|
Idag kommer Gerhard Schröder för att hälsa på Anitra och Göran på Harpsund. Hoppas att de får en trevlig kväll.
Men samtidigt så kan jag inte låta bli att halka till lite på ämnet. För är det något som jag kommer att minnas Gerhard Schröder för så är det hans enorma fåfänga. |
Vi människor har en liten egenhet nämligen. Med stigande ålder tenderar vår ursprungliga hårfärg att bli alltmer grå. Det börjar ofta med ett par strån, en händelse som kan skrämma slag på de flesta. Det fortsätter allt som oftast tills hela kalufsen är grå.
De enda som brukar vara delvis förskonade är människor med samma frisyr som Göran Persson, i alla fall märks deras grå hår inte lika mycket. Jag kan förstå att mycket unga grabbar reagerar när de börjar bli flintskalliga i 20-årsåldern. Men jag har aldrig begripit varför man skulle använda tupé eller som i Schröders fall – färga håret. Att Gerhard Schröder sedan stämmer tyska tidningar som berättar att han färgat håret känns rätt fånigt kan jag tycka. Varför vissa män har så svårt att leva med att åldern syns på dem begriper jag då rakt inte. Själv är jag gråhårig och har grått skägg, jag tycker att en mor- och farfar ska se ut som en sådan också.. Jo, jag kände att jag behövde hjälpa Gerhard lite på traven i denna postning. Den officiella bilden stämmer så dåligt med hans verkliga utseende så jag fixade bort förfalskningen med hjälp av ett bildbearbetningsprogram.. |
Ett svar till “Manlig Fåfänga in Absurdum”
Fast Jinge, jag vet ingenting om Schröders hårfärg, man det finns faktiskt människor som inte blir gråhåriga speciellt tidigt. Jag har en del gråa hår, men ganska lite för min ålder (dryga 60) och tom min egen mamma undrade för ganska många år sedan om jag färgade håret. Idag tror alltfler att jag färgar håret och det känns lite jobbigt får jag säga. Jag får väl färga det grått för att slippa bli förlöjligad.