När gick Sverige med på att göra USA till världspolis?


Dagens gästbloggare är juristen Gösta Hultén. Han är alesperson för medborgarrättsrörelsen Charta 2008, som bevakar rättssäkerheten i det sk kriget mot terrorismen” så som det förs av främst USA, Ryssland eller Kina. Var den journalist som först uppmärksammade bortförandet från Djibouti. Har skrivit böckerna ”Fånge på Guantanamo -Mehdi Ghezali berättar” – tillsammans med Mehdi Ghezali och ”Terroristjaktens svarta bok” tillsammans med Lena Sonne. År 1971 utkom ”Arbetsrätt och klassherravälde. Kring strejklagarnas historia”, en fortfarande mycket viktig bok, enligt min åsikt.
svart_bok_omslag_2
Fånge på Guantanamo 9789173430869_large_fange-pa-guantnamo_haftad¨

”Om andra länder har anledning att misstänka svenskar för brott enligt deras lagar, så får de ta hand om det. Det är så det går till i den här världen.” Så yttrade sig den svenska åklagaren i säkerhetsmål, Agneta Hilding Qvarnström i DN den 25/5.

Det gäller de två svenska medborgare av somaliskt ursprung som i höstas i all hemlighet fördes från Djibouti till USA och där hotas av livstid fängelse. Vid en domstolsförhandling i New York den 4 april användes Säpos ”rättshjälp” i form av hemlig telefonavlyssning i Sverige som bevismaterial mot dem.

Deras påstådda brott har inte utförts i USA eller riktat sig mot amerikanska medborgares liv eller säkerhet.

Så varför har de då förts till USA för att dömas där? De två greps och frihetsberövades redan i augusti förra året. De var avhoppare från den av USA terroristlistade rörelsen Al Shabab i Somalia. Det normala förfarandet som då inleddes var att de på egen begäran skulle få återvända till Sverige. För att se till detta var deras svenska advokat Thomas Olsson beredda att åka till Djibouti.
Justitia 1 90px-Statue_of_Themis

Men CIA, åklagaren i säkerhetsmål Agneta Hilding Qvarnström och internationella åklagarkammaren ville något annat. Trots att USA ju inte har någon jurisdiktion över Djibouti eller Somalia och trots att varken Sverige, FN, eller annat internationellt organ gett USA ett folkrättsligt mandat att föra bort och åtala andra länders medborgare så agerade de svenska åklagarna för att så skulle ske.

Första taktiska steget var att lägga ner pågående förundersökningar mot de två – just när det fanns möjlighet att få hem dem för förhör. Därefter tog fallet en ny vändning. En amerikansk underrättelseman träffade de två i häktet i Djibouti. Han förklarade att en brittisk medborgare som flytt tillsammans med dem, berövats sitt brittiska medborgarskap och därför kunde föras till USA. Till de två svenska medborgarna hade han, enligt ett telefonsamtal till en bror i Sverige den 24/9 sagt: ”Vi väntar på tillstånd från svenska myndigheter att ta er till USA.”
SÄPO images
SÄPO Beatrice-Ask-SAPO

Men var finns den folkrättsliga grunden för de svenska åklagarna, Säpos och ytterst för regeringen att outsourca rättskipningen mot svenska medborgare till USA och för svenska myndigheter att hjälpa USA att rättsföra svenska medborgare för handlingar som inte är brottsliga i Sverige och inte heller rikta mot dessa andra länder.

Outsourcing av jobb brukar ske till länder med lägre löner. Outsourcing av rättsskipning kan tydligen ske till länder med lägre rättssäkerhet.

Åklagarens tes – att ”andra länder” som misstänker svenskar för brott enligt ”deras lagar” får ”ta hand om dem” kan få märkliga följder.

I så fall skulle ju Etiopien få ha fortsatt att ”ta hand om” Martin Schibye och Johan Persson, som ju misstänktes för terrorbrott enligt etiopisk lag. Och att Eritrea ”tar hand om ” Dawit Isaak är då, enligt denna rättsuppfattning, helt i sin ordning.

Agneta Hilding Qvarnströms praktik under 10 års svensk terroristjakt visar att hennes strävan att hjälpa USA i det av Bush deklarerade så kallade ”kriget mot terrorismen” i regel misslyckats. Bara vid ett tillfälle lyckades hon få två kurdiska flyktingar fällda för förberedelse till terrorbrott genom att använda sig av hemligt bevismaterial från det då krigsförande USA i Irak. Oftast har svenska domstolar stått emot och dömt efter svensk lag och underkänt bevismaterial som inte varit trovärdigt.

Om hjälpen till USA den här gången ska ses som en hämnd mot svenskt rättsväsende för raden av nederlag i svenska terroristrättegångar, så spelar hon ett högt och farligt spel med folkrätten, rättsstaten och allas likhet inför lagen, som insats.

Det är inte första gången som Sverige brustit i sin skyldighet att säkra allas likhet inför lagen och rättssäkerheten i USA s krig mot terrorismen. Det räcker med att nämna de två egyptier som regeringen hjälpte USA och Mubarak att hämta till tortyr 2001.
CIA imagesCAC2LEWL

Nyligen tackade amerikansk åklagare Sverige för hjälpen att 2010 kunna föra en svensk medborgare från Nigeria till USA och döma honom till 111 månaders fängelse för att ha tillhört Al-Shabab. Också då gällde hjälpen Säpos telefonavlyssning.

I USA har den nya form av ”renditions” som de två svenskarna i Djibouti utsatts för, väckt kritik. I Sverige fortsätter regeringen att tiga. Men frågan kvarstår. När och hur gav överlät Sverige till USA att ta över svensk rättskipning vid misstänkt terrorism? Hur och av vem godkändes utlämningarna? På vilken folkrättslig grund har det skett?


i Andra om: , , , ,, , Guantanamo, , , , , , , , , ,

DN 24/5 SvD 24/5AB 24/5 DN 23/5Bilderblogg Wolodarski i DN 4/11 2012 DN 23/5USA-bloggen Stephen M Walt Foreign Policy Jonathan Turleys blogg SKP-bloggen SKP-bloggen Motvallsbloggen 5/1 Med örat mot rälsen Henrik Alexandersson Nyhetsbanken SvD om Kuba 26/11 Svenssonbloggen Kommunisternas blogg Anarkia FIB-Kulturfront. DN stoppar text om Gaza
Svensson-bloggenAnnarkia Röda Berget Anna Wester Bilderblogg Lasses bloggSKP-bloggen DN 22/5 Aftonbladet 22/5 Ymby Dagens Industri 18/10 DN 15/10

  2 comments for “När gick Sverige med på att göra USA till världspolis?

  1. 29 maj, 2013 at 11:25

    Jag tror att svenska myndigheters respekt för lagar är ganska låg – kanske beroende på att de lagar som reglerar deras verksamhet oftast består av gummiparagrafer som kan töjas lite hur som helst efter läglighet.

    Det exempel jag brukar dra är de s.k. Göteborgsrättegångarna efter kravallerna 2001, där folk dömdes till fängelse efter cirkelbevisning eller ingen bevisning alls. När åklagarna i två fall försökte samma trick i en tysk resp finsk domstol (eftersom de åtalade var därifrån) frikändes de åtalade omedelbart – den tyska domaren skällde t.o.m. ut den svenska åklagaren för att komma dragande med en så lös historia.

    Domstolen hade förstått att Göran Persson ville ha fällande domar, så det fick han. Domare är också människor som vill bli befordrade, och dömer därefter.

Comments are closed.