”De som har och inte har – klyftan ökar.” Det var rubriken på SvT:s hemsida och första nyheten på Rapport 24/9 kl 19.30. Och i Rapport i söndags berättar man att andelen unga i åldern 20-34 år utan egen inkomst har ökat med 50 % mellan år 2005 och 2010. Enligt programmet Pejl på SvT:s hemsida saknade 200 000 personer inkomst år 2000 jämfört med 360 000 år 2010, medan 400 000 personer hade en bruttoinkomst på minst 40 000 kr år 2000 jämfört med 575 000 hade motsvarande inkomst tio år senare. (Justerat för penningvärdet år 2010). Fattigdomen har ökat bland barn enligt Rädda Barnen. Under rubriken ”Klasskamp på agendan” skriver Svenska Dagbladet 26/9 att ”Inkomstklyftorna i USA har skenat sedan 1980-talet.”

I Kina är Ginikoefficienten över 0,50 och högre än i USA enligt radions ekonomiprogram i veckan, vilket innebär att ojämlikheten (enligt detta etablerade mått) är större i Kina än i USA. Också i EU har också den ekonomiska ojämlikheten ökat.

I USA har de ekonomiska skillnaderna ökat sedan länge. I boken ”The price of inequality” -How today’s divided society endangers our future” påpekar Nobelpristagaren Joseph Stiglitz att under den (begränsade) återhämtningen av ekonomin mellan 2008 och 2010 fram till 2010 fick (=tog) den rikaste 1 % av invånarna i USA 93 % av ökningen av nationalinkomsten, medan motsvarande siffra under den ekonomiska boomen under åren fram till 2008 var 65 %. Under de senaste 3 decennierna ökade reallönen med 15 % för de 90% i botten, med 150 % (10 gånger mer i relativa termer, och mycket mer i dollar) för den rikaste 1 % och 300 % för den rikast 0,1 %. Enligt Economic Report of the US President var den genomsnittliga reallönen i USA 1974 c:a 10 % högre än nu. Inkomsten efter skatt för den rikaste 1 % var år 2007 1,3 miljoner dollar för den rikaste 1 %, 73 gånger mer än för de fattigaste 20 %.

Enligt ekonomitidskriften Forbes äger de 400 rikaste i USA nästan lika mycket som de 50 % (150 miljoner invånare) i USA som äger minst. I september förra året rapporterade massmedia att antalet fattiga i USA aldrig varit högre, sedan man började föra statistik om detta 1959. Omkring 1/6 av invånarna har en inkomst under 22 000 USD (motsvarande 147 000 kr/år) och anses vara fattiga. Bland färgade är andelen 25 procent. Arbetslösheten är officielt 8 %, men 15 % om man inkluderar även korttidsarbetslösa som slutat söka och är 22 % om man medtar även långtidsarbetslösa. Hypotesen om att även fattigare nu får del av ökat välstånd (”trickle down”) med ökning av BNP stämmer inte med fakta.

I blogginlägg igår redovisade jag väl belagd forskning i bland annat boken ”Jämlikhetsanden” och i uppföljande rapporter som visar att mer ojämlika samhällen också är samhällen med sämre hälsa, mer sociala problem inklusive grov kriminalitet, och med sämre tilltro människor emellan. I kolumn i DN igår nämner den amerikanske författaren David Brooks att det sociala kittet, ”omtanken om nästan” har minskat. För 25 år sedan, under den republikanske presidenten Ronald Reagans andra presidentperiod ansåg 62 % att staten var skyldig att hjälpa dem som behövde det, medan andelen nu är nere i 40 %.

Ordet ”jämlikhet” nämns, men saknas som särskild punkt i ”Affärsplan för Sverige” som den socialdemokratiska partiledningen presenterar på DN Debatt idag. Termen ”Affärsplan” – tillsammans med mycket annat- talar för ledningen för S väsentligen tänker som storföretagare och kapitalister. Byt ut dem och vrid S tillbaka till ett reformistiskt part! Kvinnorförbundets ordförande Lena Sommestad idag på sin blogg under rubriken ”Jämlikhet är den brännande frågan.” , men verkar inte ha något inflytande i partiledningen.

Utvecklingen mot ökad ojämlikhet, ökad arbetslöshet och ökad skuldsättning inleddes för ungefär 30 år sedan i USA (Reagan) och Storbritannien (Thatcher), inspirerad av Milton Friedman och hans medarbetare. Avregleringar och nya finansiella instrument, samt motarbetande och försvagning av fackföreningar bidrog till den spekulationsekonomi som la en grund för den ekonomiska krisen som pågått i snart 5 år och som kapitalismen inte har något bra recept på.

Ett alternativ.
Rapporten ”Why equality matters” föreslår minskade löneskillnader, högre minimilön, tak för höga löner, stöd till fackföreningar, en mer progressiv beskattning, högre arvsskatt och högre fastighetsskatt, åtgärder mot skatteparadis samt förbättring av offentlig service och välfärd.

Ett annat alternativ
Kapitalismen baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett sträver efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda, affärshemligheter i stället för att sprida ny information till mänskligheten att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön och motverka klimatförsämringar. Behöver inte mänskligheten behöver ett annat, demokratiskt ekonomiskt system där vi gemensamt och planmässigt kan utnyttja jordens resurser här och nu och för framtiden. Detta innebär inte planhushåll i diktatorisk form, utan en kraftig utvecklad demokratisk form av ekonomi. Då kan vi snabbt få bort fattigdomen och reellt ta itu med miljöfrågorna.

Och det finns starkare opinion för detta än många tror. I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (http://www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/) menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet “capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet “socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (“Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).

Vad tycker Du?

intressant.se, USA, politik, Storbritannien, kapitalism, Sverige, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, socialism, socialt, skatter, Nina Björk,

SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9