Nu förstår vi bättre vad fransmannen snabbt lärt sig. Zlatan är fantastisk – då och då.

Under min vistelse nyligen som halvtidspensionär i södra Frankrike var det största inslaget, mätt i tid, på det stora nyhetsprogrammet på TV 1 just Zlatan som presenterades under rubriken ”Zlatomania”. Den ena konstmålet efter det andra, bilder på den karismatiske leende landsmannen med kloka diplomatiska positiva uttalanden, ungefär som han gör som landslagets kapten. Genom Zlatan har fotbollen blivit populärare, åskådare strömmar till och biljettintäkterna ökar. Man får se bilder på hans bok och hör att den sålts i 600 000 ex i Sverige. Kul!

Och igår skrevs faktiskt svensk fotbollshistoria. Jag har alltid hävdat att Gunnar Nordahl är Sveriges bäste fotbollscenter genom tiderna, men börjar bli osäker. Gunnar Nordahl vann först skytteligan i Sverige 4 år i rad, och var med i laget som tog OS-guld i London 1948. Han blev Sveriges första forbillsproffs 1949, med en övergångssumma på 75 000 kir och en månadslön på 1 500 kr (ej justerat för ändrad köpkraft). Han vann italienska skytteligan 5 år i rad som center i Milan, som vann ligan 2 gånger och cupen 4 gånger under denna tid. Han har fortfarande målrekordet för antal mål under en säsong i Italien (35 mål på en säsong). Gunnar Nordahl har gjort näst mest mål av alla spelare i Italien (225 mål på 291 matcher). Den legandariske Silvio Piola, center i Italiens guldlag vid VM 1934 och 1938 och i guldlaget vid OS har rekordet med 274 mål, men med färre mål pr match än Gunnar Nordahl (0,51 mot 0,74 mål i genomsnitt).

Jag gillar Zlatan. Han har sin brister som vi alla, och är ibland inte så bra och verkar passiv, men vem är inte det? Ibland intryck av litet mycket one man show.

Sveriges näst bäste fotbollscenter genom tiderna efter Gunnar Nordal, eller den bäste? Vad tycks?

i Andra om: Zlatan, Fotboll, Frankrike,landslag, Englands, Gunnar Nordahl Silvio Piola Italien Milan