Nedan följer en artikel av författaren Pepe Escobar i onlineversionen av Asia Times 22 december.
”Den främst geopolitiska tragedin 2012, som fortsätter in på 20312 är våldtäkten på Syrien. Då och då jag återvänder jag till avsnitt hos en favoritförfattare, Ernest Hemingway. Jag har åter sett på bilder jag tog av marknaden i Aleppo Souk – den mest extraordinära av alla marknader i Mellanöstern. Det är som att bli skjuten i ryggen, jag var så förtjust i Souks arkitektur och med dess folk och handlare. Denna marknad, den levande pulsen i Aleppo sedan århundraden – har satts i brand och förstörts av ”rebeller” i den så kallade Fria syriska armén (FSA).
I denna syriska tragedi finns inte Hemingways unge hjälte, ingen Robert Jordan i de internationella brigaderna i Spanien som stred tillsammans med den republikanska gerillan mot fascisterna under spanska inbördeskriget. I den syriska inbördeskriget består de internationella brigaderna mestadels av legosoldat, Salafistiska (religiösa extremister) jihadister som sysslar med halshuggning och bilbomber. Och de (få) unga amerikaner i Syrien är i grunden högteknologiska brickor i ett spel som spelas av den rovgiriga NATOGCC klubben (North Atlantic Treaty Organization och dess arabiska bundsförvanter i Gulfstaternas samarbetsråd).
Tragedin fortsätter. Syrien kommer att fortsätta med sitt mini-blitzkriegs och på den motsatta sidan kommer ”rebell-befälhavare” att satsa på ett nytt Saudi-Qatari-stött högsta militära råd.
Salafisterna och Salafist-jihadister i al-Nusrah Fronten, en slags fanatiker från 700-talet med halshuggning och bil-bomber som utgör huvuddelen av stridande har stämplats som en ”terroristorganisation” av Washington.
Enligt general Mohammed Farouk Tayfour, född i Hama, och anhägnare av Muslimska brödraskapet (MB) var beslutet ”förhastat”. Och enligt den nye syriska oppositionsledaren al-Khatib, tillsatt av ”Syriens vänner” i Marocko måste beslutet ”omprövas”. Praktiskt taget alla ”rebeller” som yttrat sig har förklarat sin uppskattning av hårdföra al-Nusrah.
Medan al-Nusrah-fanatiker förmodligen döljer sina islamiskt korrekta skägg under en prosaisk framtoning förväntar sig många ”rebeller” framsteg i Damaskus – trots två stora nederlag där (i juli 2011 och nyligen) genom den syriska regeringens mot-offensiver. Den påkostade utbildningen av amerikanska, brittiska och jordanska specialstyrkor gav vissa framgångar, liksom massor av extra dödliga vapen som tillhandahållits rebellerna av de demokratiska staterna runt Persiska viken. al-Nusrah kontollerar delar av den ödelagda storstaden Aleppo.
Sekteristiska hat-regler.
Sedan har vi den helt nya syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor -en gemensam produkt av Washington och Doha-mötet. Den nya ledningen är ungefär densamme som i det gamla syriska nationella rådet (SNC). Det är bara retorik, det enda som betyder något för ”koalitionen” är att få mer dödliga vapen. Och de älskar al-Nusrah, även om Washington inte gör det.
Qatar delar ut tonvis med vapen ”som godis” (enligt en amerikansk vapenhandlare) i det ”befriade” Libyen. Först efter bakslaget i Benghazi började Pentagon och utrikesdepartementet inse att beväpning av de syriska rebellerna kan leda till bakslag. Qatar kommer att leverera massor av vapen i Syrien medan USA styr i bakgrunden.
Man kan förvänta sig fler hemska sekteristiska massakrer som den i Aqrab. Detta bevisar än en gång att NATOGCC ”rebellerna” faktiskt vinner YouTube-kriget. Så man kan förvänta sig fler massiva propaganda-slag, där västerländska medier agerar som hejaklacksledare för de syriska ”frihetskämparna”.
Förvänta er fler betydande snedvridningar av sammanhang, som när Rysslands vice utrikesminister Michail Bogdanov sade: ”Striderna kommer att bli ännu mer intensiv, och [Syrien] kommer att förlora tiotusentals och kanske hundratusentals civila … Om ett sådan pris för avlägsnande av presidenten verkar acceptabelt, vad kan vi göra? Vi anser att det är helt oacceptabelt. ”
Ryssland försöker göra allt för att förhindra att detta händer. Och om NATOGCC ”rebeller” verkställer sina hot att attackera de ryska och ukrainska ambassader i Damaskus, borde de bättre trimma bättre sina skägg och söka skydd från no-nonsens Spetnatz – ryska specialstyrkor.
Förvänta er mer sekteristiskt hat, som när al-Jazeera stjärnan Yusuf al-Qaradawi nonchalant utfärdade en fatwa som legitimerar dödandet av miljontals militära och civila syrier, så länge de är alawiterna eller shiiter. Sekteristiskt hat kommer att härska, lett av Qatar följt av saudierna med tjocka plånböcker och diverse islamististiska hårdingar. Agendan består av krig mot shiiter, mot alawiterna, mot sekulära, även mot moderata, inte bara i Syrien, utan över hela Mellanöstern.
Patriot versus Iskandermissiler (USA respektiva ryska missiler).
Den nya syriska armé-strategin handlar om att en stor dra sig tillbaka från landsbygden och koncentrera trupperna i städer.
Antag att NATOGCC-klubben har ungefär samma strategi med en eventuell NATO intervention i reserv om så behövs (Med talet om kemiska vapen och en ”humanitär katastrof” som en del av den omfattande psykologiska krigföringen).
Den syriska armén må ha tunga vapen, men när den konfronteras med en tsunami av legosoldater och Salafi-jihadister, fullt utbildade och beväpnade av NATOGCC-klubben kan det hela pågå i åratal i ett inbördskrig a la Libanon. Detta leder oss till nästa ”bästa” alternativet – den syriska statens kollaps i tusentals delar.
”Koalitionen av de villiga” (Syriens ”vänner”) kommer säkert att ha problem att reda ut när slutspelet är över. Washington satsar på en post-Assad regim ledd av Muslimska Brödraskapet (MB). De demokratiska förebilderna – de medeltida olje-monarkierna i Persiska viken – kan hamna i knipa, då de skyr MB som pesten. Syriska Kurdistan på väg till total självständighet och frihet skapar oro i Ankara. För att inte tala om en framtida tsunami av arbetslösa Salafi-jihadister längs Syrisk-turkiska gränsen, redo att löpa amok.
Och sedan finns den komplicerade relationen mellan Turkiet och Iran. Teheran har redan varnat Ankara i otvetydiga ordalag för att använda Nato:s missilförsvar. Och i ett mästerverk av nyspråk har Pentagons talesman George Little påståt att ”Förenta staterna har stött Turkiet i dess ansträngningar för att försvara sig själv … [mot Syrien].”
Så motiveras utplaceringen av 400 amerikanska soldater till Turkiet och två batterier Patriot-missiler, för att ”försvara” Turkiet från ”potentiella hot som härrör från Syrien”. Turkiets akilleshäl (bortsett från kurderna) är att landet är beroende av energileveranser från både Iran och Ryssland.
Och Moskva har gett Damaskus inte bara mycket effektiva, hypersoniska Iskander-missiler utan även försvarssystemet Pechora 2M, en mardröm för Pentagon om flygförbudszon införs över Syrien.
Allt jag hör är jämmer och elände Hur lösa denna tragedi? Ingen verkar vara att lyssna på Syriens vicepresident Farouk al-Sharaa som i en intervjun betonar att ”den nuvarande kampanjen hotar att förstöra Syrien, dess historia, civilisation och människor … För varje dag som går, blir lösningen mer avlägsen. Vi måste försvara Syriens existens. ”
Han har en färdplan: ”Varje uppgörelse som kan börja med samtal eller avtal mellan arabiska, regionala eller utländska huvudstäder, kan inte ske utan en solid syrisk partner. Lösningen måste vara syrisk, genom en historisk uppgörelse, som omfattar de viktigaste regionala länderna och medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Denna uppgörelse måsteinnebära ett stopp för allt våld, och en nationell enhetsregering med omfattande befogenheter. Detta bör åtföljas av resolution som behandlar människors liv och deras legitima krav.”
Detta är inte vad den NATOGCC med sina olika agendor. NATOGCC är på väg att riva sönder Syriens sociala liv och nätverk, ungefär som i i Irak 2003-.
Detta är katastrofkapitalism i aktion, fas I. Terrängen är förberedd för en lönsam ”rekonstruktion” i Syrien när en västvänlig turbo-kapitalistisk regering är installerad.
Men parallellt pågår en rörelse i motsatt riktning. Miljontals syrier som initialt stödde idén om en demokratirörelsen – har nu börjat stödja regeringen till följd av den fruktansvärda etnisk-religiösa rensningen av ”rebeller” av al-Nusrahs slag.
Med NATOGCC på ena sidan och Iran-Ryssland på andra sidan fångas vanliga syrier i en korseld och har ingenstans att ta vägen. NATOGCC kommer att i blod skapa pro-amerikanska emirat och pro-amerikansk ”demokrati” a la MB. Det är inte svårt att se att klockan i Syrien klämtar för undergång, dysterhet, död och förstörelse.
i Andra om: Syrien, Libyen, Iran,Saudiarabien, folkrätt imperialism, desinformation, krig, USA, Politik, FN, massmedia infiltration krig, utrikespolitik Qatar NATO opposition, Turkiet, demokrati,fred, Hemingway, klockor, Irak, kapitalism,
DN 1/1 2013Pepe Escobars artikel Agrab Aron Lunds artikel på engelska USA-bloggen DN 25/12Björnbrum 23/12 SKP-bloggen DOHA-protokollet DN 26/12 SvD 25/12 SvD Clearinghouse SvD 20/12 ClearinghouseSvD 20/12 DN 20/12 SvT 20/12 FIB-KulturfrontCornucopia DN 16/12SvD 16/12 Michel Chossudovsky 14/12SvD II 14/12 Pakistan Observer 16/12 SvD 16/12 SvD 14/12 AB 14/12 Kommunisternas blogg 13/12New York Times 13/12 SvD 16/12 Russia Today 6/12 Turkish Weekly Syrian Perspective DN 11/12 SvD 12/12 Independent USA-bloggen 8 dagar8 dagar 11/12 Globalresearch 8/12 Proletären Flamman 28/11 FredsinitiativetPepprat och Rödgrönt DN 5/12 SvD 5/12 Worldcrunch Russia Today 3/12 Replik i AB 3/12 Einarsprachenvaria Aftonbladet 30/11 Anders Svenssons blogg Ulf Gudmundsson ledare i SvD 1/12 Hogrelius tankar Erik Weimans blogg DN 1/12Bilderblogg M Omars blogg Åtta dagar. Stefan Lindgren Röda Malmö USA-bloggen Björnbrum SvT om al-Qaida-svenskar Nyhetsbanken Sunday Express 19/11 New York Times 16/11 Folket i Bild Kulturfront Mohamed Omars tal på hans blogg Syriensolidaritets hemsida Stefan Lindgrens blogg New York Times 31/10 Washington Post 1/11 Bill Auken Countercurrents 2/10 Konflikt 27/10 S Hersh i The New Yorker 2007 Aftonbladet – Bildts strategiråd FolkrättsbevakningenDN 12/10Anförande av Rysslands ambassadör
The Telegraph 7/11 Intervju med Assad Kritik från Rysslands utrikesminister Thierry Messan i Voltaire Network 29/10 Anarkia Sverigebloggen Röda Malmö 30/11 FIB-Kulturfront konferensreportage Porelären om Syrien New York TimesRussia Today Dagens Arena 10/10 Syrien har inte bett om ursäkt DN 8/10 DN2 8/10 SvD 8/10Ab 8/10SvD 9/10Monthly Review DN 6/10 SvD 6/10 Aftonbladet 6/10Expressen 6/10 Sveriges RadioNya Zeeland Inlägg på Syriensolidaritets hemsida Konferensen i Damaskus DN 30/9DN Gunnar Jonssons ledare 28/9SvD 29/9Sveriges RadioSvTExpressenAftonbladetDN 26/9 SvD 26/9SvD 2 26/9Aftonbladet 26/9Expressen 26/9Sveriges Radio SvTAftonbladets ledare 21/9 Folkrättsbevakningens Syrienlathund DN 24/9 DN 20/9 SvD Expressen SvT 7/9 Expressen 17/9 Sunday Times 19/8 Sana 26/8 DN 19/8 SvD 19/8 Aftonbladet 19/8 Expressen 19/8 New York Times 3/8 DN 11/8
NY Times 4/8 SvT DN SvD Aftonbladet Expressen DN ledare 3/8 DN Croneman 31/7 DN 2/8 DN2 2/8 Skelton i the Guardian 12 juli DN 1/8 Aftonbladet 2/8 DN huvudledare 31/7 SvD 1/8 DN ledare 31/7 DN Joscha Fischers kolumn
8 svar till “Klockan klämtar i Syrien – men för vem?”
Pa spiken raett. Jag samtalade igar med nagra hoega militaerer och diplomater och de sa exakt detsamma som i artikeln. Nagra av dom har blivit beordrade att snart aka till Syrien och hjalpa till med ”rekonstruktionsarbetet”. Mot sin vilja maste jag papeka. De tycker fruktansvaert illa om vad som nu paagaar i Syrien och tidigare i Libyen och fragar sig varfor NATO och EU stodjer Muslimska Brodraskapet. Jag tror att 2013 kommer att bli mycket blodigt och att vi kommer att se uppror i Europeiska staeder iscensatta av MB.
Följande historiska jämförelse kanske gör oss klokare:
1. Hitler och Tjeckoslovakien 1938.
2. Nato och Syrien 2011-2012.
Den amerikanske historikern Dr. Webster G. Tarpley skriver i Press TV. Han ser stora likheter.
http://www.presstv.ir/detail/2012/12/31/281023/nato-following-hitlers-lead-in-syria/
Endast ett billigt ”Reductio ad Hitlerum”.
Bortsett från allmänna gemensamma drag som alla konflikter har, så är likheterna inte speciellt slående.
Det finns slående likheter, vilket framgår att ett inlägg som jag publicera här senare idag eller i morgon.
Inte annat än på ett generellt plan. Letar du efter andra konflikter att dra erfarenheter från, bör du du snarare leta bland andra inbördeskrig där en eller två parter backas av en stormakt och använder sig av utländska krigsfrivilliga. Det mest uppenbara historiska exemplet är Spanska Inbördeskriget, och den splittrade Republikens militära styrkorna, som fick stöd av Sovjetunionen, och de många utländska i de Internationella Brigaderna.
En närmare jämförelse kommer i blogginlägg i morgon eller under någon av de närmaste dagarna. (Jag försöker ligga något före i planering av blogginlägg, men publicering av inlägg påverkas hela tiden av händelser i världen och runt omkring mig).
Läs vad Thierry Meyssan skriver i Voltaire Network 29 december.
”FSA fortsätter att lysa som en död stjärna.”
(Här på jorden ser vi ljuset, men stjärnan kan ha slocknat för länge sedan.)
http://www.voltairenet.org/article177011.html
Mycket bra artikel av Pepe Escobar men han borde ha nämnt att uppgifterna om Aqrab och om hur FSA vinnner Youtubekriget kommer från brittiska Channel 4:s Alex Thomson som gör ett bra journalistiskt arbete i Syrien just nu. Bland annat åkte han ju till Aqrab och kunde påvisa att uppgifterna om en massaker var lögn från FSA:s sida. Det var FSA själva som kidnappat en massa människor för att använda dem som mänskliga sköldar men som tvingades släppa de flesta efter att bland annat stadens sunnumuslimske imam ingripit och förhandlat om en frigivning av fångarna.