Media rapporterar ”Nobels fredspris år 2017 tilldelas ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons), en internationell anti-kärnvapenkoalition.
ICAN tilldelas priset ”för deras arbete med att uppmärksamma de katastrofala humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen”, enligt motiveringen.”

Jag är medlem i Svenska Läkare mot kärnvapen (SLMK) som driver ICAN i Sverige.
ICAN är en global kampanj finns idag i 101 länder och har över 468 samarbetspartners. ICAN var den drivande kraften för att starta förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen och drev förbudsprocessen framåt. FN:s konvention om ett kärnvapenförbud antogs den 7 juli 2017.

ICAN uppmanar till att:
Erkänna att all användning av kärnvapen skulle orsaka katastrofala humanitära och miljöskador.
Erkänna att det är en universellt humanitär nödvändighet att förbjuda kärnvapen, även för stater som inte besitter dem.
Erkänna att kärnvapenstaterna har en skyldighet att eliminera sina kärnvapen.
Skriva under och ratificera FN:s konvention om ett kärnvapenförbud ICAN

Detta Nobelpris är utmärkt. Kommer i en tid då å ena sidan de flesta länder i FN:s generalförsamling ställt sig bakom ett förslag att förbjuda kärnvapen. Samtidigt som kända kärnvapenmakter inte står bakom detta (undantag Nordkorea) och då kraftig upprustning av kärnvapen sker, främst av USA. Sker i en tid då Sverige utrikespolitiskt, att sig i knäet på den ledande och mest aggressiva kärnvapenmakten USA. I en tid då Sverige ensidigt övar militärt tillsammans med världens mest kärnvapenkrigiska stat – USA. Vi vet inte om USA hade kärnvapen på sina skepp på svenskt vatten under Aurora 17.
Och nu kan inte Sverige skriva på FN:s kärnvapenkonvention – en skandal i sig och ett slag i ansiktet på dem som arbetat hårt för kärnvapennedrustning, som Alva Myrdal, mottagaren av Nobels Fredspris för detta, Inga Thorsson, Maj-Britt Theorin, Olof Palme och andra.

Den svenska regeringens hållning är mycket bekymmersam. Utrikesminister Margot Wallström tror att Sverige både kan skriva på konventionen och samarbeta militärt som förut, vilket försvarsministern Peter Hultqvist inte tror. Och Annie Lööfs uttalande visar att något annat är inte att vänta sig från allianspartierna. Faran för ett fullständigt onödigt krig i Sverige har nu ökat än mer.

Margot Wallström kommer med en billig undanflykt, då förslaget är i linje med vad svenska och andra diplomater föreslagit i decennier. ”Vi kommer att ta den tid det tar. Den här konventionen beslutades under mycket kort tid. Det innebär att vi, precis som alla andra länder, vill ta tid och se hur det kommer att överensstämma med vår lagstiftning och andra avtal och konventioner, säger Margot Wallström.” SvD

Den nuvarande starka bidningen till Nato ökar risken för att Sverige dras in i ett kärnvapenkrig, med kanske miljontals döda svenskar (vid sidan av miljarder människor runtom på jorden).

Sveriges starka bindning till USA medföra att Ryssland kan uppgradera Sverige som mål i ett storkrig, som USA och Nato lägger en ideologisk och politik grund för med osaklig demonisering av Ryssland.

Världen fördömer Nordkoreas kärnvapentester, men inte alls lika mycket USA:s återkommande hot om att använda kärnvapen. Varför?

Den stora faran för kärnvapenkrig kommer från de länder som har mest kärnvapen: Ryssland och USA. Särskilt då från USA som moderniserar sina kärnvapen för enorma kostnader, som tillverkat små kärnvapen och kärnvapen som borrar sig ned i marken och ger ännu större förstörelse. USA har också ensidigt dragit sig ur AMB-avtalet eller SALT 1-avtalet mellan Förenta Staterna och Sovjetunionen om begränsning av antiballistiska missilsystem från 1972. USA sa upp avtalet 2002, och hotar nu med att säga upp ett annat liknande avtal gällande medeldistansmissiler. USA och NATO har ändrat sin kärnvapendoktrin för att möjliggöra användning av kärnvapen i inledningen av ett krig. Möjligen/troligen har Ryssland och Kina följt efter.

USA har också övervägt att använda kärnvapen vid flera tillfällen: Mot Kina i Koreakriget, till stöd för fransmännen i Vietnamkriget, i Afghanistan och en del har nu uppfattar att USA hotar att sätta in kärnvapen mot Nordkorea (Trumps uttalande om ”hell and fire”). Gerson har i boken Empire and the Bomb, 2007, uppgifter om olika tillfällen då USA hotat eller seriöst övervägt att använda kärnvapen.

Observera också att NPT-avtalen 1971 mellan kärnvapenmakterna USA, Ryssland,Kina, Frankrike och Storbritannien stipulerade att dessa skulle avveckla kärnvapnen – liksom andra avtal. I stället ser vi alltså en betydande upprustning.

Nordkorea är inte ensam om att ha skaffat sig kärnvapen sedan NPT-avtalet ingick 1971. Indien, Pakistan, Israel och möjligen Saudiarabien har kärnvapen och har skaffat dessa då landet känt sig hotat.
Både Israel och Saudiarabien har varit inblandade och är inblandade (Saudiarabien främst) i krig, medan Nordkorea inte varit i krig någonsin. (Bortsett från att USA vägrar ingå ett av Nordkorea sedan decennier eftertraktat fredsavtal).

Hotet om kärnvapenkrig har definitivt ökat, dels till följd av ökade politiska spänningar mellan främst USA och Ryssland, dels till följd av främst USA:s kraftiga upprustning och dels till följd av teknisk utveckling.

Den internationellt aktade Bulletin Atomic Scientists skriver att USA:s nukleära moderniseringsprogram innehåller en revolutionerande ny teknik som ökar risken för kärnvapenkrig. bulletin Atomic Scientists Slagkraften i nya kärnvapen ökar med tre gånger. Den nya tekniken kallas «super-fuze»,”super-tändrör.”
Denna teknik kan kanske slå ut i stort sett hela den ryska systemet av strategiska kärnvapenmissiler.
Diagrammet visar hur djupt dessa kärnvapen slår ner i jordytan.

Bulletin av Atomic Scientists ställde i januari i år fram den så kallade domedags-klockan en halv minut till två och en halv minut vid midnatt, dvs. ökad risk för kärnvapenkrig med risk för utplåning av mänskligheten.

Under det kalla kriget utvecklade supermakterna USA och Sovjetunionen en politik som heter ”Mutual Assured Destruction” (MAD) som innebar att båda kunde utplåna den andra efter en attack. på sitt absurda sätt bidrog MAD till att minska risken för kärnvapenkrig. Båda parter visste att priset skulle vara fruktansvärt höga.
Men ”superfuze” kan fresta Pentagons planerare att tänka i den riktning att man kan vinna ett kärnvapenkrig genom att angripa. Och Ryssland har inte råd att tro att USA:s planerare inte tänker så.

Idag har USA en varningstid på ungefär 30 minuter medan Ryssland bara har 15 minuter på grund av sämre satellitsystem. (Med nya amerikanska missilbatterier i Östeuropa kan varningstiden bli ännu kortare.)
Den korta varningstiden ökar markant risken för att kärnvapenkrig utlöses av misstag.
Denna allvarliga situation tog Vladimir Putin upp i sitt möte med utländska journalister då han sade ”You people in turn do not feel a sense of the impending danger – this is what worries me. How do you not understand that the world is being pulled in an irreversible direction?”

Vidare satsar USA på nya mindre kärnvapen, B 61-12. B 61-12 är styrbart och har därför en träffsäkerhet inom 30 m radie. B 61-12 har en variabel laddning på 0,3-340kt. Bomben förefaller vara kapabel att penetrera mer än 3 m vanlig jord innan den detonerar. Effekten på djupet blir därför flera gånger större än en bomb av motsvarande laddning skulle ge utan penetrerande förmåga.

Hycklande kärnvapenpolitik.
USA och Ryssland ingick visserligen ett nytt START-avtal i april 2010, som många tolkade som en framgång. Antalet kärnvapen skulle minska med 30 % under ett antal år. Samtidigt infördes ett nytt sätt att räkna kärnvapen. Om ett plan tidigare hade 5 kärnvapen räknades detta just som 5 kärnvapen, men nu började man i stället att räkna antalet kärnvapenbärare och får då i stället ett kärnvapen. Enligt avtalet ska USA och Ryssland få ha kvar 1 500 kärnvapen, tillräckligt mycket för att utplåna livet på jorden flera gånger om.

SvD skrev 11/5 2016 ”Barack Obama sa 2009 att han drömde om en kärnvapenfri värld och stod samma år värd för ett toppmöte om nödvändigheten av att stoppa produktion av klyvbart material. Han och dåvarande ryske kollegan Dmitrij Medvedev undertecknade ett avtal om att begränsa antalet strategiska kärnvapen. Och strax efteråt meddelade den norska Nobelkommittén att Obama skulle tilldelas fredspriset. Men nu, när Ryssland rustat upp i flera år, tycks det i stället som att Obama kommer att gå till historien som presidenten som förnyade kärnvapenarsenalen. Det handlar om enorma belopp som ska investeras i de ”laboratorier” där stridsspetsarna tillverkas, i 100 nya bombplan och i ett dussintal nya kärnvapenbestyckade ubåtar.”
Aktuell kommentar:Ryssland har rustat ned nyligen.

År 2009 tvingades USA dra tillbaka kärnvapen som fanns i Tyskland, dvs. mycket nära Ryssland. Detta var ett krav från utrikesministern Frank-Walter Steinmeier (SPD), vilket Merkel tvingades acceptera. 2016 bryter Tyskland med detta och låter USA placera 20 kärnvapen, som vardera har en kapacitet som är fyra gånger större än Hiroshimabombens.

Låt oss stärka arbetet för att bilda en mäktig opinion för att avskaffa kärnvapen i världen!
Vem tror inte att minst 90 % av jordens befolkning ställer sig bakom?
I en värld med utökad demokrati skulle en världsomfattande folkomröstning ordnas i denna centrala fråga.

i Andra om: USA, kemiska vapen, kärnvapen,folkrätt imperialism, Ryssland, krig, USA, Politik, FN, massmedia Israel Frankrike, utrikespolitik NATO kärnkraft, ”Iran”, demokrati,fred, desinformation, terrorism, vapen