Offentlighetsprincipen och anonymiteten


Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand skriver idag på Svenska Dagbladets Brännpunkt och förklarar att han vill ändra på företags möjlighet att lägga ut känsliga personuppgifter på nätet. Hela historien kan komma att utvecklas till ”dagens snackis”, för nu har nämligen Anders R Olsson förklarat sitt missnöje i radions P1-morgon.

SvD Brännpunkt: ”Vem som helst kan gå in på nätet och få fram uppgifter om enskilda personer, deras inkomster, deras förmögenheter, deras adresser och till och med bilder på bostaden – utan att den enskilde vet om det. Det är ett känt faktum för alla nätsurfare.”

Anders R Olsson menade att det var offentlighetsprincipen som Skatteverket gav sig på i detta fall, en inställning som helt och enbart utgår ifrån hans roll som journalist. Han fäktar för att man ska kunna begära ut alla uppgifter i elektronisk form, och motivet är att ”var och en” ska kunna göra olika slags undersökningar.

Frågan är givetvis intressant, men offentlighetsprincipen är tämligen väl tillgodosedd eftersom skattemyndigheten lämnar ut dessa uppgifter som vanligt, dvs. via de speciella besökarterminaler som finns på skattekontoren. Problemet med att lämna ut dessa uppgifter i elektronisk form har blivit att de webbsidor som skaffat s.k. utgivningsbevis i och med det kan åsidosätta personuppgiftslagen och lämna ut t.ex. personers kreditvärdighet på nätet utan att dessa informeras, något som tidigare varit ett absolut krav.

Offentlighetsprincipen är något som vi måste försvara med alla till buds stående medel, men då offentlighetsprincipen innebär att var och en kan plocka fram integritetskänsliga personuppgifter helt anonymt så behöver man dra i handbromsen.

SvD Brännpunkt: ”Utgivningsbeviset innebär att man kringgår två lagar. Dels kreditupplysnings-
lagen, så att man alltså kan lämna ut uppgifter även för andra ändamål än kreditupplysning. Dels personuppgiftslagen, vilket innebär att man inte behöver ha ett medgivande från de personer vars uppgifter läggs ut på webbplatsen.”


I motsats till
vad Anders R Olsson tycker så är min uppfattning att Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand är rätt person på rätt plats.

Det har tagit många år att bygga upp det samhälle vi har idag. I takt med den digitala revolutionen så är den del vi kallar för den ”personliga integriteten” hotad från en mängd håll. Men den är något som vi måste värna med näbbar och klor…

SvD Brännpunkt * Ekot * DN * Aftonbladet

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

[tags]Offentlighetsprincipen, Utgivningsbevis, Skatteverket, Kreditupplysning, Inkomstuppgift, Mats Sjöstrand, SvD, Integritet, Internet, Anders R Olsson, Politik[/tags]


3 svar till “Offentlighetsprincipen och anonymiteten”

  1. Sedan urminnes tider vill jag minnas att skatteverket tryckt upp och sålt en taxeringskalender varje år. I den fanns fanns i princip samma uppgifter som tex ratsit visar.
    Genom att ringa till skatteverket får man ännu mer upplysningar utan att behöva tala om vem man är.
    Individen vars uppgifter lämnas ut får inte idag någon information om att förfrågan ställt, inte heller VEM som ställt frågan.

    Nu diskuteras distributionsformen av uppgifterna, borde inte istället diskussionen vara OM dessa uppgifter skall vara offentliga?

    För mig är det oviktigt att veta vad grannen eller chefen tjänar

  2. Taxeringskalendern har utgivits sedan 1903 och är en privet förlagsprodukt. Det finns alltså ingen koppling till Skatteverket. Taxeringskalendern innehåller inte betalningsanmärkningar och lagsökningar. Där har man varit hänvisad till den privata periodiska skriften Justitia.

  3. Det finns säkert en risk för ekonomisk och annan brottslighet. Sambandet mellan sådana uppgifter och kriminella blir då mer direkt och något man kanske vill undvika av förståeliga skäl.