Anders Romelsjö på jinge.se

Kattbloggning – Katten, människans bästa vän

Enligt Dagens Nyheter så är jag en smyg-
smålänning. Det är så därför att jag är kattsambo eller kattägd som vissa föredrar att uttrycka saken.


Begreppet ”kattägare” är tämligen föråldrat, särskilt med tanke på att fler och fler kommer till insikt om att katten inte är ett socialt djur utan ett djur som lever solitärt. Jovisst kan en katt vara social. Min fyrbenta vän, Felin, följer mig som en skugga vart jag än befinner mig i huset. Men försök att locka till dig en katt som inte vill komma, hur går det?

DN: ”I Sverige finns omkring 730.000 hundar och 1,3 miljoner katter. Hundarna är mest populära i Norrbotten och Västerbotten medan Gotland och Småland har flest katter per invånare.”

Att hundar är mer vanliga i norrland kan ju tyckas vara lite märkligt. Ska jag gissa så inbillar jag mig att fler norrlänningar bor på landsbygden och att orsaken står att finna där. I en tätort är det mer komplicerat att ha hund. Jag kan givetvis ha fel, men jag tror att skillnaden kan bero på det.

En sak som är definitivt klarlagd är i alla fall att husdjur är bra för hälsan. Visserligen kostar de en del i form av mat, veterinärvård och försäkringar, men man bör ha klart för sig att människor med husdjur lever längre. Man kan visa att husdjur fungerar – blodtryckssänkande.

Vissa gör till och från gällande att det finns skillnader i personlighet mellan dem som väljer hund framför katt, och givetvis tvärtom. Jag förstår resonemanget men jag är inte så säker på att det skulle gå att leda i bevis. Jag har hört människor som har kastat fram påståenden som går ut på att jag-svaga människor skulle föredra hund i.s.f. katt. Den sortens påståenden är visserligen lustiga men det kan lika gärna vara ett utslag av någon sorts antagonism på


Huskatten Felin (felis catus) ett afrikanskt djur..

samma sätt som det är mellan Djurgårdare och AIK-förespråkare.

Min lilla felina sambo ligger just nu ovanpå datorn där hon parkerat på husses router. Populärt ställe eftersom apparaternas värme givetvis gillas av djur som egentligen hör mer hemma i Afrika än i det kalla norden..

Andra bloggar om: , , , , , ,

[tags]Felis Catus, Katt, Felin, Husdjur, Solitär, Kattägd, Kattsambo[/tags]

Nyligen.se

Jinge

,

4 svar till “Kattbloggning – Katten, människans bästa vän”

  1. Katten skulle fnysa åt begreppet kattägare, hunden tycker att hundägare är helt korrekt: en hund behöver en ägare, annars är den ingen hund.

    Jag försöker med jämna mellanrum locka till mig Sotis när jag ser honom men det är inte alltid han reagerar. Det är inte alltid min egen katt reagerar heller. Har de bestämt sig är det stört omöjligt att ändra dem! Och det värsta är att de inte som hunden reagerar alls – man kan stå och tjata på dem i hallen och de ignorerar en fullständigt. Står jag och tjatar på hunden lyfter den åtminstone på ena ögonbrynet. Tjatar jag tillräckligt länge kommer den. Garanterat.

    Dominanta människor, som tycker om att dominera, kan ha ett visst nöje av en hund – hunden har dock inget större nöje av dem. Det är hundens gissel, att den är så beroende av oss.

    Hundar och katter är bra människor. Jag brukar kalla dem människor när de bär sig illa åt. – Vad gör du människa!

  2. Skulle katten kalla mig nåt så vore det – burköppnare.. :-)

    Felin följer mig och är alltid i samma rum som mig om hon är vaken. Sover förstås i sängen.. Men jag kan inte locka på henne med ngn framgång. Möjligen tittar hon på mig när jag gör det.. :-)

    Och som alla katter, om jag vill ha tag i henne ska jag sätta mig och pyssla med något, eller bädda rent.. :-)

    Då blir hon alltid inbäddad. Och ve den som petar på andra sidan lakanet hon ligger under..

    :-)

  3. Det är ditt livs viktigaste uppgift: burköppning.

    Min katt ligger naturligtvis också i sängen, enda problemet med det är att vi ofta ligger i sängen på dagtid och om då telefonen ringer och hon ligger ytterst blir det problem. Proceduren brukar upprepas, vi går och lägger oss igen och telefonen ringer igen. Det var bättre förr, när jag hade telefonen på nattduksbordet.

    Inkallning med katt fungerar enligt mottot: ”Jag kom för att jag ändå var på väg.” Hon kommer t.ex. alltid när vi parkerat bilen, om hon vill in. Jag brukar i och för sig inte hinna ropa på henne…