Det blir allt vanligare att journalister i olika sammanhang bjuder in folk från olika ”tankesmedjor” för att delta i debatter.

Ett av de senaste exemplen var när TV4 bjöd in Marie Söderqvist Tralau, ni vet hon som kallar Lars Ohly för en – brutal och ouppfostrad kommunistsälle. Hon representerar, förutom att hon ibland skriver i Expressen, en reklambyrå som kallas United Minds. Den mest kända reklambyrån är annars Timbro, en byrå som företräds av personer som Mauricio Rojas och Per Ahlmark.

Det medierna inte berättar för tittare, lyssnare och läsare är att dessa människor direkt eller indirekt är anställda av Stiftelsen Svenskt Näringsliv för att föra ut nyliberala och/eller neokonservativa åsikter i debatten. Om t.ex. Dagens Eko tar med någon av dessa så säger man ofta ”- och så har vi med ´Nisse Hult´ från Timbro”. Att denne ´Nisse Hult´ får sin lön, och därmed sina köttbullar, från Svenskt Näringsliv och Wallenberg nämner man inte.

Hur många miljoner näringslivet spenderar på dessa språkrör vet jag inte, men jag är rätt säker på att det rör sig om mer än hundra miljoner årligen. Och det är givetvis en bra investering, det ser man nu när borgarna tagit makten. De vill höja egenavgifterna för medicin och sjukvård, de vill ge alla skattebrottslingar amnesti, och de har redan berättat att de kommer att försämra anställningsskyddet från den 1 oktober, eller om det var november.

Jag ska inte rapa upp alla försämringar som de sämst ställda kan vänta sig nu, de flesta är kända av alla redan. Och att Ekot inte berättar att de som de kallar in från de olika reklambyråerna får sin lön av Wallenberg förstår jag. De är ju ”gratis” och kräver inget arvode för att ställa upp. Då kan man från Ekots sida låtsas som att alla lyssnare är helt på det klara med att Timbro är en reklambyrå för näringslivet.

Illustration Leif Sjöström, Vasabladet i Finland

Ibland tror jag att Ekot och andra medier blundar inför detta faktum också därför att det blir mer drag i debatten om den polariseras till det yttersta. Lyssnar- och tittarsiffror är kortsiktigt viktigare än att ge konsumenterna ärlig och korrekt information. Det rimmar antagligen illa med kraven på opartiskhet, men kan man få någon att kalla Lars Ohly för en – brutal och ouppfostrad kommunistsälle så är det givetvis en succé. Till och med bloggarna skriver ju om det…

Men det innebär inte att det är vare sig ärligt eller sant. För visst påverkas väljarna av dessa språkrör, precis som de gör när det Socialdemokratiska Arbetarpartiet företräds av en maktfullkomlig godsägare. Men det lär nog dröja innan medierna berättar vilka intressen debattdeltagarna representerar.

Andra bloggar om: Politik, Tankesmedjor, United Minds, Timbro, Ekot, Mediekritik, Näringslivet, Språkrör

[tags]Politik, Tankesmedjor, United Minds, Timbro, Ekot, Mediekritik, Näringslivet, Språkrör[/tags]