Media berättar nu att, i kampen mot terrorism, är EU på väg att anta en lagstiftning om att lagra uppgifter om trafik på mobiltelefon och Internet.

Osäkerheten om vad lagen egentligen innebär för alla de människor som använder sig av Internet kommer sent. Redan i april i år presenterade Frankrike, Irland, Storbritannien och Sverige ett förslag om lagring av Internet och teletrafik för att förebygga och utreda brott.

Thomas Bodström slingrar sig så till den milda grad att – om man jämförde med en mask skulle masken se ut som en stelopererad femtumsspik.
(L. Strömberg, okänd komiker..)

Jag har nyligen skrivit om teleoperatörernas kommande skyldighet att tillhandahålla kompletta loggar till polisen för att de ska kunna spåra mobiltelefonsamtal utan kostnad. Och utan att det ska behöva föreligga någon misstanke om brott.

I praktiken betyder det att polisen kommer att sitta uppkopplade direkt mot teleföretagen i realtid.

”- Men jag har inga hemligheter” är ju en vanlig attityd som jag har viss förståelse för. Fattas bara annat, jag kräks upp min politiska uppfattning på hemsidan varje dag. Men det är inte vad saken gäller.

Myndigheterna skaffar sig möjlighet att spionera på enskilda personer utan att ha någon brottsmisstanke. Det betyder också att varje sökning på google kommer att kunna loggas. De datorkunniga hävdar ”det är omöjligt”, men det enda som krävs är tillräckliga processorresurser och rejäl bandbredd.

Se bara på Google!

Visst vore det käckt om man kunde spåra alla Metallpampars sökningar efter ”Pensisatrapper” och liknande. Om inte annat skulle en initierad bloggare skriva spaltkilometer med kul kommentarer om hon/han fick tillgång till hårddata.

Men är det här verkligen vad vi vill ha?

Jag har förut skrivit att vi har de politiker vi förtjänar. Det är givetvis en sorts sanning, men en annan sanning är också att vi behöver byta ut dem och skaffa en påtagligt bättre kvalitet.

För ska vi verkligen låta några skäggiga CIA-utbildade massmördare från Mujaheddin i Afghanistans bergstrakter ge våra myndigheter möjlighet och motiv till en kontinuerlig inblick i våra själars nyckelhål?