Till stor glädje för världens folk och freden i världen förlorade USA sitt minst 15 år långvariga brutala angreppskrig i Sydostasien våren 1975. Först hade USA alltmer stött Frankrike i dess ansträngningar att behålla sina kolonier i ”Franska Indokina”. Mot slutet betalade USA 80 % av Frankrikes krigskostnader. USA:s statsledning diskuterade på allvar om man skulle sätta in kärnvapen. Under ledning av befrielserörelsen Viet Minh och Ho Chi Minh besegrades fransmännen. Jag minns än idag rapporterna från Dien Bien Phu på radion då jag gick i småskolan. Det var visst några stackars franska militärer som angreps av hemska kommunister.
USA skrev aldrig under Geneveöverenskommelsen och saboterade de fria val som skulle äga rum. Detta är mycket väl belagt. President Eisenhower skriver i sina memoarer att hans rådgivare sa att Ho Chi Minh skulle få minst 80 % av rösterna.
Man kunde på olika sätt etablera en marionettregim i södra Vietnam osv. Den nationella befrielserörelsen FNL bildades 20 december 1960. Bilderna i DN då Sköld Peter Matthis och Åsa Hallström brutalt greps på Hötorget juni 1965 minns jag väl – de läste medicin liksom jag, som alltmer börjat intressera mig för Vietnam. 1965 började också de första FNL-grupperna sin verksamhet i Sverige. Jag minns så väl en solig lördag i september 1965 i Uppsala universitet, då det var ”teach-in” (seminarium) om Vietnam. Där stod Magdalena Rinaldo med plakatet ”Stöd FNL”. Mitt eget solidaritetsarbete började ett år senare då jag var ute med henne och andra och samlade in pengar till FNL.
De förenade FNL-grupperna (DFFG) blev nog Europas främsta solidaritetsorganisation med FNL i Vietnam och med befrielserörelserna i Laos och Kambodja. Det var en fantastisk politisk skolning, och den kanske mest meningsfulla perioden i mitt och andras liv. Ulf Karlström, DFFG:s ordförande under den svåra perioden 1968-70, har hedrat denna blogg med några gästinlägg.
Vad gör nu Obama?
31 maj i år skrev president Obama under ett dokument ”Till 50-årsminnet av Vietnamkriget”, ett evenemang som ska pågår mellan 2012 och 2025 och leds av USA:s försvarsdepartement. I ett tal några dagar senare inför soldater på Memorial Day sa han att Vietnamkriget var en nationell skam. Han tänkte då inte på de miljontals människor som dödades, på de hundratusentals människor som skadats av Agent Orange eller på masskarer, som den i Song My eller att USA fällde mer bomber över Indokina än vad som fälldes i andra världskriget. (Dessa uppgifter kommer närmast från utmärkta Monthly Review).
Nej, den nationella skammen var att trupperna inte fick ett bra mottagande då de kom tillbaka, sa den misstänkte krigsförbrytaren Obama. Vidare gavs besked om att man ska högtidlighålla varje slag och de USA-soldater som deltog där. Han nämnde att inställningen till kriget var delad i USA, uttalade sig givetvis inte positivt om den allt starkare antikrigsrörelsen i USA. Nej dagens mål var att ena alla amerikaner för att högtidlighålla kriget och allt det goda det förde med sig enligt Obama. Falskeligen sa Obama:” All too often it is forgotten that you, our troops in Vietnam won every major battle you fought in”.
Detta är ett försök av Obama och USA-imperialisterna att skriva om historien, att tränga bort fakta om det värsta kriget efter andra världskriget och det mest impopulära kriget i USA:s hisoria. Kriget medförde en temporär försvagning av USA och en tveksamhet till nya stora krigsäventyr under omkring 15 år fram till Sovjetunionens fall. Men även under denna ”svaghetsperiod” var USA inblandad i ett stort antal militära operationer. Bara i latinamerika:
-1981: Nicaragua. USA bygger upp Contras militära styrka i Honduras. 1982 sker det första stora contrasangreppet inne i Nicaragua
– 1983: Grenada. USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i landet,
– 1986: Haiti – Baby Doc störtas och USA fortsätter att styra
– 1989: Panama. USA invaderar landet varvid minst 4000 civila offer krävs.
Bekämpa USA-imperialismen!
Låt oss åter resa den parollen. Det är ännu viktigare idag!
intressant.se, USA, politik, presidentval, imperialism, kapitalism, krigsförbrytare, imperialism, FNL, ekonomi, massmediaObama, socialism, solidaritetsarbete, historieförfalskning,
Monthly Review DN 8/9DN 2SvD Expressen Aftonbladet SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
Sveriges Radio 7/9
DN 6/9 ,
Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer
8 svar till “Obama skriver om Vietnamkrigets historia”
Nu måste jag ju tipsa om den här länken: http://www.youtube.com/watch?v=rnzQ9cG5AOM
En underbar film … TACK!!
Tack för tipset. Ska titta på den. Råkar vara född i Jönköping och har en solitt dominerat bondesläkt därifrån (plus alla släktingar i USA).
Milda makter. Men det har ju pågått en historierevision även i Sverige, under Timbros ledning och på senare tid med benäget bistpnd från Moderaterna, under närmare 20 år. Fast det senaste försöket var visst lite för tidigt presenterat, det där om att moderaterna hade varit för införandet av allmänna rösträtten i Sverige.
Men Obamas framförda historieskrivning nu är bara för fantastiskt. Jag var aldrig aktiv i Vietnamrörelsen men trots det var Vietnamkriget en viktig faktor för min politiska utveckling och jag sympatiserade med rörelsen och följde händelserna ganska noga.
Inte ett ord från Obama om all skada kriget i Sydastasien orsakade befolkningen.
Och inte ett ord om den skada USA orsakat i Irak, då han hyllade de hemvändande soldaterna därifrån i december förra året.
Och för honom svassar vår stats- och utrikesminister, m.fl.
Vietnamkriget är bara ett av många krig som USA skall skämmas för dock så är Obamas underskrift på dokumentent som refereras till nödvändigt för honom om han vill få en ny mandatperiod alternativet är ge segern till Mitt Romney.
Är inget Obama fan men om jag är tvungen att välja mellan R eller D så är valet enkelt, att inför ett presidentval börja prata om USA:s tillkortakommanden är ett säkert sätt att torska, trist men sant.
Inte så säker på det. Kriget blev alltmer impopulärt så länge det pågick, fast jag vet inte hur dagens opinion är. Obama har ju defensivt anpassat sig till högerpolitiken, allt annat än ”change”, och har svårt att ändra kurs om han mot all förmodan skulle vilja det.
Nja, jag kan hålla med om att utrikes politiskt så har det inte varit så mycket ”change” men inrikespolitisk så är det en milsvid skillnad jämfört med Bush administrationen (jag försöker inte ursäkta Obama för något), vill man sitta vid rodret i USA så måste man fånga dom som brukar kallas ”undesisives” och det gör man inte genom att ta upp USA:s skuld i Vietnam.
Jag bor halva året i USA och bygger min uppfattning enbart på den känsla jag får när jag talar med Amerikaner så jag kan ha helt fel men upplever det som att man bitvis är bakbunden som president när det gäller vad man kan säga och inte säga (om man bryr sig om opinionsiffrorna).