Noam Chomsky på besök i Gaza




Detta mitt andra är ett utdrag av Noam Chomskys rapport på Clearinghouse från besök i Gaza i höst. Mitt inlägg kommer i ett läge då
Striderna mellan Israel och Gaza trappas upp. Förra helgen har flera israeler och palestinier skadats och dödats, och natten till måndagen gjorde Israel räder mot palestinska militära anläggningar.
Hamas och palestinska militanta grupper uppgav 12/1 att man är redo för ett vapenstillestånd, vilket är glädjande. Rapport uppger på kvällen 14/11 att striderna i Gaza fortsätter och att Hamas högste militäre befälhavare dödats. Redan 26/10 rapporterade Globalresearch att det fanns tecken på att den brutala apartheidstaten Israel planerar attack mot Gaza. Stridigheterna över gränsen mellan Gaza och Israel över helgen är bland de intensivaste sedan det tre veckor långa Gazakriget 2008-2009, en konflikt som i Israel går under namnet ”Operation gjutet bly”. Det kriget kostade närmare 1.400 människors liv i Gaza. Detta krig inleddes 4 november 2008 då Israel bröt vapenvilan genom att israeliska trupper gjorde en räd in i Gaza och dödade 6 medlemmar av Hamas, enligt tidningen Guardian. Främst Iraels avskyvärda övergrepp är dokumenterade i Goldstone-rapporten.

Huruvuda raketer sköts före Israels oproportionella krigshandlingar nu och om dessa i så fall sköts av Hamas eller med Hamas kännedom är mig obekant. Israel fortsätter med sitt brutala övervåld med F16-plan, Apache-helikoptrar och drönare. Isarels främste vän USA har slutit upp bakom landet, liksom Frankrike och Storbritannien, vilket är ytterligare ett uttyck för att demokrati är väl förenligt med terrorhandlingar och stöd för dessa. Israels krigshandlingar var med största säkerthet godkända av USA i förväg och passar väl in i USA:splaner på att destabilisera självständiga USA-kritiska länder (Syrien) och grupper (Hamas och Hizbollah). Det är snart val i Israel, och ett avsiktligt krig ses av en del kommentatorer som ett stöd för den avskyvärde Netanyaho inför detta val.



Utdrag ur Noam Chomskys rapport på Clearinghouse.
”Även en enda natt i fängelse är tillräckligt för att ge ett smakprov på vad det innebär att vara under total kontroll aven yttre kraft. Och det tar knappast mer än en dag i Gaza för att börja förstå hur det måste vara att försöka överleva i världens största öppna fängelse, där en och en halv miljon människor, i det mest tätbefolkade området i världen, är ständigt föremål för slumpmässig och ofta brutal terror och godtycklig bestraffning, utan annat syfte än att förödmjuka, och med det yttersta målet att se till att palestinska förhoppningar om en anständig framtid kommer att krossas och att det överväldigande globala stödet för en diplomatisk lösning omintetgörs. Intensiteten av detta åtagande av den israeliska politiska ledningen har dramatiskt illustrerat bara de senaste dagarna, eftersom de varnar för att de ska ”bli galen” om palestinska rättigheter får begränsat erkännande i FN.

Den målmedvetna förnedring är inte ny även om den hela tiden tar nya former. För trettio år sedan överlämnade politiska ledare, däribland några av de mest uppmärksammade hökar till premiärministern en chockerande och detaljerad redogörelse för hur nybyggare regelbundet misshandlar palestinier på det mest förnedrande sätt och med total straffrihet. Den framstående militära och politiska analytiker Yoram Peri skrev med avsky att arméns uppgift är inte att försvara staten, men ”att upphäva rättigheter för oskyldiga människor bara för att de är mindre värda (Araboushim ” niggers ”,” kikes ”) och bor i områden som Gud lovade oss. ”

Det är nästan mirakulöst att människor kan upprätthålla en sådan tillvaro. Hur de gör det beskrevs 30 år sedan i en memoarer av Raja Shehadeh (Den tredje vägen), baserat på hans arbete som advokat med hopplös uppgift att försöka skydda grundläggande rättigheter inom ett brutalt rättssystem. Sedan Shehadeh skrev detta har situationen blivit mycket värre. Osloavtalet, firat med pompa 1993, fastställde att Gaza och Västbanken är en enda territoriell enhet. Då hade USA och Israel hade redan inlett sitt separationprogram.

Bestraffning av Gazaborna blev ännu svårare i januari 2006, då de begick det svåra brottet att rösta på Hamas i det första fria valet i arabvärlden. USA, Israel och EU införde genast en brutal belägring åtföljt av intensiva militära angrepp. USA använde också standardförfarande när någon olydig befolkning väljer fel regering man förbereder en militärkupp för att återställa ordningen.

Gazaborna begick ett ännu större brott följande år genom att blockera kuppförsöket, vilket medförde en kraftig upptrappning av belägringen och militära attacker. Dessa kulminerade under vintern 2008-9, med Operation ”Gjutet Bly”, en av de mest fega och ondskefulla användning av militär styrka under senare år. Detta mot en försvarslös civilbefolkning som var fångad och inte kunde fly och nu utsattes för obevekliga angrepp av en av de världens mest avancerade militära system med amerikanska vapen och med skydd av amerikanska diplomatin. Bombningarna var koncentrerad till norra Gaza med inriktning på försvarslösa civila i de tätast befolkade områdena, utan eventuell militär förevändning. Målet En oförglömlig ögonvittnesskildring med beteckningen ”Infanticide” (Barnamord) ges i boken Eyes in Gaza av två modiga norska läkare som arbetade på Gazas största sjukhus. Tillträdande presidenten Obama uttryckte medkänsla för barnen i en israeliska stad, men gjorde i praktiken ingenting annat än att mena att det var dags att se framåt (och ge den israeliska staten alibin).

Dessförinnan hade en vapenvila etablerats mellan Israel och Hamas. Den israeliska regeringen erkänner formellt att Hamas observerade den helt. Inte en enda Hamas raket avfyrades tills Israel bröt vapenvilan i skydd av det amerikanska valet den 4 november 2008, och dödar ett halvt dussin medlemmar av Hamas. Den israeliska regeringen hade dessförinnan informerats av sin underrättelsetjänst att vapenvilan kunde förnyas särskilt om man lättade på blockaden. Men regeringen i Ehud Olmert valde Operationen Gjutet Bly.

Noam Chomsky skriver att hans initiala intryck under ett besök på flera dagar var förvåning över vitalitet och livskraft bland ungdomar vid universitetet, där han var en internationell konferens. Men också där en kan upptäcka tecken på att trycket kan bli för svårt att bära. Rapporter visar att bland unga män finns sjudande frustration och en insikt att de saknar framtid under den USA-israeliska ockupationen. Tio procent av palestinska barn i Gaza under 5 århar fått sin tillväxt hämmad av undernäring. Anemi (”blodbrist”) är vanligt och drabbar över två tredjedelar av spädbarnen, 59 procent av skolbarn, och över en tredjedel av gravida mödrar. Detta är mycket allvarligt.

Jag stödjer gärna dessa paroller:
Israel måste dra sig tillbaka till 1967 års gränser (FN-beslut)
Erkänn staten Palestina
Hårda sanktioner mot Israel tills de bryter blockaden mot Gaza
För ett kärnvapenfritt Mellanöstern
Bort med alla utländska militärbaser i Mellanöstern


i Andra om: , ,, , , , , , ,

DN 12/11 Globalresearch
Ship to Gaza 1 Ship to Gaza 2 Ship to Gaza 3 Globalresearch Läkartidningen
FIB-Kulturfront DN 13/11 DN 13/11 DN 2 13/11 SvD 13/11 Expressen SvT 13/11 SR AB 13/11 Globalresearch 16/11


Ett svar till “Noam Chomsky på besök i Gaza”

  1. Tack för en ljusglimt i det nattsvarta mörker som statsmakter av alla sorter vanligtvis och medvetet sprider omkring sig. Med tanke på konfliktens varaktighet måste man dra slutsatsen att maktens herrar och damer här i västvärlden finner något sorts perverst nöje i att studera denna sällsynt vidriga människohantering. Beror det kanske på att kolonisationen utförs av människor med rötter i Europa och USA? En revansch för det kristna fiaskot i Palestina för tusen år sedan kanske?

    Ingen föreslår att importvägarna till Gaza ska öppnas till lands och till sjöss och att smuggeltrafiken från bosättningarna ska stoppas. Istället är det marktjuvens säkerhet och rätt till tolkningsföreträde som framställs som gudagiven och okränkbar.

    Det här med att stjäla ett land på en annan kontinent och sedan skänka bort landet till sina egna internflyktingar var nog ingen lysande idé. Att missbruka FN för det ändamålet och att göra det utan att garantera landets bofasta befolkning en absolut rätt till sina liv och till sin egendom måste vara människosläktets i särklass största kollektiva brott. Hittills, är det kanske bäst att tillägga.