Idag fylls medierna av rapporter om vad Fredrik Reinfeldt ska säga i eftermiddag när han talar i FN, och även vad han ska säga i sitt privata möte med generalsekreteraren Ban Ki Moon.

DN: ”Regeringen ska upprätta en internationell kommission för att klimatsäkra världens biståndsinsatser. Arbetet inleds i höst och slutförs i samband med det svenska ordförandeskapet i EU andra halvåret 2009. I dag, måndag, informerar statsministern FN-chefen om initiativet.”

Det görs gällande att Sverige är en ledande biståndsgivare, men i praktiken har antalet länder som får bistånd från Sverige halverats. Dessutom kommer biståndet framöver att användas till skuldavskrivning vilket innebär att Sverige bara upphäver en ytterst osäker fordran och drar förlusten på biståndsbudgeten. Det handlar helt enkelt om en illa dold nedskärning av biståndet.

Regeringen Reinfeldt har fått en mycket omfattande, och därtill högst befogad, kritik för sin obenägenhet att göra något radikalt åt miljöproblemen. Man har t.ex. infört trängselskatt igen, men det innebär knappast någon förbättring eftersom man i samma veva låter stadshuset höja avgifterna för kollektivtrafiken. För att motverka en bättre miljö planerar man omfattande kringfartsleder runt Stockholm, vilket garanterat arbetar emot miljö och naturintressen eftersom det leder till ökad biltrafik på den spårbundna trafikens bekostnad.

Nu ska man ”upprätta en internationell kommission för att klimatsäkra världens biståndsinsatser”, säger man. Vi kan givetvis utgå ifrån att denna ”kommission” kommer att finansieras av biståndsmedel. Pengar som annars skulle ha gått till olika projekt i Afrika, till förmån för dess innevånares hälsovård och skolutbildning, kommer istället att gå till ett antal politruker som ska verka från svindyra lokaler centralt i Stockholm. Dessa kommer givetvis att få en jättestab av tjänstemän som ska sitta och välta papper dagarna i ända, och kommissionens resebudget ska vi bara inte tala om.

Genom att ”klimatsäkra” biståndet, vilket i praktiken betyder att strypa det än mer, så lyckas man sätta nya ord på vad andra kallar nedskärning. När biståndsminister Gunilla Carlsson, Sveriges osynligaste minister, lägger ut texten om sina resor i höst säger hon: ”– I höst kommer jag inte hinna åka till några utvecklingsländer. I stället är det London, Madrid, Washington, Bryssel, Paris. Där finns det ett jätteintresse kring hur Sverige förnyar sin utvecklingspolitik”.

Sannolikt kan regeringarna i dessa länder knappt vänta till Gunilla Carlsson anländer. De kommer att springa omkull henne redan på flygplatserna. Detta efter att hon gjort sig av med hälften av länderna som ska få bistånd, och den verkliga pärlan i hennes resonemang: ´Biståndet ska vara handel och tillväxt, och bland andra Lundin Oil gör ett strålande arbete genom sina utvecklingsprogram i Sudan’ (fritt

citerat). Att biståndspengarna dessutom numera ska användas till de flyktingar som kommer till landet minskar förstås engagemanget utomlands. Det är kanske detta som Reinfeldt menar när han tänker på ett mer miljövänligt bistånd?

Annars är en av de större innovationerna att svensk industri nu ska engageras mer i bistånds-
politiken. På ren svenska betyder det att biståndspengarna ska gå till svenska företag vars produkter sedan kan dumpas i länder som inte behöver dem.

Tacka sjutton för att den politiska eliten kommer att springa omkull Gunilla Karlsson på flygplatserna…

Källor: DN SvD DN1 SvD1 DN2

Andra bloggar om: Högerregeringen, Fredrik Reinfeldt, Gunilla Carlsson, Bistånd, Miljö, Dimridåer, Klimatsäkrat bistånd, Flyktingpolitik, Val 2010, Politik

[tags]Högerregeringen, Fredrik Reinfeldt, Gunilla Carlsson, Bistånd, Miljö, Dimridåer, Klimatsäkrat bistånd, Flyktingpolitik, Val 2010, Politik[/tags]