|
”Hur ska det gå för alla de kvinnor som ni har fått att känna sig mindre värda eller mindre intelligenta bara för att de valt att tro på den religion det har blivit så populärt att attackera och förkasta?” så inleder Aseel M Shakfah sin artikel på Svenska Dagbladets brännpunkt idag. Det är en utomordentligt läsvärd artikel. Tyvärr så är det inte speciellt vanligt att muslimska kvinnor kommer till tals i debatten, och jag har personligen stört mig på den utbredda islamofobin i Sverige, och vid ett flertal tillfällen har jag skrivit om saken. Men läs vad Aseel skriver: Aseel M Shakfah: ”Låt mig börja med det många vill att jag säger. Jag är muslim, jag är kvinna och jag är förtryckt. Så här långt kan jag se mig själv bli superpopulär föreläsare på alla möjliga sammankomster där man tycker om att umgås, fika, utbyta några roliga historier och erfarenheter och, självfallet, attackera islam. Men det är inte det jag egentligen vill säga. Visst känner jag mig förtryckt, men inte av islam och inte av min pappa, bror eller någon annan manlig familjemedlem. Jag är förtryckt av alla er som talar om för mig att jag är förtryckt och så hemskt gärna vill befria mig. Ni förtrycker och undervärderar mig varje gång ni talar illa om den tro jag valt.” Hon formulerar sig så precist att var och en borde skämmas både en och två gånger. Vi säger att vi ska vara fördomsfria, vi säger att vi har religionsfrihet, men vi väljer att själva ha tolkningsföreträde när det gäller andra religioner och i vad mån dessa innebär förtryck eller ej. Dessutom anses det näst intill politiskt korrekt att kräva att människor, som till skillnad från undertecknad, tror på någonting – inte ska få klä sig i enlighet med de normer som gäller deras religion eller kultur. |
Aseel M Shakfah på SvD Brännpunkt
Andra bloggar om: Aseel M Shakfah, Islam, Islamofobi, Muslim, Muslimer, Huvudduk, Förtryck, Utanförskap, Okunskap, Fördomar, Etnocentrism, Religion, Politik [tags]Aseel M Shakfah, Islam, Islamofobi, Muslim, Muslimer, Huvudduk, Förtryck, Utanförskap, Okunskap, Fördomar, Etnocentrism, Religion, Politik[/tags] |
51 svar till “Muslimska kvinnor förtryckta?”
Vi har rört oss över ett stort område. Från vad Islam säger till hur muslimska kvinnor klär sig. Så fort någon skriver något om Islam flyter många fördommar upp till ytan och man talar gärna om sånt man inte har så mycket kunskap om.
Kan först nämna att jag bott i ett muslimskt land under en tid, varit intreserad av religion sen barnsbenen. Jag läser nu religionshistoria och har studerat islam under flera år,. Jag är inte muslim inte heller kristen eller jude.
Religion
Det är en enorm skillnad mellan vad en religion utrycker i sina texter och vad som utrycks i praktiken. Att sen traditioner och lokala seder ofta i nyheter och media misstolkas och tillskrivs religioner är sorgligt men på sätt och viss förståligt. Att hämta kunskap om en religion, vilken den än må vara, hos Aftonbladet eller expressen är dömt att leda till missförstånd. Att sen en praktiserande människa gör något gör inte automatiskt detta till en del av religionen. det är som sagt en enorm skillnad mellan vad en kristen gör och vad kristendomen säger (oxå beroende på vems tollkning av religionen och tiden som tollkingen gjordes).
Tyvärr ser man ofta hur man när man talar om islam börjar klistra in text ställen för att visa just hur hemsk Islam är som religion utan att ens tänka på att arabiskan är ett enormt rikt språk och att ytterst få översättningar av Koranen ens är värda namnet. Vissa är rent ut sagt urusla. Till detta kan man nämna att de flesta människor, både muslimer, men kanske främst icke muslimer helt enkelt saknar kunskap att rätt tolka dessa översättningar.
Den största skillnaden mellan den bild en religionshistoriker och en troende har av religionen är just perspektiv, Muslimer eller kristna ser sin religion från ett innanfrån perspektiv medan religionshistoriken från ett utanfrån perspektiv. Dess uppgift är dessutom att vara icke dömmande och inte tillskriva religioner vären som rätt eller fel, sant eler falskt.
Vad gäller kläder måste jag säga att jag finner hela debaten en aning absurd. Varför ska någon säga mig hur jag får klä mig? Om jag inte är muslim skulle det vara ok för mig att bära slöja medan jag om jag vore muslim inte skulle får bära den? Sitter verkligen kvinnans frigörelse i kläderna eller är det helt enkelt så hotfult för oss att se en kvinna som tar ställning och öppet visar sin tro? Jag är själv inte muslim men klär mig ganska täckande just för att jag trivs på det sättet. Att bära slöjan är inte nödvändigtvis ett avståndstagande från samhället utan det kan snarare ses som en identitetsmarkör. Man visar sin tillhörighet i samhället. Människor med liknande intressen, musiksmaker och hobbys utrycker sin identitet på olika sätt precis som människor som är religösa. Genom att bära hijjab friviligt säger en muslimsk kvinna att hon är stolt över sitt val, och nöjd med sitt val. hon bär inte slöjan fär att hon måste även om tvång förekommer och i min mening är tvång fel vare sig det gäller att bära eller inte få bära slöjan.