|
För ett tag sedan fick jag ett mail från Magnus. Han berättade att han kollat upp Maria Borelius inkomster och bloggat om det.
Inte trodde jag heller att det skulle få ett sådant totalt genomslag i medierna i ärlighetens namn. Jättebra bloggning men knappast några mer än de närmast sörjande skulle få ta del av den. Jag hade med andra ord tid att avvakta och posta de färdiga bloggningarna först. Men där drog jag mig själv vid näsan å det grövsta. Expressen snodde Magnus historia, dessutom utan att ge cred vilket var otroligt fult gjort. Resten är historia och kikar man på bloggarnas egen besöksräknare (Bloggtoppen) så ligger Magnus på en stabil plats bland de tre mest besökta. Och där kommer hans blogg att förbli permanent. Jag minns att Jan Guillou några veckor innan sade i en intervju i nättidningen N24 att bloggarna är oviktiga, allt som är viktigt kommer i papperstidningen. Guillou hade både rätt och fel. Bloggarna är inte oviktiga, det har Magnus bevisat, men allt viktigt kommer i papperstidningen, det är också sant. Innan valet spekulerades det en del om huruvida bloggar skulle få någon betydelse, och det kan vi fortsätta att spekulera om fram till valet 2010. Men tveklöst har Magnus telefonsamtal till Skattemyndigheten fått betydelse efter valet i alla fall. Fråga bara Maria Borelius, eller varför inte Fredrik Reinfeldt? De flesta inser idag att bloggarna kommer att bli ännu viktigare inför valet 2010. Magnus bloggning manar till efterföljd och säkerligen är det många bloggare som skriver om politik som i fortsättningen kommer att kolla upp uttalanden och artiklar i medierna för att se vad som är sant och vad som är falskt. Det är mycket bra, det är som Magnus säger i SvD och i andra medier |
Det är en styrka i en demokrati att både politiker och etablerade medier blir granskade och ifrågasatta. Det bådar gott inför framtiden och säkerligen är det en del inom de etablerade medierna som tänker extra noga på källkontroll, etik och politisk hederlighet. Att förhoppningsfulla politiker gör det är väl ännu mer självklart idag. Dessutom snodde Expressen hans arbete vilket borde innebära underlag för en tämligen saftig faktura. Åtminstone borde Expressen, bara som ren goodwill, betala ut en tipsersättning runt 10 000.- Det vore minst sagt klädsamt.
Andra bloggar om: Bloggosfären, Magnus Ljungkvist, Medborgarjouralistik, Borelius, Politik [tags]Bloggosfären, Magnus Ljungkvist, Medborgarjouralistik, Borelius, Politik[/tags] |
4 svar till “Magnus Ljungkvist legitimerar bloggare”
Angående Guillous inställning till bloggar läste jag den här artikeln på Journalisten…
http://www.journalisten.se/a.aspx?article_id=11933
”När den palestinske fredsaktivisten Bassem Eid enligt DNs ledarsida skulle ha sagt att de flesta palestinska dödsoffren under 2005 orsakades av andra palestinier så var det inte tidningen, utan den nitiske vänsterbloggaren Jan-Inge Flücht, som avslöjade lögnen genom att faktiskt faktakolla med Bassem Eid personligen.”
Nu är du ett slagträ mot Guillou, varken du vill eller inte Jinge :)
Vad gäller Guillou så tror jag att det förhåller sig så enkelt att han, precis som så många författare (och andra intellektuella) i hans ålder, sitter och knackar på en gammal och beprövad skrivmaskin och skäms en del över sina dåliga datakunskaper. (Fråga mig, jag vet, fast jag börjar lära mig och det är skitkul!)
Därav den indirekta ”oviljan” gentemot bloggar…
Jinge: En viktigare del av bloggning, som är svårare att mäta är att det är dels en global by och en plats för det offentliga rummet som alla har möjlighet att uttrycka sig i.
Jag har sett hur det ger en tillfredställse hos mina kursdeltagare att bli pulicerade och se att någon annan läser det de har skrivit.
”Fikarummet” på nätet tror faktiskt jag har större verkan än alla de affisher som partierna skräpar ner Sverige med under val. Jag tror faktiskt partierna skulle tänka om i sin marknadsföring…
Eller så är det så att han inte tycker att datorer är guds gåva till mänskligheten.
Jag är benägen att hålla med honom.
Vi har förlorat lika mycket som vi vunnit på ”dom tekniska landvinningarna” datorer och telefoner.I alla fall när det gäller den privata sfären.
Förut gick det att arbeta utan telefon i fickan.
Det är en omöjlighet idag.Jag har svår att se det som ett framsteg.Det är tvärtom en utvidgnong av det kontrollsamhälle som dom flesta av oss inte vill ha.