civilbefolkningen än militärt. Folk dog av svält på många platser. Värst drabbades södra Ryssland öster om Volga där flera miljoner dog.

När Röda armén segrat 1921 upphävdesdet militanta ekonomiska rekvisitionssystem som kallades krigskommunismen. Lenin lanserade den Nya Ekonomiska Politiken, NEP. Det nya som förkunnades var att beskattad handel blev tillåten. Ett snabbt ekonomiskt uppsving blev resultatet. Tillvaron normaliserades.
Lenin med flera hade lärt sig en fruktansvärd ekonomisk läxa. Han erkände aldrig att NEP kunde införts 1918 och då möjligen frälst landet från inbördeskrigets grymma år.
Lenin Talar IILenin talar till folket
Revolutionären Vladimir Iljitj Uljanov med täcknamnet Lenin är utan tvekan en världshistorisk gestalt. I augusti 1918 försökte socialistrevolutionären Fanny Kaplan mörda honom. Lenin sårades allvarligt och återfick aldrig sin fulla kapacitet. Han dog 53 år gammal 1924.

i Andra om: ,
, , , , , , , , , , ,

  24 comments for “Oktoberrevolutionen – hur gick det till?

  1. 7 november, 2017 at 15:12

    Stefan Lindgren skriver på ”8 dagar”

    isdag 7 november är det 100 år sedan den stora socialistiska oktoberrevolutionen.

    Klockan 17 tänker jag lägga en blomma vid Leninmonumentet utanför Moderna museet på Skeppsholmen. Är det någon som gör mig sällskap?

    Kanske kommer någon med en dikt, en sång, ett plakat, vad vet jag?

    Jag står bara inte ut med att denna stora dag inte firas i ett land som faktiskt till viss del har Oktoberrevolutionen att tacka för rösträtten och mycket annat. Det var gnistan från Petrograd som den gången satt eld i baken på våra styrande. (http://www.8dagar.com/2017/10/hylla-oktoberrevolutionen.html?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter).

    Själv är jag tyvärr upptagen då.

  2. 7 november, 2017 at 19:21

    Stefan Lindgren skriver på Ryska Posten i artikeln ”Oktoberrevolutionen 100 år.” (file:///C:/Users/User/Downloads/RyskaPosten39-2017.pdf)
    Den socialistiska oktoberrevolutionen firar 100-årsjubileum 7 november. President Putin och regeringen ignorerar jubileet och i stats-TV sänds program som på olika sätt reducerar Oktoberrevolutionen till en (tyskfinansierad) kupp och en olycka för Ryssland.
    Jubiléet kommer dock att firas runt om i Ryssland av politiska organisationer som fortfarande bekänner sig till arvet från 1917. Kommunistpartiet fylld igår teatern “Rossija” i Luzjniki med en pampig kosert. (https://kprf.
    ru/photoreports/612.html) I S:t Petersburg har jubileet uppmärksammats med ett 3D-bildspel vid pansarkryssaren Aurora, alltjämt förtöjd mitt emot Vinterpalatset. Inom ramen för diskussionsklubben Valdaj har det funnits enskilda inlägg med en mer positiv värdering av
    Oktoberrevolutionen. president Putin och regeringen ignorerar jubileet. Den brittiske historikern David Lane svarar för ett av dem. Enligt Lane bidrog Oktoberrevolutionen till ett jämlikare samhälle. Om den rikaste procenten svarade för 18 procent av nationalinkomsten 1905 hade den andelen från 1927 och framåt reducerats till 4-6 procent, medan den i USA i genomsnitt låg på 22 procent.
    http://valdaiclub.com/a/highlights/the-significanceof-the-october-revolution-of-1917/

  3. 7 november, 2017 at 21:58

    Levada Center är ett ryskt forsningsinstitut. I mars genomfördes en opinionsundersökning i Ryssland om inställningen till Oktoberrevolutionen. Oktoberrevolutionen 48 % ansåg att Oktoberrevolutionen var positiv i olika grad, medan 31 % ansåg att den var negativ. Jämfört med undersökningen 1996 var andelen positiva oförändrad, medan andelen mycket positiva minskat – liksom andelen mycket negativa. Intressant, eller hur?

    DO YOU THINK THAT THE OCTOBER REVOLUTION PLAYED A POSITIVE OR NEGATIVE ROLE IN RUSSIA’S HISTORY?

    Nov. 96 Oct. 99 Oct. 00 Mar. 14 Mar. 17
    Very positive 19 18 17 8 10
    Mostly positive 28 28 32 40 38
    Mostly negative 21 25 22 22 25
    Very negative 12 10 13 6 6
    Do not know 21 20 17 24 21

    • 7 november, 2017 at 22:40

      Den mer balanserade ståndpunkten kan sannolikt bero på att människor idag i större utsträckning ställer sig skeptiska till propaganda från fulmedier och söker evidens själva.

  4. arbetarklass
    8 november, 2017 at 00:19

    Kan tänka mig oktoberrevolutionen trots miljoner människors död, svält m.m. umbäranden i Ryssland snabbade på välfärdsstatens utveckling i Europa därför kapitalisterna insåg att de måste dela med sig av det producerade mervärdet annars kunde det bli andra bullar. Tidigt i Sverige ingicks en form av ”samhällskontrakt” i form av det legendariska Saltsjöbadsavtalet där kapitalisterna bytte till sig arbetsfred mot välfärdsstat. Det här avtalet gäller fortfarande men lejonparten av skattebördan ligger nu istället på folket genom skatt på arbete och olika punktskatter. Det här medför att nu ligger istället kravet på staten genom politikerna att de levererar annars riskerar de andra bullarna komma igen men inte på kapitalisterna den här gången utan istället på staten och politikerna.
    Det är inte svårt och föreställa sig det gick rysningar genom hela regeringen då näringslivschefen gjorde sitt mycket korta meddelande #vadfanfårjag häromdagen. Jag tror det korta uttalandet sände en chockvåg genom hela regeringen och en känsla av att sitta i katapultstolar.

    Regeringens plan tror jag är att politiken funkar OK så länge folket är någorlunda nöjda men vad händer om det skulle bli en krasch i den uppblåsta fastighetsmarknaden så folk måste gå från hus och hem precis lagom till nästa års allmänna val?

  5. Thomas Åkerblad
    8 november, 2017 at 00:31

    Inte så mycket att tacka för:

    https://www.aftonbladet.se/a/79GX8

    • 8 november, 2017 at 09:17

      Johan Norberg är inget sanningsvittne. Känd, stark anhängare av dagens orättvisa världsordning under USA:s ledning.

    • 8 november, 2017 at 09:24

      Johan Norberg är en känd anhängare till dagens orättvisa världsordning och till USA-imperialismen. Han refererar till ”Kommunismens svarta bok”, som inte alls är en objektiv, forskningsbaserad rapport utan en partsinlaga.

      * Hur kunde Sovjet utvecklas från ett ekonomiskt efterblivet land till att första vara huvudkraften i besegrandet av mer avancerade Tyskland. Och trots oacceptabla utrensningar och 20 miljoner döda bli världens första supermakt, först i rymden etc?
      Helt omöjlig verklighet enligt Johan Norbers synsätt.

      * Olika uppgifter finns om tillväxten i Maos Kina. Uppgifter finns om en tillväxt tidvis på samma nivå som nu, omkring 6-10 % per år. Enligt uppgifter från Världsbanken var medellivslängden i Kina 36,3 år 1960, 66,8 år 1980, 70,3 år 2000. Motsvarande siffror i Indien var 44,3 år, 54,2 år och 62,9 år. Medan medellivslängden i Kina ökade med 30,5 år mellan 1960 och 1980, en period då Maos politik i stort sett tillämpades uppgick ökningen i demokratiska, kapitalistiska Indien till 9,8 år. Källa: Världsbanken. World Development Indicators online. I Minqi Li. The rise of China and the demise of the capitalist world economy. New York:Monthly Review Press, 2008).

      * Ur en intervju med den kände vänstermannen och lingvisten professor Noam Chomsky i Counterpunch ”Se på det maoistiska Kina, som alla förväntas avsky. Om man ser på det så sparades 100 miljoner liv jämfört med det demokratiska kapitalistiska Indien, tack vare hälsoprogrammen på landsbygden. 100 000 000 (100 miljoner) människoliv är inget litet antal (motsvarar c:a drygt 15 % av befolkningen, dvs. c:a 1,5 miljoner av Sverige befolkning), och siffran innefattar den stora hungersnöden. Ingen kan tala om det. Och om man ser på de kapitalistiska reformerna så minskade dödligheten mycket kraftigt under Mao, men började plana ut 1979.” Intervju med Noam Chomsky

  6. Peter Grafström
    8 november, 2017 at 01:13

    Fransmännen firar fortfarande stormningen av Bastiljen och ‘sin Franska revolution’
    Den liksom er ‘stora viktiga ryska revolution’ var iscensatt av samma Brittiska oligarki med hjälp av ungefär samma typ av frimurare. I båda fallen var Britternas eliter tongivande men i det Franska fallet var Usa ännu inte på Britternas sida.
    Ska ni hjälpa imperiet att sopa igen spåren inför er vänsterinriktade publik, ja då fortsätter ni en lång tradition av samarbete mellan socialister och monopolkapitalet.
    Tror ni verkligen att ni kan besegra monopolkapitalet genom en sån symbios?
    Ni ser ju hur dom hela tiden har dominerat. Först nu när Kina och Ryssland skippat klasskampen lyckas dom hålla emot imperiet.
    Kristna jag diskuterat med tolererar att man ifrågasätter deras djupaste trossatser.
    Kan det vara så att ni socialister har gjort 1917 till en helig kult som är så värdefull som symbol att ni för den politiska kampens skull måste censurera sanningen?
    Eller tror ni verkligen att vi andra hittar på? Och isf varför skulle vi göra det?
    Jag skulle inte tycka att det vore ngt som helst problem att acceptera att det var ett genuint folkligt uppror om det fanns ngn realistisk chans att det var sant. Tror ni att det är skadeglädje som driver oss? Tror ni att vi fruktar ett äkta folkligt uppror? Isf tror ni fel. För det är ju den häpnadsväckande passiviteten från allmänheten som bekymrar oss på båda sidor av den föreliggande debatten. Dessutom är jag säker på att era ideologiska ståndpunkter skulle utvecklas positivt om ni såg objektivt på historien. Det behövs nytänkande på basis av bästa möjliga fakta. Inte fasthållande vid narrativ som i ljuset av vad som nu är känt inte är annat än en sekteristisk kult.

    • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
      8 november, 2017 at 10:10

      Ryssland är även ett imperium. Vem ska hålla emot Ryssland?
      Det verkar som på dig att du är för att människor ska vara i olika klasser – att vissa människor är mer värda än andra just på grund av att de inte har pengar eller är av blod mindre värda än rika människor. Anser du att vissa människor ska ha den totala makten över fattiga människor? Göra dom till slavar?

      Du är en kapitalist (rätta mig om jag har fel). Så varför slåss du mot det andra imperiet – USA och EU (och Storbritannien)? Är det för att du anser att Ryssland har en potentiell möjlighet att bli det rike som Hitler och fascismen slogs för under Andra Världskriget? Det som Ryssland besegrade så väl?

      Du skriver i kommentaren om ‘vi’ och ‘oss’. Som t ex ‘Tror ni att vi fruktar ett äkta folkligt uppror’. Vilka är ‘vi’ och ‘oss’?
      Och nytänkande – ska det vara fascismen det? Folket är alltid förslavat under kapitalismen.

      • Peter Grafström
        8 november, 2017 at 20:57

        När jag skriver Ni syftar jag speciellt på två mkt värdefulla journalister, Stefan Lindgren och Anders Romelsjö, eftersom dom i övrigt visar prov på objektiv analys.
        Men just ifråga om 1917 inte vill ha upp det som rör Wall Street och Londons finansiering av revolutionärerna.
        När jag skriver Vi syftar jag på dem, som oavsett ideologisk bakgrund har tagit intryck av den mängd fakta som visar att de flesta revolutioner bara utnyttjat godtrogna människor för att gå fientliga utländska krafters ärenden. Och att därför en defacto symbios hela tiden existerat mellan Marxisterna och monopolkapitalet.
        Är man verkligen fullt klar över det och är varnad för detta förrädiska dubbelspel från de rika är man mentalt förberedd för att skapa något bättre. Men vid det laget bör man ha insett att konspirationer från de rikas sida är ett stående inslag och inte ngt osannolikt.
        Jag ser entreprenörskapet, viljan och modet att ge sig på dom utmaningar som tornar upp sig när ngn vill förverkliga en god ide, som ngt som behöver komma i fokus och förbli i fokus tills Sverige ser ut att bli starkare och mer kapabelt att styra sitt eget öde. En del av Usas projekt som ger sken av att vara en individs är i själva verket det militärindustriella komplexets projekt via en front. Mot såna konkurrenter behöver ett litet land ha både entreprenörer och en stark stat.
        Därmed har jag definierat lite hur jag tänker. Liberaler och libertarianer och konservativa vill försvaga statens inflytande. Marxister vill nivellera och ser alltid skillnader inte bara ekonomiskt utan överhuvudtaget avvikelser från kollektivism som ett problem. Den svenska skolan har på de senaste årtiondena försökt röra sig bort från den begränsningen men jag vet i nuläget inte hur långt dom kommit.
        En ung människa som har begåvning kan i Sverige välja att skita i karriären, ta ett mindre kvalificerat jobb och ändå njuta av livet. Inget ont i det i ett enskilt fall, men det blir en fråga om vad folket som helhet åstadkommer som avgör om vi ska ha någon frihet. Usa har stora möjligheter att klämma åt oss ekonomiskt vilket rimligen är orsaken till vårt etablissemangs nuvarande beteende.
        Jag uppfattar Putins Ryssland som rationella och pragmatiska. Om Usas kupp i Ukraina hade tillåtits leda till att Krim blev en amerikansk bas förutom att mängder av öst-Ukrainare kanske hade slaktats av fascistiska våldsverkare, hade Ryska folkets missnöje med sina ledare varit enormt och hotet mot Ryssland likaså.
        Jag ser inget imperialistiskt i detta och det var Usa som orsakade det. Liksom i en lång serie amerikanska special operations var det utifrån styrda skyttar som sköt på båda sidor vilket sen skylldes på den sittande regimen. Även i februari 1917 förekom detta med moderna maskingevär som polisen inte överhuvud hade ngn utbildning på besköts civila från taket till en bank. Likväl skyllde man på Tsarens polis.

        • 8 november, 2017 at 21:23

          Vad jag förstår spelade bidrag från andra länder ingen avgörande roll för denna revolution som stöddes av miljoner.

        • arbetarklass
          9 november, 2017 at 01:12

          ”konservativa vill försvaga statens inflytande”

          Nä, det kan jag tyvärr inte hålla med om.
          Konservativa vill ha en stark stat (och kanske helst med en monark som överhuvud?)

          Jag tror faktiskt DJ Trump vill ha lite och säja till om där borta i USA eller tror inte du det?

          Liberaler däremot vill försvaga statens makt och i praktiken överföra den till borgarna som de underförstått menar är ”folket”.
          Liberal demokrati kallas det.
          Den s.k. ”nattväktarstaten” kan ibland hos dem betraktas som det ultimata tillståndet.

          • 9 november, 2017 at 09:58

            Staten har visat sig vara ett organ för den härskande klassen, ganska självklart om man beaktar lagstiftningen som slår vakt om kapitalismen. Liberalismen-konservativa har gått i bräschen för uppluckring av ekonomiska lagar i USA som lagt en grund för finanssektorns starka tillväxt, bidragit till ökad ekonomisk ojämlikhet och till finanskrascherna senast 2008. De vill att staten har en stark militär för att försvara deras intressen runtom i världen. USA har c:a 700 militärbaser runtom i världen – ingen slump- och större mulitärutgifter än de därefter följande 7 länderna. USA:s försvarskostnander beräknas av vissa till att de facto uppgå till 20 % av budgeten. Dessutom vill konservativa-liberaler ha en starkt statlig ideologiska sektor som kan rättfärdiga deras orättvisa samhälle och förtala de med andra åsikter, och alldeles självständiga stater. Men visst finns det schatteringar inom det konservativa-liberala lägret i vanligen frågor av mindre betydelse.

            • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
              9 november, 2017 at 10:54

              Regeringen ska köpa in amerikanska patriotrobotar. Och det verkar som om FMV har körts över i den här affären.
              Amerikanska vapenföretag jublar!
              Vad har regeringen för anledning att köpa in – eller ens välja – amerikanska patriotrobotar, om man inte har en tumme med den amerikanska imperialistiska regeringen och NATO?
              Amerikanska kapitalister blir rika på krig – och våld – som de själva har orsakat mer eller minde!
              Så den amerikanska kapitalistiska konservativa staten arbetar för de rika kapitalägarna – inte folket.

  7. Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
    8 november, 2017 at 14:32

    P! Kultur nämnde idag att det var många unga människor inom den ryska vänstern som gick i demonstrationen i Moskva av firandet av revolutionen. Och att de var fler än väntat …
    Och att de var mycket kritisk till den ryska regeringen. Mycket väl värt att lyssna på, även om det var en antikommunist journalist som rapporterade från Moskva (kommer just nu inte ihåg hans namn).

    • arbetarklass
      9 november, 2017 at 01:23

      Ryssland har idag en konservativ regering.
      Låt gå för den understundom kan vara antikommunistisk men inte nödvändigtvis antiproletär. Det dominerande ryska kommunistpartiet stödjer det ryska konservativa maktpartiet. Kanske jämförbart med Vänsterpartiet som av tradition stöttar det socialdemokratiska maktpartiet hos oss här i Sverige.
      Men det är nu det. Vid den här tiden nästa år kanske de politiska förhållandena ser helt annorlunda ut för oss här i Sverige.

      • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
        9 november, 2017 at 11:04

        Den ryska liberal konservativa regeringen är antiproletär. Den ryska arbetaren får inte ut löner vissa tider. Den ryska proletären – och inte ryska kapitalister – får bita i gräset när det går dåligt för den ryska industrin och andra företag. Den ryska proletären – och inte ryska kapitalister – blir vräkta när bostäder görs om till lyxlägenheter för rika ryssar. Den ryska proletären – och inte ryska kapitalister – blir allt fattigare än ryska kapitalister.
        Och med mera …

  8. arbetarklass
    8 november, 2017 at 17:08

    ”* Hur kunde Sovjet utvecklas från ett ekonomiskt efterblivet land till att första vara huvudkraften i besegrandet av mer avancerade Tyskland. Och trots oacceptabla utrensningar och 20 miljoner döda bli världens första supermakt, först i rymden etc?”

    Jag förstår inte riktigt vad du menar ovan.
    Vill du själv bli ett offer för fosterlandets framgång?
    Finns det verkligen ingen annan framkomlig väg för revolutionen än högar av lik?

    • 8 november, 2017 at 17:14

      Framgången skedde trots högar av lik, helt dominerat av nazisternas dödande.

      Och den som läsa mer om socialismens landvinningar kan läsa här: http://www.nyhetsbanken.se/2017/11/mao-omprovas-hundra-procent-bra.html

      Trots en brutal USA-blockad på mat, ekonomi och teknik, och utan skuldsättning, fick Mao Kinas ekonomi att växa med i genomsnitt 7,3 procent per år, att jämföra med USA:s efterkrigsbooms 3,7 procent. När han dog, tillverkade Kina jetplan, tunga traktorer, oceangående fartyg, kärnvapen och långväga ballistiska missiler. Som ekonomen Y. Y. Kueh observerade: ”den kraftiga ökningen av industrins andel av Kinas nationalinkomst är ett sällsynt historiskt fenomen. Som en jämförelse ökade industrins andel av Storbritanniens ekonomi under de första fyra eller fem årtiondena av dess industrialisering med endast 11 procent (1801-41) och under Japans med 22 procent”. Maos Hans dokumenterade framgångar är, som professor Fairbanks säger, nästan otroliga. Han

      • fördubblade Kinas befolkning från 542 till 956 miljoner
      • fördubblade livslängden
      • fördubblade kaloriintaget
      • femdubblade BNP
      • fyrdubblades läskunnigheten
      • ökade spannmålsproduktion tre hundra procent
      • ökade bruttoindustriproduktionen fyrtio gånger
      • ökade tungindustrin nittio gånger
      • ökade järnvägsnätet med 266 procent
      • ökade passagerartågtrafiken från 102970000 passagerare per år till 81491,000
      • ökade järnvägarnas godstonnage två tusen procent
      • ökade vägnätet tusen procent
      • ökade råstålsproduktionen från noll till trettiofem miljoner ton/år
      • ökade industrins bidrag till Kinas NMP från tjugotre procent till 54 procent. (NMP ~BNP minus tjänster)

      Kinas andra dumper av egen tillverkning, 1973.

      Men från Maos synvinkel, var detta bara en liten sidoshow. När han gick i pension, hade han återförenat, omdefinierat, reformerat och vitaliserat den största, äldsta civilisationen på jorden, moderniserat den efter ett århundrade av misslyckade moderniseringsförsök och avslutat tusentals år av hungersnöd. Ett militärt geni (fältmarskalk Bernard Montgomery jämförde positivt hans största strider med Alexanders och Napoleons), strateg och politisk innovatör, en geopolitikens mästare, bonde och konfuciansk gentleman, men också en fin poet, även i översättning. 1946 berömde den brittiske poeten Robert Payne Maos dikt ”Snö” varpå Mao svarade, ”jag skrev den i flygplanet. Det var första gången jag någonsin varit i ett sådant. Jag blev förvånad över skönheten i mitt land från luften – men det var också andra saker”.

  9. Anders Persson
    10 november, 2017 at 17:55

    Som jag visade i en artikel i vintras https://www.lindelof.nu/1917-7-var-februarirevolutionen-en-misslyckad-tsaristisk-kupp/ är den inledande bilden av demonstrerade människor på Nevskij Prospekt alls icke revolutionära utan tvärtom mycket regeringstrogen. I artikel finns i slutet en översättning på vad som stod på banderollerna.

    Alla som demonstrerade på Nevskij 1917 var inte upproriska!

    • 10 november, 2017 at 18:17

      Tack för informationen, Anders.

  10. arbetarklass
    9 november, 2017 at 14:18

    Det är tydligen en blocköverskridande överenskommelse att köpa in det här svindyra och otidsenliga vapensystemet från USA. Sverigedemokraterna är däremot kritiska och motsätter sig det här köpet.

    Jag tror Sverigedemokraterna får folkets stöd i den här frågan. I vilket fall som helst så har de mitt.

    Det har blivit för mycket skattepengar som spenderas hit och dit utan att komma tillbaka till folket i form av välfärd, trygghet och säkerhet och istället satsas på globala ambitioner och Sveriges integration med övriga världen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*