Nu är inte Lars Ohly K-ordet längre


Aftonbladet tar till ett säkert kort, man intervjuar en av de egna medarbetarna. Det är ett skamgrepp, men det fungerar alltid.

”- Man vet helt enkelt inte vad Lars Ohly tycker. Är Lars Ohly kommunist och bekänner sig till de högre kommunistiska idealen eller är han inte kommunist för att han inte tycker om Kina och Kuba? Jag tror tyvärr inte att situationen blivit särskilt mycket bättre för Lars Ohly,” säger Lena Mellin.

Kanske, kanske inte.

Själv har jag aldrig haft några problem med ordet trots att jag alltid varit vänsterpartist. Förr kallade sig partiets medlemmar för kommunister, idag säger de oftare socialister. Jag tror inte att det beror så mycket på ordets egentliga definition utan mer på ett antal länder som misslyckats med att skapa vettiga samhällen.

Vem vill kalla sig kommunist när stater som kallat sig så blivit diktaturer där oliktänkande helt enkelt bara försvunnit? Men det är egentligen inte det som den här pseudodebatten handlar om. Jag tror att man måste granska bakgrunden. Vilka är det som stått för mediedrevet, och vad har de haft för motiv?

Den som kan se orsakssammanhangen i dessa frågor vet förstås vad frågan egentligen handlar om, och hur målet ser ut.


En före detta kommunist,

Målet är givetvis inte Lars Ohly personligen, målet är makten och härligheten, amen.

Förlorarna är alla de som behöver ett starkt vänsterparti, dvs folkmajoriteten..


6 svar till “Nu är inte Lars Ohly K-ordet längre”

  1. Förlorare? Nej, man behöver lära av Bush? Han appelerar direkt till arbetarklassens känsla för rättvisa, tydliga värden och faktiskt klasskamp (det där liberala etablissemanget, liberala mediakoncentrationen etc): DVS han säger ”vi som egentligen är vinnarna” (fast vi i reella pengar,status etc INTE är det)har RÄTT. Denna position borde Ohly oxå bygga upp!
    Om man sitter i USA å förläser sig på liberal media – givetvis tror man alltid att frihandel, teknokrati etc är det bästa. MEN demokrati innebär att folket ska fatta egna beslut kring tex energiform, resursfördelning, infrastruktur, mediapolicy, informationsfrihet/infoutdelning etc.
    Bush björnen är givetvis INTE skjuten – eftersom den är stark och reda för tålmodig propagande utifrån en stark och trygg värde – och religionshorisont. På sikt vinner givetvis denna strategi. Tänk oxå att björnhonan i idet såväl återanvänder sin egen avföring som kan förbränna fettlagret för föda. Allt medan liberaler jagar nya vinklingar o perspektiv – ofta utan att direkt kunna skjuta björnen på ett trovärdigt sätt.

  2. Just nu sa s det på Radion att Ohly böjer sig för det allmänna trycket, och slutar att kalla sig för kommunist.

    kl 9,01

    GI

  3. http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,722320,00.html

    se aftonblaskans vinklade rapportering! Med undermeningen: ”det är inte på allvar, han är falsk” ”lita inte på honom” ”vänsterväljare= han ljuger”

    Så går det till i det demokratiska spelet – när partiledare kommer med viktigt tillkännagivande. Ska verkligen medierna på förhand på avgöra vad som är rätt tolkning? Demokrati innebär att väljare FRITT ska få göra det.

    Den dagen vi blir fria från mediernas regissering – blir vi fria från mkt.
    Lars Ohly är annars en hjälte!

  4. Frågan är om Ohly förstått att demokrati och yttrandefrihet alltid, alltid och alltid kommer i första hand.

    Som Göran Persson sagt om Palme:
    ”Han förstod inte alltid den grundläggande socialdemokratiska regeln, att först kommer alltid, alltid demokratin. Den är helt avgörande. Sedan kanske man kan bygga samhället mer socialistiskt. Palme tänkte ofta i den andra riktningen. Han var svag för socialistiska diktatorer.”

    Lars Ohly gör samma misstag, fast de kommunistiska diktaturerna har demaskerats och till största delen avvecklats.

    Vurmandet för Kuba visar att Ohly, liksom övriga kommunister, anser att vägen mot det fria, utopiska (=kommunistiska) samhället via någon form av proletariatets diktatur eller åtminstånde inskränkning av medborgerliga rättigheter. I Marx anda, bör nämnas.

    Det som kommunisterna inte heller begripit är att totalitära och utopiska ideologier alltid har lett till förtryck.

    Den politiker som inte kan ställa sig upp och ärligt säga att demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter alltid går först bör betraktas som opålitlig.

  5. Detta är viktigt att göra tydligt.

    Kommunism är en form av politik som centrerar makten. Precis som facism centrerar makten. Det står inte i facismens partibok att människor skall dödas och de fattiga skall få det sämre. När makten centreras börjar människors egoism och maktbegär att ödelägga för andra.

    Dvs det är när politiken centreras den blir farlig inte politiken i sig.

    Därför måste vi medvetna politiker bestämt ta avstånd ifrån facism och kommunism.