Efter rymningen från Hall så skulle regeringen öka resurserna inom kriminalvården hävdade justitieministern. I praktiken blev det tvärtom, 40 personer avskedades på grund av brist på pengar.

Nu rapporterar Ekot från Hall och berättar: ”En rapport som bygger på enkätsvar och intervjuer med personalen pekar på mycket allvarliga brister. Det värsta enligt Seko är att personalen saknar förtroende för ledningen. En anledning till det är att arbetsvillkoren förändrats utan förankring hos personalen. Arbetstiderna har försämrats och bemanningen har minskat. Vårdarrollen har reducerats till väkteri enligt personalen och när det gäller behandling av de intagna saknas det både resurser och kompetens.”

Att man förändrar arbetsvillkor inom kriminalvården utan att förhandla med personalen enligt MBL är dessvärre standard. På samma sätt är det tyvärr mycket vanligt att personalen inom olika verksamheter har mycket lågt eller helt obefintligt förtroende för ledningen.

Oftast beror detta på diagonala beslutsordningar med en starkt hierarkisk prägel. Vi som arbetat inom verket vet att personalen ofta inte vågar kritisera ledningen eftersom det leder till att man halkar efter i löneutvecklingen och/eller riskerar att bli omplacerad.

Man talar idag i generella termer om Connex AB som ett avskräckande exempel

på dåliga arbetsgivare, men förhållanden inom kriminalvården är ofta sämre. Som f.d. anställd inom verket har jag en del kontakt med gamla kollegor och det är genomgående kritiska röster.

Vad ska man göra då? Jo man ska givetvis höja lönenivåerna generellt samtidigt som man ska ge personalen möjlighet att påverka arbetets innehåll. Det kommer aldrig att fungera med en arbetsledning som sitter uppe ibland molnen och beslutar åt en personal som de aldrig ens träffar.

En personal som är rädd för att säga högt vad den tycker om saker och ting..