|
Idag skriver Mauricio Rojas en debattartikel i Dagens Nyheter och han kräver, precis som vanligt, att bli tagen på allvar. Grundproblemet i Sverige är inte invandringen eller de underliga kulturer som invandrarna för med sig den här gången, grundproblemet är i stället att skolornas läroböcker är fulla med osaklig vänsterpropaganda enligt Rojas. Förra gången det blev drag under galoscherna var när han likt sina förebilder i Ny Demokrati försökte sig på att stapla ölbackar med hjälp av påståenden som gick ut på att det var invandrarnas kultur som orsakade brottsligheten i landet. Ingressen på DN-artikeln sammanfattar Rojas åsikter rätt väl: DN: ”Skolbarnen indoktrineras av politiskt vinklade läroböcker där kraven på allsidighet nonchaleras. Grundskolans vanligaste läroböcker från ansedda förlag som Bonnier och Liber är kryddade med propaganda från socialdemokraterna och vänsterpartiet. Det är en förklaring till att svenska skolbarn vet för lite om kommunismens illgärningar. Deras läroböcker om svensk historia är politiskt vinklade, ovetenskapliga och osakliga. I långa stycken är de blåkopior av socialdemokratins egna hyllningstexter eller hämtade från vänsterns internationella program, skriver Mauricio Rojas, i en ny rapport…” Vad Rojas inte berättar är förstås vems papegoja han är. Det är det svenska näringslivet med Timbro i spetsen som betalar för rapporter som denna. Antagligen vill man återinföra adelsståndet också så man kan adla alla som äger aktier för minst en miljon, eller något i den vägen. Det är ett gott tecken att yttersta högern och nyliberalerna oroar sig för barnens bristande kunskaper om kommunismens brott mot mänskligheten. Information och kunskap är aldrig någonsin i vägen. Man kan dessutom ana att Rojas åsikter emanerar ur en oro för att vänstern ska skörda nya framgångar framöver, en högst betydande oro dessutom. Det är givetvis också bra eftersom hans oro för det är högst adekvat. Men att han själv bidrar till vänsterns framgångar tycks han inte förstå. Annars är det förstås intressant att upptäcka hur tankevärlden ser ut hos denna folkpartist. Att det finns en bred och folkligt förankrad kritik mot det vi normalt kallar imperialism, internationaliseringen och alla globaliserings- DN: ”Det vi står inför här är ett syndabocks- Jag måste medge att jag här blir grymt imponerad av Mauricio Rojas resonemang. Nästa steg i hans argumentationsteknik måste rimligen bli att skylla alla livets jäkligheter på judarna, som sina kamrater i en annan högersekt, eftersom han redan använt vissa invandrares ”kriminella kultur”. |
Det är intressant eftersom han är en major som föreslagit att lärarkåren ska bli angivare åt SÄPO, som kallas ”Rottingmajoren” av alltfler svenskar, och nu benämns som ”kompromisskandidat”. Nu har vi en regering som krymper den offentliga sektorn och säljer ut det mesta av det som vi skattebetalare har byggt upp. Varför lägger de då inte ut regeringsarbetet på entreprenad? Jag är övertygad om att Timbro skulle bjuda en slant för att få ta hand om den verksamheten på heltid i stället för som nu, på trekvartstid… Källor: Rojas debattartikel SvD om Björklund DN om Björklund
Andra bloggar om: Mauricio Rojas. Jan Björklund, Rottingmajor, Timbro, Liberal, Nyliberal, Socialliberal, Globaliseringen, Skolan, Indoktrinering, Läroböcker, Högerregeringen, Högerextrem, Politik [tags]Mauricio Rojas. Jan Björklund, Rottingmajor, Timbro, Liberal, Nyliberal, Socialliberal, Globaliseringen, Skolan, Indoktrinering, Läroböcker, Högerregeringen, Högerextrem, Politik[/tags] |
98 svar till “Kapitalets talesman Mauricio Rojas”
Jag har tagit till mig kritiken och lovar att jag ska bättra mig angående källor. Men jag läser dagligen flera tidningar och tidskrifter och glömmer rätt snart var jag någonstans läst det och det…
Men så här skrev Olle Svenning i Aftonbladet: ”Rojas, känd på Malmö Högskola för sina välvilliga föreläsningar om Pinochet-diktaturen. ”
Hur kan han då ha flytt från diktaturens Chile? Det går inte ihop, eller hur?
Rojas är kontroversiell och han får mycket kritik för sina xenofobiska uttalanden.
Det senaste jag läste kommer från Expressen där han tycker, att ”sd är inte högerextremister och inte invandringsfientliga
Det är kränkande att beskriva sverigedemokraternas väljare som obotliga rasister. Sverigedemokraterna är snarare ett parti som vädjar till folkhemskänslor liknande dem som mobiliserades av Per Albin Hansson. Det är därför sd i dag vinner i traditionellt socialdemokratiska grupper.”
Martin M, hade jag en arbetsfri vecka gjorde jag slarvsylta av Rojas beställningsarbete åt Timbro. Den första frågan man bör ställa är på vilken nivå ska en geografibok för 13-15-åringar ligga? Kommer den att täcka samhällsutvecklingen till hundra procent eller finns det luckor. Ledande fråga, böckerna är mycket tunna om man vill ha en vetenskaplig nivå. Rojas har rafsat ihop ett 30-tal citat från fyra böcker och två diagram och sedan kopplat på Timbro-åsikterna. Svårare än så är det inte, så har många Timbropamfletter skrivits förr.
Det blir självfallet fånigt att på denna blogg föra längre resonemang om ekonomisk och politisk utveckling i världen från industrialismens barndom och framåt. Dock du undrade över mitt lilla citat ur Rojas utredning om länder kan bli kvar i ett nykolonialt beroende. Ett land av många är Burkina Faso. Så här beskrivs landets läge:
Burkina Faso remains one of the poorest countries in the world. It is ranked 171 out of 174 on the UNDP 1999 Human Development Index, and 45% of the population live below the poverty line (an increase from 44.5% in 1992). In 1999, the GDP per capita (PPP US$) was $965, compared with France $22,897. Human development indicators are very low: 77% of the adult population are illiterate, and the net primary school enrolment is 33%. Life expectancy is 45 years, the under-five mortality rate is 210 per 1,000 live births, and the infant mortality rate is 105 per 1,000 live births. There are three doctors per 100,000 people, and 6.44% of the adult population are living with HIV/AIDS.
Economy
The country has a very low rainfall, no coastal access and few natural resources. Most of the population (90%) are involved in subsistence agriculture and nomadic stock keeping. Recent droughts have severely affected these activities. Overgrazing, soil degradation and deforestation present an increasing problem.
Exports include cotton, animal products and gold. Despite the social hardship involved, the devaluation of the African franc in 1994 improved this sector of the economy, but world prices for cotton have fallen by about 30% over the past two years and are now at only one third of their 1995 levels.
http://www.jubileeresearch.org/about/about.htm
Sara G, Rojas har likt en hel del andra fd vänsteranhängare helt enkelt bytt åsikt. Det är inte märkligare än att Klas Eklund känd chefsekonom på S-E-Banken en gång i tiden var (r)-are eller Robert Aschberg SKP:are. Åsikterna ändras i takt med klättringen.
Jag skulle tro att Rojas förmodligen gillar den Friedmanska nyliberala ekonomin som genomfördes i Chile. Att han numera dessutom kan uttala sig oklart om sd är inte förvånande – fp:s hållning i invandar- och flyktingfrågor är numera ångestfyllt även för många libarala väljare.
St Just, angående exemplet Burkina Faso undrar jag, utan att känna till landet närmare, om inte just det globala bomullspriset är ett av huvudproblemen. Priset hålls nere av framför allt USA:s jordbrukssubventioner. Av det drar jag slutsatsen att mer frihandel (att USA skulle avskaffa sitt stöd) skulle kunna hjälpa den fattiga befolkningen i Burkina Faso. USA:s och EU:s tullar och bidrag är ofta till stor skada för dessa fattiga länder och jag tror att alla är förlorare på litet längre sikt. Som sagt tror jag det är fel att förenkla samband till nollsummespel eller att dra slutsatsen att frihandeln är till men för u-länderna.
Martin M, bra kommentar om USA:s handelspolitik – den hör hemma i läroböckerna. Vilka åtgärder som behövs för Burkina Faso kan diskuteras. Kanske långa handelsavtal, avskrivande av skulder osv men främst att dessa länder får bestämma sitt eget öde utan inblandning från gamla och nya kolonialister. När president Thomas Sankara från 1983-1987 försökte driva en radikal politik kunde det inte tolereras av bland andra den förra kolonialmakten Frankrike. Sankara mördades – ett inte alltför ovanligt öde för politiker i Afrika som sätter sig upp mot västvärldens marknadsledande länder.
St Just skriver:” Rojas har likt en hel del andra fd vänsteranhängare helt enkelt bytt åsikt. Det är inte märkligare än att Klas Eklund känd chefsekonom på S-E-Banken en gång i tiden var (r)-are eller Robert Aschberg SKP:are. Åsikterna ändras i takt med klättringen.”
Du kan rimligtvis inte jämföra Klas Eklunds och Robert Ascbergs partibyten med Mauricio Rojas. Rojas säger sig ha flytt från Pinochets (och USAs) mördande.
Menar du att Rojas, en flykting efter sådana traumatisk händelser både för honom själv – enligt egen utsaga – och det chilenska folket rimligtvis kan stå här i Sverige och föreläsa om Pinochets förträfflighet om att han inte redan från början hyllat Pinochet?
Sara G, precis – människors vara bestämmer i mångt och mycket deras åsikter. Bland alla flyktingar i exil är det inte så att alla håller fast vid socialistiska eller kommunistiska idéer 30-40 år efter ett katastrofalt nederlag. Folk byter åsikter, ”gör upp med ungdomssynderna” – det är inte något som folk är immuna mot för att man kommer från andra länder än Sverige.
Klassresor pågår ständigt, upp och ned. Rojas nyliberal trots sin bakgrund. Länka honom som Pinochetagent om du har belägg – om inte, bekämpa honom som den nyliberal han är.
Rojas är definitivt inte min favorit. Ända sedan hans motattack-engagemang, har jag haft ett horn i sidan till den mannen.
Men. Gör ett tankeexperiment: Ta och fundera en stund om inte orsaken till er upprördhet över Rojas i mångt och mycket har en grund i att default-värdet för en latino är socialist. Stör det er lite att han har fel partifärg, trots att ni själva ju vet vad han borde tycka? (”Han är ju från latinamerika – det vet väl alla att de är socialister. Om han har en annan ideologi har han blivit köpt av kapitalet, ändrat åsikt p.g.a. klättring på karriärsstegen, varit diktatorpositiv ändå från början…”)
Galaxa, jag är inte ett dugg upprörd – i alla tider har folk brutit med sin klass, borgarklassen inte minst. Den försmådda klassen reagerar med rätta mot sådana övergångar – Palmehatet exempelvis var gigantiskt inom överklassen på samma sätt som strejkbrytare alltid stämplats som de svikare de är. I perioder av marknadens, nationalismens och självcentrismens tider vandrar många medelklassradikaler tillbaka till fadershuset. Men vinden vänder och på nytt kommer stora grupper av medelklassen och även många borgare följa en stark och radikal arbetarrörelse.
Om Rojas talade för MIR (Movimiento de Izquierda Revolucionaria)i Chile (den riktning han en gång sympatiserade med) skulle inte bara jag utan varje vänstermänniska i Chile bli upprörd- men som fp:are i Sverige är han som individ och person inget problem – däremot den Timbropolitik han förespråkar.
Sara G/
Knäppare saker har hänt. När Magda Goebbels fortfarande hette Quandt var hon övertygad sionist. Sedan mötte hon dr Goebbels, gifte sig med honom och ägnade resten av sitt liv att tjäna Hitler och nazismen.
Chilenarna upplevde ett blodigt inbördeskrig, ett trauma förorsakat av USA och Pinochet – och Rojas påstår att han flydde från detta inferno. Jag finner det mycket osannolikt att man så snart efter de chockartade upplevelserna övergår till att bli bödelns försvarare.
Exemplen ni kommer med är inte alls ekvivalenta med Rojas historia.
Jag vet mycket väl att många vänsteranhängare gick över till oppositionen när de blev etablerade. Skytte är ett utmärkt exempel…
Det fanns män, mest män faktiskt, som satt kvällar igenom på krogen och stoltserade yvigt
med sina marxistiska teori inför hängivna tjejer.
Och Galaxa, ingen sörjer varken dem eller Rojas, det kan jag försäkra.
Sara G, du håller med om att det inte är ovanligt att folk byter åsikter i takt med klassresan. Dock vill du inte tro det, när det gäller just Rojas. Du hävdar att han idag är bödelns försvarare och förmodligen även vid tiden för kuppen – annars får du det inte att gå ihop. Var finns dina belägg?
Så här sade Rojas i artiklar i Metro 2005:
”Inget brott mot mänskliga rättigheter kan rättfärdigas med ekonomiska framsteg”. Han hoppas att Pinochet döms till fängelse. Samtidigt menar han att Chile av i dag måste förklaras.
– Under diktaturen skapades en ekonomi som har visat sig vara mycket stark i det långa loppet. Chile är i dag ekonomiskt, socialt och politiskt stabilt, ett undantag i Latinamerika, hävdar han.”
Det styrker det jag hävdat, att i takt med att Rojas köpte den Milton Friedmanska nyliberalismen köpte han även förklaringen att Folkfrontens politik på början av 70-talet var farlig och felaktig. Med andra ord från det vänsterradikala MIR:s arbetar- och bondemakt till marknadskapitalism. Som Skytte, Eklund och Ascberg.
StJust: Du har rätt angående Rojas. Tycker bara att det är intressant att (om)-pröva lite. Och tankeexprimenet var även riktat mot mig själv.
Palmehatet – om man nu vill kalla det så, själv tycker jag att det här hat/kramare-tugget ganska ofta är en alltför extrem beskrivning av vad folks åsikter egentligen innebär – eller misstron mot Palme var även ganska utbredd bland t.ex. folk i fjällen som inte ens levde på en normalarbetares nivå. Så det där med överklass…nja..generellt kanske fler i överklassen, ja, men det är inte sant att det var bara där.
Strejkbrytare, nej, vem gillar dom? Du säger ”som de svikare de är”. De kan ju hända att folk tycker Palme var just det – en svikare? Och en strejkbrytare kanske prioriterar mat till sina barn framför solidaritet med sina kollegor – vad vet jag? Han kanske anser att han sviker sin familj om han inte utnyttjar ett tillfälle att sätta mar på bordet.
Men jag håller med dig, såklart.
SaraG: Det är väl klart att man sörjer att en person gått över till en annan åsikt än den han haft förrut och som man delade! Men jag har också träffat den där marxistadeln! Det finns en dito socialist-! Som stoltserar med att någon morfar varit gruvarbetare och därför anser sig kunna mer om solidaritet än andra.
Angående folk som byter politiska åsikter under klassresan: klass och politiska åsikter följs inte alltid åt. Annars skulle väl inte så många från medelklassen rösta på vänsterpartiet? Har för mig att medelklassväljarna är klart överrepresenterade bland vänsterpartiets sympatisörer.
Sara G/
Om det stämmer som St Just skriver att Rojas uttalat sig positivt om den ekonomiska politika politiken Pinochet förde samtidigt som han tog avstånd från diktaturen så är ju saken ganska klar. Pinochet tillämpade väl Milton Friedmans principer i den chilenska ekononomiska politiken? Om Rojas beundrar Friedman är det väl inte underligt att han uttalar sig positivt om Chiles ekonomiska politik. Det betyder inte att han stöder diktatur och förföljelser av oliktänkande.
Inte underligt heller isåfall att han kallas ”Pinochets pojke” i Proletären. Vi snackar om en publikation vars journalister tenderar att anklaga alla till höger om dem själva som högerextremister.
Säg inte att allt prat om att Rojas stöder Pinochet emanerar från att han gillar Milton Friedman! I så fall är en god del av Sveriges moderater och folkpartiester anhängare av politisk diktatur à la Pinochet…
Sara G,
Det är rent förtal du ägnar dig åt, men det slår bara tillbaka på dig själv. Du tappar all trovärdighet som debattör. Det är ju också dumt att komma med osmakliga antydningar om att Rojas inte flydde från Chile, eftersom uppgifterna är så lätta att kolla. Kritisera gärna Rojas för hans åsikter, men ge tusan i att ifrågasätta hans bakgrund som politisk flykting. Rojas flydde från Chiles diktatur eftersom han som vänsterman var hotad. I Sverige lämnade han så småningom sin tro på socialismen och blev utpräglat liberal (precis som jag).
Rojas har heller aldrig hyllat Pinochet. Han har däremot en gång bjudit in Chiles fd arbetsmarknadsminister Pinera till ett seminarium som handlade om Chiles snabba ekonomiska utveckling. Man kan ha synpunkter på lämpligheten i detta (själv tycker jag att det var olämpligt), men det är demagogi att ta detta till intäkt för att Rojas hyllar en diktator. Så här skrev Rojas i en artikel för ett antal år sedan: ”Det finns inga reformer i världen, oavsett de välgörande framtida följderna av dessa reformer, som i liberalt perspektiv skulle kunna rättfärdiga illiberala metoder, som dem som tyvärr förekom i Chile. Summariska avrättningar, hemliga tortyrcentra och långvarigt auktoritärt maktutövande är ett attentat mot liberalismens sanna väsen, som inte handlar om ekonomin utan om friheten, människans frihet och det absoluta försvaret av denna frihet. Man kan förvisso inte bara acceptera utan också förorda våldsanvändning i liberalismens namn, men bara för att försvara friheten och det öppna samhällets överlevnad, aldrig i något annat syfte.” Är det att hylla Pinochet?
Det är inte bara i Proletären det skrivits om Rojas i negativa termer. Jag upprepar: Olle Svenning i Aftonbladet säger i AB: “Rojas, känd på Malmö Högskola.
för sina välvilliga föreläsningar om Pinochet-diktaturen…”
Om Olle Svennning menat Milton Friedman så hade han skrivit det…
Och med det avslutar jag mina inlägg på den här tråden.
Jag vill inte längre ha FP-medlemskår flåsande i nacken – lika litet som ”Arbetarklassens siste hjälte.
Sara G, det var ju en enkel utväg, gläfsa lite och sedan stänga dörren.
Du hänvisar till en fem år gammal krönika i AB där Svenning varit på ett valmöte där Rojas och Göran Persson står och käftar och Svenning griper in. ”Sanslöst” säger Svenning när Rojas enligt Svenning anklagar Persson för att vara som ”Le Pen”. Och sedan skriver Svenning ””Arbete”, sa Rojas, känd på Malmö Högskola för sina välvilliga föreläsningar om Pinochet-diktaturen. ”Bara arbete skapar frihet för invandrare.”
Där är din källa Sara G, en av Svennings sämre krönikor varken mer eller mindre – och det räcker inte.
Jag har absolut inget emot att Rojas angrips, han står för en usel politik som riktar sig mot arbetarrörelsen – men att insinuera utan belägg gör att den gången du varnar för verkliga ”Pinochetagenter” är det ingen som tror dig – och det kan faktiskt vara livsfarligt.
Vem här är medlem i Folkpartiet? Jag är det då rakt inte.
Till Malkinia. Du frågade om jag menade att utlänningar inte fick yttra sig om svensk politik. Det jag skrev var menat som ironi(blodig sådan) mot DN och borgerligheten, som jag tror har sådant förakt, men när det passar så…Du kan väl hålla med om att det tyder på stort övermod när Mauricio Rojas försöker skriva om Sveriges 1900-talshistoria. Här som motvikt citat från en utlänning:
…..när jag träffade en framstående grupp svenska ekonomer – Gunnar Myrdal, Bertil Ohlin, Erik Lindahl, Erik Lundberg och Dag Hammarsköld – som hade brutit med en äldre konservativ tradition och kommit till slutsatsen att en lindring av depressionens umbäranden och arbetslösheten bara kunde åstadkommas genom pådrivande statliga åtgärder.
Vad de föreslog, förutom en avsevärd devalvering, var statlig upplåning och offentliga arbeten, samtidigt som man utlovade en mer konservativ finanspolitik efter återhämtningen. De trodde på jordbruksstöd och på en ordentligt utbyggd socialpolitik – ålderspension och arbetslöshetsersättning. …….
På grund av deras insatser var depressionen över i Sverige i slutet av decenniet. Från Keynes kom teorin, från svenskarna fick man den ytterst handfasta – och demokratiska – praktiken.
Sveriges återhämtning berodde inte heller på upprustning och krig. Mina personliga iakttagelser av vad som åstadkoms i detta lilla land under denna period var en av de mest lärorika och bildande erfarenheter en ekonom kunde få. Hade det funnits någon rättvisa här i världen skulle man inte tala om den keynianska revolutionen utan om den svenska.
John Kenneth Galbraith: Min ekonomiska historia. Svensk översättning 1996 av Hans O. Sjöström. Sid 116-117.
Om man sen lägger till att socialdemokratin efter kriget drev fram studiebidrag och stipendier, barnbidrag, ATP, satsningar på sjukvården bl a avancerad teknisk utrustning, miljonprogrammet osv så är det väl mer än berättigat att dessa insatser kommer fram i läroböckerna!
Alex/
Ja, jag tycker inte Rojas syn på svensk 1900-talshistoria är särskilt…hm…balanserad. Han är nyliberal, och att döma av hans debattartikel återspeglas det mycket tydligt i hans historiesyn. Men jag uppfattade det som att du kritiserade honom för att han uttalar sig om svensk historia när han inte är född i Sverige. När jag bedömer en människas åsikter om historiska skeenden struntar jag i var personen är född och var han lever. Det intressanta är hans åsikter och hur han argumenterar för dem.
Forskaren och hennes/hans känslor
http://home.swipnet.se/erland-lagerroth/kanslor.html
”Den 14 mars 1986 disputerade i Lund Mauricio Rojas från Chile på en avhandling om ”Marx, marxismen och marxismens kris”, kallad Renovatio mundi. Opponent var professor Bo Gustafsson från Uppsala, känd som marxist i den akademiska världen. Titeln på avhandlingen syftar på den förnyelse av världen som marxismen tänk(t)s kunna åvägabringa, den dröm om ett ”tusenårsrike”, som marxismen enligt avhandlingsförfattaren övertagit från kristendomen. Den drömmen hade bestämtRojas eget liv, och det i dubbel mening. För det första hade den fått honom att i Chile enrollera sig i marxism-leninismen och därmed riskera sitt liv. För det andra hade den, när han kom till Sverige som flykting, tvingat honom till kritisk prövning. Resultatet av den prövningen var avhandlingen, där marxismen underkändes som frälsningslära. Liksom också som vetenskap.
För egen del har jag aldrig sett någon som varit engagerad i sin forskning med så starka känslor som Rojas. Förhållandet framgick vältaligt på disputationen genom kontrasten mellan opponent och respondent. Få vill nog mena att Bo Gustafsson brister i engagemang i förhållande till marxismen. Och likväl framstod han i förhållande till Rojas, som ”akademisk” i inskränkt mening, som den som talar om problem som rent intellektuella eller filosofiska. Rojas däremot tedde sig som en eldslåga, för vilken problemet gällde livet – hans eget och samhällets – bokstavligen livet.
Att detta engagemang inte var till nackdel framgår av att såväl avhandling som försvar var lysande. Så talade t.ex. Rojas en bättre, mer medryckande svenska än Gustafsson, och det fastän han uttryckte sig på ett för honom främmande språk (om avhandlingen, se recension av Svante Nordin i SDS 25.3 1986).”
Citerar kanske lite för frikostigt, rekommenderar dock ändå att man klickar på länken och läser rubbet för att förstå kontexten det är taget ur.
Ni ser, man kan inte lita på gamla kommunister, innan man vet så har de konverterat till nyliberalismen ;-) Fördelen med unga nyliberaler är iaf att de plägar bli konservativa på äldre dar.
Malkinia, javisst. Hoppas du inte har nåt att invända mot utlänningen Galbraith? Han är väl den störste bland nationalekonomer – inte bara bokstavligt – nära två meter lång!
Till ml, var det inte en akademisk avhandling? Mauricios eller Bogurs känslor hörde väl inte hemma på disputationen? Skärpning!
Calle, det är ju så att för dem som hamnat i dåligt sällskap redan som unga brukar det gå illa för.
Med andra ord – se upp för liberaler.
Vi som däremot står till vänster på åldens höst kan man dock lita på.
http://www.jinge.se/index.php/allmnt/kommentarsregler-10.htm
Calle och St Just/
Att hamna i dåligt sällskap som ung behöver inte vara en dom för livet. Även de som i ungdomen är kommunister och drömmer om den väpnade revolutionen växer så småningom upp. Och se där – en morgon vaknar de och inser att de är socialdemokrater eller något i den stilen. Så det finns hopp för alla.
Alex/
Jag ska nog inte uttala mig om Galbraith. Rannsakade mig själv och insåg att jag inte kan minnas något om honom överhuvudtaget. Alltså slog jag upp honom i Wikipedia, varpå jag snabbt insåg att jag inte orkar läsa igenom det som står skrivet där. Det enda jag hann uppfatta var ordet ”keynesian”. Och jo, Keynes minns jag. Men bortsett från min nyvunna kunskap om att Galbraith var keynesian vet jag ingenting om honom och jag har för avsikt att fortsätta leva i lycklig okunnighet om Galbraiths förtjänster.
Alex, hoppas du inte tog det som att jag delar åsikten i texten jag citerade. :)
Roja spelar på känslorna, i sin disputation, och i sin politik. Det faller vissa för, jag gör det inte i alla fall.
Malkinia, först tänkte jag skriva att du är dum. Men din okunnighet kommer ju från den dumma (och lögnaktiga) tid vi nu lever i. Lita inte ens på Wikipedia (senast läste jag där att Stalin var antisemit!)
J K Galbraith var farmarson från Ontario i Kanada som fick möjlighet att studera och som framstående ung ekonom fick jobb i Roosevelts New Deal. Där gjorde han så bra ifrån sig att han sen fick stort ansvar i USAs krigsekonomi (nästan motsvarande Albert Speer i Nazityskland – ok lite överdrivet men ändå!). Efter kriget fick han uppdraget att utreda Tysklands krigsekonomi (mycket intressant där han naturligvis jämför med USAs)
Han blev USAs ambassadör i Indien.
Läs och yttra dig gärna sen!
Ööh, Alex, jag skrev att jag inte tänker yttra mig om Galbraith eftersom jag inte vet något om honom. Det är nog du som ska läsa vad jag skrev innan du yttrar dig…
Håller med om att Wiki inte är den mest tillförlitliga källan i universum, dock. Men att Stalin var antisemit har jag läst på flera ställen, senast i Simon Sebag Montefiores biografi ”Stalin. Den röde tsaren och hans hov”.
ml, du hoppas att jag inte tror att du delar åsikten i det du citerade. Nej, det hoppas jag att du inte gör.
Svante Nordin är ju en yttersta högerman som länge missbrukat sitt akademiska förtroende. Historiens ironi är att Bo G Gustafsson disputerade på Eduard Bernsteins revision av marxismen. Han kan därför inte ha varit imponerad av MRs motsvarande försök.
Men 1986 efter att han lett maoistiska SKP hade han blivit troende socialdemokrat. Han har skrivit många skärpta saker bl a om kolonialismen men som person var han också mycket snäll (och lite sävlig).
Debatten om Rojas menar jag handlar om två saker.
1. Alla är överens om att Rojas vill göra om historieskrivningen över det svenska 1880-1900-talens historia i mer arbetsgivarvänlig riktning. Några välkomnar det, andra däribland jag själv anser Rojas skriverier är en slarvig partsinlaga på beställning av Timbro.
2. Rojas tidigare politiska arbete. Har Rojas varit en Pinochetagent från tiden kring kuppen eller har han varit en vänsterman som med tiden övergått till tro på marknadskrafterna och liberalismen? Sara G har antytt det förstnämnda, övriga har lutat åt det senare. Några har gillat övergången, andra däribland jag själv, tycker att den är trist, egoistisk, dum men förklarlig.
Har jag missat något?
St Just, jag tycker din analys av debatten ovan är helt riktig.
Jo, St Just, men betr 2 som egentligen inte hör till saken har många varit för dumma mot Sara G. Eftersom ingen vet vad som göms i MRs garderob (har han skrivit nån CV?) kan man inte vara så kategorisk – som många av er varit. Inom parentes – någon har skrivit att vi svenskar är för blåögda, tror att det bara finns svart och vitt. Det var om ev konspiration betr 9/11. Al Quaida har agenter överallt, men har inte USA agenter i Al Quaida? Som exempel, det bildades ju av amerikanerna. Vad som händer nu i norra Libanon? Cui bono, sa romarna.
Alex!
Det som händer i Libanon är att den Fatah al-Islam som USA startat spårade ur pga att man inte längre fick $700 i månaden per soldat.
Då rånade de banken.
Det gillade inte den libanesiska regeringen som hela tiden varit med om att USA startade detta gäng. Och det är INTE en palestinsk rörelse. Nu har de säkert lyckats värva folk i flyktinglägret men det är saudier och folk från alla möjliga länder…
Malkinia, hej. Du behöver inte läsa Galbraith för att yttra dig. Menar rent allmänt att man bör läsa innan man yttrar sig i ett ämne. Du är ung, tror jag och har tid att läsa mycket (innan du yttrar dig eller bildar dig en uppfattning). Läs vad Stalin själv har skrivit (eller den bäst balanserade biografin av Isaac Deutscher), Hitlers Mein Kampf (fast den är svår att få tag i vår fria värld!), Churchill om 2:a världskriget(flera band), Milton Friedman, men han är tråkig – jag kan skicka dig min debattartikel om honom som infördes i Kristianstadsbladet (ge mig din e-adress via jinge). Mitt bästa betr historiker är Eric Hobsbawm särskilt Ytterligheternas tidsålder 1914-1191.
Tro mig, det ljugs värre än någonsin i vår tid – läs Harold Pinters Nobeltal från ifjor.
Alex, man är inte dum när man begär att folk ska kunna styrka allvarliga insinuationer eller rykten. Jag har själv mött människor i latinamerikansk och iransk exilmiljö som oskyldiga nästan fått sina liv sabbade pga rykten om ha varit spioner åt exvis DINA eller SAVAK eller under politiska debatter beskyllts för att ha gå fiendens ärenden. De flesta rykten har mest baserats på den instabila situationen efter ett blodigt nederlag dessutom i en mycket otrygg flyktingmiljö i ett främmande land.
Men jag har även varit med när en fd agent greps och senare åtalades för mord – så jag är minst av allt blåögt naiv.
Tills någon presterar rimliga bevis håller jag Rojas för oskyldig och vänder mig mot ryktesspridningen. Däremot är Rojas i högsta grad skyldig till en borgerlig Timbropolitik.
Jag är inte så ung. Och jag har haft en del tid att läsa och det har jag gjort. Vad gäller 1900-talet historia har det mest blivit andra världskriget och Tredje riket, men jag har hunnit med en del om Sovjetunionen också. Det jag läst hittills om Stalin inte precis fått mig välvilligt inställd; jag anser honom inte vara mycket bättre än Hitler.
Mein Kampf har jag läst delar av, men det var länge sedan nu. Den är som sagt svår att få tag på och det finns andra böcker jag prioriterat. Stalin har jag inte läst alls. Men jag bedömer både Hitler och Stalin efter vad de gjorde i praktiken, inte vad de sa i teorin, och jag tycker uppriktigt och innerligt illa om bägge två.
Churchill står i bokhyllan hos en släkting, men jag har inte läst honom. Däremot har jag läst en del OM honom.
Har själv Hobshawn. Läste en del ur Imperiernas tidsålder, men blev inte särskilt imponerad. Hade faktiskt tänkt skänka böckerna till Stadsmissionen; här samlar de bara damm.
Att jag inte har samma åsikter som dig eller inte läst samma böcker som dig betyder inte att jag är okunnig. Att hävda att jag är ung och okunnig för att jag inte har samma åsikter som du är oförskämt.
Alex, det jag begärt av Sara G är att hon presenterar bevis när hon anklagar Rojas för något så förfärligt som att vara Pinochets man. Om det är att vara dum och elak så får jag vara dum och elak. Jag tycker som sagt väldigt illa om Rojas åsikter. Men det betyder inte att jag tycker att man får ta heder och ära av honom utan vidare.
Malkinia, jag var tydligen oförskämd! Men det du skrev gav intrycket att du hade svårt att ta argument. För min del är det konstigt att du skriver om MRs historiebeskrivning .. hm inte så balanserad. När du väl har läst Åsa Linderborgs recension i AB o vad andra skrivit här, inklusive mitt bidrag från Galbraith och egna tillägg om exempel på socialdemokratins åtgärder i efterkrigstiden. Du läser men verkar lite oemottaglig.
Hm…att hävda att en kvinna som har andra åsikter än en själv är dum och okunnig och säkert kommer ändra sig om en äldre MAN visar henne den rätta vägen – det är väl det som kallas ”manlig härskarteknik”?
Malkinia
”Calle och St Just/
”Att hamna i dåligt sällskap som ung behöver inte vara en dom för livet. Även de som i ungdomen är kommunister och drömmer om den väpnade revolutionen växer så småningom upp. Och se där – en morgon vaknar de och inser att de är socialdemokrater eller något i den stilen. Så det finns hopp för alla.”
Hehe, jamen vad utmärker en socialdemokrat numera? Förutom att den personen oftast jobbar i offentlig sektor. Vill man se grå socialdemokratisk politik av klassiskt snitt så finns ju bara Sd kvar att rösta på. Det stör mig också aningen att socialdemokraternas regeringar som regel brukar ha en låg andel universitetsutbildade medlemmar jämfört med de andra EU-länderna. Man kan lätt få uppfattningen att bildning inte premieras i det partiet, knappast bra för Sverige. Resterande partier är antingen nyliberaler eller extremistiska, enligt min mening. Rojas kan utvecklas åt Sd-hållet kan vi hoppas, som tidigare moderatpolitikern Zand har gjort i Halmstad.
När det gäller MR kursändringar är han ju inte ensam i sin fladdrighet. För min del tycker jag att de stora delar av maktetablissemanget som är sprunget från 68-rörelsen har kommit undan alldeles för lätt. Det var ju ofta helt hårresande åsikter som salufördes, men det slätas gärna numera över som ungdomligt oförstånd. Antagligen har det gått så lätt för att gruppen är så stor, och har haft så mycket makt, att det blivit locket på. Hade förmågan till förlåtelse varit lika stor om denna grupp hade haft nazistiska åsikter i sin ungdom? Konformiteten var och är stor, ungefär som nu och förhållandet till Sd.
Nästa stora grupp att ta över maktapparaten bli förmodligen de militanta veganerna från 90-talet, eller vad tror ni? Kanske är de redan dom som styr oss?
Calle – kan man inte skilja mellan sd och (s) behöver man endera optikerhjälp eller så utbildning, livserfarenhet och en smula sunt förnuft.
tror stolt 68:a och mer därtill
Malkinia! ”Hm…att hävda att en kvinna som har andra åsikter än en själv är dum och okunnig och säkert kommer ändra sig om en äldre MAN visar henne den rätta vägen – det är väl det som kallas “manlig härskarteknik”?”
Ibland skrivs det så mycket kommentarer att det är omöjligt att hänga med. Jag tolkar ändå detta som att du retar upp dig på Alex? Rätt? Men jag hittar inte det ställe där han skulle ha skrivit så? Vilket givetvis inte innebär att han inte tycker så.. :-)
Somliga män har svårt för kvinnor med åsikter och/eller skinn på näsan. Själv har jag mest svårt för konturlösa damer och herrar.
Men ja – har någon uttryckt sig på det sättet så handlar det om härskarteknik. Och härskarteknik tillgrips alltid då argumenten för en åsikt är grunda som ett fågelbad.
Jo, jag lyckades verkligen reta upp mig på Alex. I post nr 79 kallade han mig okunnig (först ville han kalla mig dum men skrev att han ändrat sig) och i nr 86 förklarade han att jag nog är ung och borde ha tid och läsa, varpå han gav mig en radda lästips.
Själv skulle jag i nr 91 ha skrivit ”ung och okunnig” vilket hade varit en mer korrekt tolkning av hans kommentarer till mig. Men jag var sur och läste inte igenom det jag skrivit ordentligt och resultatet blev ”dum och okunnig”. Egentligen borde jag inte börjat fräsa om manliga härskartekniker överhuvudtaget(det är lite av slag under bältet) men jag var förbannad. Det är jag vid närmare eftertanke fortfarande.
Det är rätt! På´n bara.. :)
Calle/
Du menar alltså att Socialdemokraterna ursprungligen förde samma politik som dagens Sd förespråkar, och resten av partierna är antingen nyliberaler eller extremister.
Eh? Mig veterligen omfattar dagens riksdagspartier människor med vitt skilda åsikter och ideologiska hemvister: det finns socialkonservativa, värdekonservativa, nyliberaler, socialliberaler, socialister av diverse varianter, ett litet fåtal som fortfarande kallar sig kommunister samt de som är miljöpartister och som jag inte vet hur man ska placera ideologiskt.
Men som sagt, det finns hopp om alla. Jag skulle tro att en del av dagens Sd-anhängare en dag kommer vakna upp och inse att de är tryggt värdekonservativa socialkonservativa moderater. Eller något i den stilen.
Visste inte att Malkinia var kvinna. Anser inte att jag utövar härskarteknik öht. Slut.