Jag har fått förmånen att återge detta inlägg av Jan Myrdal, som inte togs in på DN Debatt. Hans senaste bok ”Jan Myrdal på tvärs” är annonserad på bloggsidan.
Den som går tillbaka till 1952 förstår det bättre.Förenta staternas krigslystna ledning ville krossa Sovjet. Sveriges officiella alliansfrihet var lögn. Erlander var ansvarig för att Sverige i hemlighet och medvetet i strid med grundlag och lag (genom den nu helgonförklarade Dag Hammarskjöld) hade deltagit i COCOM, den organiserade ekonomisk krigföringen mot Sovjetunionen. Sverige hade landsatt beväpnade diversanter i Baltikum (att KGB ”vände” dem utan att den svenska militären upptäckte detta tyder blott på de svenska generalernas grönköpingsnivå).
När Förenta staternas elektroniska flygspaning mot sovjetiska radarstationer tvangs upphöra då Sovjet skjutit ned dess plan i södra Östersjön gjorde först britterna tre spaningsflygning ar långt in över Sovjets territorium (vilket ledde till att ansvariga för det sovjetiska gränsskyddet avpolleterades och skärpt sovjetisk militär beredskap mot luftrumskränknin gar infördes) därefter beordrade Förenta staterna genom Storbritanniens RAF det lydiga svenska flygvapnet överta uppgiften. Det uppdrag Sverige erhöll var att lokalisera de tekniskt nya (högfrekvent område) sovjetiska radarstationerna för att NATO snabbt skulle kunna slå ut dem vid ett kommande västligt anfall. Det svenska flygvapnets DC3 försågs för detta genom Storbritannien med nyaste teknologi från Förenta staterna. Därefter genomförde Sverige – att höra är att lyda – det självmordiska spaningsuppdrag det beordrats till av Storbritannien/Förenta staterna.
Förenta staterna förde redan ett folkmordiskt krig i Korea. De experimenterade där med biologisk krigföring i stor skala i japansk efterföljd. Det förnekades officiellt av Förenta staterna. Min vän och kamrat sedan mer än sextio år, Stephen Endicott var år 1998 medförfattare till den hittills bästa undersökningen av detta krigsbrott: Endicott, Stephen, and Hagermann, Edward. ”The United States and Biological Warfare: Secrets from the Early Cold War and Korea”, Indiana University Press, 1998, ISBN 0-253-33472-1. Förenta staternas planerade atombombsattack mot Kina hejdades av president Truman efter bland annat Indiens ingripande. (Och i insikt om att inte bara Shanghai och Moskva utan New York och Washington skulle kunna ”go up the flue”) Men Förenta staterna fortsatte planera för det slutgiltiga slaget. Det var då den världsomspännande kampanjen för Stockholmsappellen genomfördes. Samtidigt drev hela den dåvarande ”vänstern” en bred internationell saklig informationskampanj. Den massmobilisering en (och inte att glömma! det att Sovjetunionen först och Kina sedan visade sig ha egna kärnvapen) hindrade det kriget och räddade freden åt oss.
I Sverige pågick samtidigt en i det närmaste total kampanj i media och från talarstolar såväl mot Sovjetunionen som mot de kommunister och andra som sökte visa vad som hotade. Till en del arbetade denna statliga kampanj med medvetet falska rättegångar där såväl åklagare som domare ljög och vittnen menedade som travande hästar. (Läs dåtida Clarté, vi gjorde ett specialnummer om den s.k. ”Enbomsprocessen ”. Nu är det helt belagt att vi hade rätt och att staten och media då ljög.) Dagens Nyheter krävde partiförbud. Frågan vägde om kommunister skulle fängslas. Sovjetunionen var totalt medveten (Wennerström bl.a,) om vad den svenska militären sysslade med liksom om den svenska regeringens totala falskspel med alliansfriheten (COCOM var ju inte okänt i Moskva; Sverige bröt sitt skrivna avtal med Sovjet och deltog). Då markerade Sovjetunionen mot Sveriges lydiga krigspolitik. Först genom att ingripa mot och skjuta ned den DC3 som deltog i det västliga kriget och sedan den Catalina som spanade efter vraket. Sovjetunionen visade med detta tydligt att om den svenska regeringen fortsatte sin provokativa krigspolitik skulle Sverige som stat och nation drabbas hårt. Detta ledde till att regeringen nyktrade till.
Det finns likheter med dagens situation. Förenta staterna söker trots sin nedgång och trots sina tilltagande skulder och inre motsättningar desperat dels behålla den maktposition de har och dels sträva efter världsvälde. Det är bara att kolla på sådana exempel som dess krig i Irak och Afghanistan och dess krig genom ombud nu i Syrien. Och i Europa efter Sovjetunionens implosion flyttar Förenta staterna metodiskt fram sina militärbaser. Samtidigt bidrar det efter förmåga till sådant som Jugoslaviens upplösande (och bygger sin största militärbas just i det Kossova de lyckats riva loss.)
Allt detta under stort hojt om mänskliga rättigheter och demokrati. (Att Förenta staterna själv i formell mening varken är en borgerlig demokrati eller en borgerlig rättsstat borde alla som kan något om statsrätt inse.) Men det krig de strävar efter är inte som på femtiotalet och sextiotalet ett totalt kärnvapenkrig. Vad de nu förstått är vad vi då sökte klargöra. Ett sådant slutar med allmänförintelse . I ett sådant bleve av Förenta staterna bara ett månlandskap. I stället arbetar Förenta nu försiktigtvis med konventionella krig och det gärna genom ombud.
Till detta kommer att större delen av det västliga, sydliga och även östliga Europa nu tvångsintegreras i ett EU som alltmer och mer visar sig vara en uppdatering av de krigsmål vilka den tyske rikskanslern Theobald von Bethmann-Hollweg formulerade den 9 september 1914 när det tycktes som om Schlieffenplanen (se bilden) skulle lyckas och Frankrike krossas i ett blixtkrig.
”4: Att med gemensamma tullöverenskommelser nå fram till upprättandet av en mellaneuropeisk ekonomisk sammanslutning vari ingår Frankrike, Belgien, Holland, Danmark, Österrike-Ungern . Polen och eventuellt Italien, Sverige och Norge. Detta förbund, nog utan gemensam konstitutionell ledning och med ett deltagarnas ytliga likaberättigande men i verkligheten under tysk ledning, måste säkra Tysklands överhöghet över Mellaneuropa.”
Dagen efter det att detta formulerat vägde det kriget dock över. I ”miraklet vid Marne” segrade Frankrike – och det kejserliga Tyskland hade i verkligheten förlorat det kriget så som Hitlers Tredje rike förlorade sitt blixtkrig och därmed i förlängning sitt krig tjugosju år senare, i december 1941, framför Moskva.
Vad som nu 2014 inträffar är att EU där Tyskland nu organiserat Europa enligt Bethmann–Hollwegs riktlinjer både driver en egen linje och uppträder som Förenta staternas dräng. Som egen aktör har EU samman med Förenta staterna nu militärt nått fram ända till Rysslands innersta gräns. Utåt tutar alla EU:s medier med Förenta staternas om mänskliga rättigheter och demokrati men i verkligheten samarbetar man statligt och militärt i Ukraina som Syrien och på andra håll med fascister och terrorister av alla de slag. Man är helt inställd på att förinta statsbildningar och skapa ett länge bestående kaos som i Irak eller Bosnien blott de militära positionerna flyttas fram.
I detta läge har Ryssland, som inte längre är en socialistisk stat utan agerar i enlighet med det klassiska maktbalanssystem et, kraftigt markerat att Förenta staterna och EU nu nått den gräns där Ryssland för att inte upplösas och förintas som Jugoslavien eller Irak är beredd att försvara sig militärt. Om Förenta staterna och EU driver spelet vidare blir det ett nytt krig, ett större sådant i Europa. Med all sannolikhet inte ett kärnvapenkrig (annat än kanske med små taktiska vapen). Men ett krig som kan nå upp till de två senaste världskrigen i Europa. Ett krig efter vilket åtminstone Tyskland – liksom Karthago vilket Brecht påpekade – antagligen blir ett förött öderike som antikens stormakter i Centralasien nu.
Att våra så kallat borgerliga politiker handlar utan insikt och förnuft borde vi lärt av historien. Några så urbota dumma som dessa politiker av 1914 och 1938 och 2014 vore svårt för mig att skapa som trovärdiga dramatiska eller litterära figurer. Statsledande kretiner är alltför milt. Och för att hitta på något så sniket (om sina befattningar och löner och intressen) som de socialdemokratis ka politikerna i Tyskland 1914 – eller de svenska när det gäller kolonialkrigen i Afghanistan eller Libyen – skulle krävas en Dante. Han som satte sina samtids figurer i Inferno. Någon Per Albin Hansson som medvetet skickligt kan hålla landet utanför detta kommande krig ser jag inte i Sverige nu. Någon verkligt traditionskonser vativ röst (som Marine Le Pen i Frankrike, Rodney Atkinson i Storbritannien och Henry Kissinger i Förenta staterna) syns heller inte till i Sverige. Och vänstern bara flummar.
Om inte Ryssland nu lyckas skrämma EU och Förenta staterna att dra sig tillbaka som vi med en då existerande internationell vänster (och Förenta staternas bittra vetskap om att också Moskva hade atombomb) lyckades avvärja krigshotet 1952 är våra individuella chanser att överleva de närmaste åren små.
Nå, mig – vid 87 – spelar detta för mitt liv inte stor roll. Jag har ingen lång tid framför mig. Men mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn har alla chanser att för denna kollektiva vänsterdumhet dö en förtidig och plågsam död.
intressant.se rättsstatstatskupp lag, Ukraina, Ryssland, fascism, politik, USA, desinformation ekonomi imperialism, kapitalism domare EU, kriminalitet,
DN Debatt 4/4 Internationella juristkommisionens rapport Rysslands röst
DN 20/3 Nyhetsbanken, Putins tal Åsa Linderborg, AB DN 17/3
USA-bloggen Annarkia Folkomröstning i Venedig I
a href=”http://sv.wikipedia.org/wiki/Veneto” target=”_blank”>Venedig Daily Telegraph om Venedig-valet Infowars 23/1 Globalresearch Nyhetsbanken 5/12 Nyhetsbanken 11/12 Proletären 20/12 SvD 5/1 2014 Sveriges Radio 17/12
Rozoff i Globalresearch
Annarkia SvD 1/3 DN 28/2 Synpunkt på anti-ukraina propaganda DN 1/3 Svenssonbloggen 1/3 Protester mot polisbrutalitet i USA Polis mot OWS
DN:s ledare 22/2 Expo Nuland om USA:s stöd DN 23/2
DN 19/2 SvD 19/2 Moscow Times Youtube-klipp Artikel med bild av Nuland och oppositionsledaren Globalresearch DN 23/1 Nyhetsbanken 26/1 DN 25/1 Kildén & Åsman
Rozoff i Globalresearch Knut Lindelöf 7/2
10 svar till “Jan Myrdal: Konflikten om Ukraina måste ses i sitt sammanhang”
Jan Myrdals redogörelse för biologisk krigföring är på sin plats. Amerikanska krigsfångar i Nordkorea berättade som det var men i Usa framställdes detta som resultatet av hjärntvätt utförd av kommunisterna. Cia fick i uppdrag att ’försvara’ Usa mot detta påhittade hot och bla MKULTRA programmet motiverades utifrån dessa propagandalögner. I Nordkorea förekom en form av psykologisk tortyr av krigsfångarna om man så vill. Mobbning, psykning, men inte hjärntvätt.
Beträffande Tyskland ger Jan Myrdal en missvisande bild eftersom Englands ränksmiderier bakom kulisserna saknas. Vänstern må tycka illa om den tidens Tyska samhällssystem men sanningen är att Tyskland till skillnad från särskilt England, tjänade på fortsatt fred. Englands propagandalögner var helt infernaliskt ohederliga och Tysklands agerande med ’upprustning’ av flottan var helt legitimt och inte ens hälften av Englands. Myrdal känner kanske inte till att europeiska arkiv omhändertogs genom Herbert Hoovers försorg efter kriget och fraktades till Usa. Detta tillsammans med Englands vidsträckta inflytande över alla former av opinionsbildning har skapat den vrångbild som även lurat vänstern. Vänstern behöver ta del av annan info än den man hittills litat på. Annars blir vänstern ofrivilligt ett verktyg för den angloamerikanska imperialismen. England bär hela skulden för första världskriget. En insyn i Englands intrigmakeri finns bla i Gerry Dogherty och Jim Macgregors Hidden History (2013)
Det enda obegripliga är de europeiska politikernas menlösa svansande bakom ett USA pà nedgàng. Varför lyckas de inte hitta n0n med bättre framtidsutsikter att hänga i kjolarna pà? Màhända är det typiskt för en rentierklass?
Rentierklass ja. I Referensen ”Hidden History” framgår hur den engelska överklassen och dess bankirer gjorde stora vinster genom vapenindustrin. Den överklassen göddes även genom produktion för( den motvillige) fienden. England tillverkade till och med torpeder som tyskar kunde använda mot engelska sjömän. Fullständigt monopol bakom en falsk fasad av marknadsekonomi rådde och militära stålprodukter såldes med 120-150% vinst.
Ovanligt sansad artikel för att vara skriven av denna författare. Men han glömmer mycket av det Sovjet och dess vasallstater höll på med under Kalla Kriget. Alla deras ”rådgivare” i Libyen, Angola, Vietnam och andra stater. I ett krig, kallt eller varmt, så är sanningen det första offret och ingen har råd att vara snäll och hederlig. Sen är nog det han skriver om USA, UK och Sverige ganska nära sanningen. Det bästa är ’Några så urbota dumma som dessa politiker av 1914 och 1938 och 2014 vore svårt för mig att skapa som trovärdiga dramatiska eller litterära figurer. Statsledande kretiner är alltför milt’
Gammal Krigare
Envist kommer jag tillbaka till detta med Englands roll. UK dumma politiker? Ånej en del som tillhörde den inre kretsen var sluga som djävulen. Edward Grey visste exakt vad han gjorde. England föredrar en falsk historieskrivning som ger skenet att kriget kom sig av en sorts paralysering av omdömet så som Myrdal skriver. Man vill att folk skall tro att ingen egentligen ville det. Källan jag anger ovan(som inte är ensam om den beskrivningen) ger en detaljrik redogörelse som förändrar bilden totalt.
Den tyska befolkningen är i stort sett oupplyst om graden av Englands förrädiska agerande.
– – –
Till det kommer att vänstern är totalt ointresserad av bankväsendet. Federal reserve som instiftades 1913 var helt avgörande för krigets finansiering. De dominerande affärsbankerna – merchant and investment banks – erhöll nu en enorm makt genom rätten att skapa pengar genom att dela ut lån utan säkerhet med Usas militär och statsapparat som beskyddare. Detta var en förutsättning för uppbyggnaden av vapenmakt på båda sidor om atlanten. Överallt var det allmänheten som fick betala.
– – –
Men Myrdals artikel är ju avsedd att försvara Ryssland. Där har jag samsyn med Myrdal.
Men skiljer mig beträffande vilka det är som ligger bakom EUs uppträdande. Myrdal vill efter vad jag förstår genom att hänvisa till en selektivt urvald uppgift från 1914, tagen ur sitt sammanhang påskina att Tyskland är den pådrivande kraften bakom EU. Sammanhanget 1914 var som sagt att England med deterministisk målmedvetenhet tvingade in alla andra i kriget.
I våra dagar finns flera ur det brittiska etablissemanget som söker återupprätta det brittiska imperiet enligt en plan som i stort sett är densamma som man hade 1904 enligt Halford Mackinders Heartland theory, men nu med EU som instrument. Förr manipulerade England med diplomatiska ränker på kontinenten och drev folk i krig. Nu försöker de åter, och där har jag samsyn med Myrdal, att driva in Tyskland i fara. Och åter är vänstern beredd att tro att det är som det verkar att tyskarna själva är skurken. Och engelsmännen märker de inte. Cambridgeakademikern James Rogers gillar inte Kinas planer på Sidenvägen och att Ryssland antagligen är mot globalisering. Han är en av dem som mest hängivet driver på EU i den farliga riktningen, där Tyskland åter kan bli offret. Med tanke på att det talas om tredje världskriget i samband med Ukraina är det för mig tydligt att England genom denne Rogers följer en gammal ond tradition där England lyckas försätta sina konkurrenter i fara.
Gärna ett starkt EU men inte som instrument för britternas jämviktspolitik och världserövring.
Källa österrikiska solidarwerkstatt
http://www.werkstatt.or.at/index.php?option=com_content&task=view&id=1026&Itemid=1
larouche.se tar som väntat upp saken
http://larouche.se/nyheter/2014/03/28/eu-planerar-for-imperium
Sovjetunionen stödde nationella befrielserörelser och stater som ville ha oberoende efter frigörelse från kolonialismen. Detta var bra. I LIbyen, en diktatur, men en oberäknelig diktator som kunde använda bl.a oljeinkomster för att bygga upp ett land med den högsta levnadsstandarden i Afrika. Jag har beskrivit en del av detta i blogginlägg om Libyen, om insatser från Kadaffi för att generellt stödja ökat oberoende för den unga staterna i Afrika. Jag, Sovjetunionen stödde – liksom Kina – befrielserörelser i bland annat Angola och södra Vietnam och de stödde förstås Nordvietnam, som tillkom efter befrielsekrig mot de franska kolonialisterna. I sin strävan efter världshegemoni – ett starkt påstående, det medges – har en annat stat laddat upp kraftigt militärt även i Afrika.
USA ökar sitt militära stöd till Al Kaida i Syrien med avancerat vapen enligt israelsika källor:
http://debka.com/article/23827/US-arms-Syrian-rebels-with-first-heavy-weapons-anti-tank-BGM-71-TOW-missiles—raising-war-stakes
Frankrike och Saudiarabien ger flygskydd åt transporterna och befälhavaren för den södra delen av fronten har högkvarter i Golan med Israels beskydd (Israel precis som Turkiet ger artileristöd men även flygstöd i kampen mot lojalister).
En nyhet som inte rapporteras i väst är att Ryssland har satt igån planer på att ersätta Visa och Mastercard vilket beräknas ta ca. 6 månader att införa.
Anderi Kostin, orförande för styrelsen för den mäktiga ryska VTB banken berättade igår under en intervju att man, efter ett bankmöte med andra stora ryska banker, lagt fram förslag att ersätta dollar med rubel som betalningsvaluta för rysslands exportvaror. Detta har fått stöd av CEO:er för Rosneft, Gasprom och Rostec dsv. högsta representanter för olja-, gas- och industrisektorer (Obornprom – försvarsindustri är med) dvs. i princip hela sektorn som representerar rysk export. Detta stöd även av Alexei Leonidovich Kudrin forna finansminister (2000-2011).
Enligt en del spekulationer blev Saddams och Gaddafis öden bestämda den stunden de fattade beslut om att införa gulddinarer som betalningsmedlen för olja.
Jag tror inte det är få insatta människor som tvivlar på att USA:s ekonomi bygger till stor del på att dollar används som världens reservvaluta och på det sättet beskattas hela jordklotet samt där USA även kontrollerar tillgång och efterfrågan dvs. kan obehindrat ”producera” dollar i den mängd man känner för.
Vi får se om/när det ovan blir en verklighet och hur många som kommer följa efter.
Lägg märke till hur deklarerade fiender Saudiarabien och Israel inte har några problem alls för att samarbeta.
Gällande Ryssland vs USA/EU (väst) så verkar insatser börja eskalera. Vad jag förstår så ersätts ej Visa/Mastercard utan man iordningställer en inhemsk konkurrent som fungerar parallellt med redan existerande. Skulle ekonomiska sanktioner utvidgas skall det finnas något att falla tillbaka på. Detta i sig är avhållsamhetsmedel mot utvidgad ekonomisk krigföring mot Ryssland, dvs om man har alternativ är det inte effektfullt att neka vissa tjänster. Detsamma gäller valuta vid internationell handel. Man förbereder motdrag om den ekonomiska krigföringen (för det är vad det handlar om) eskalerar och är ingenting som kommer hända om konflikten ej utvidgas.
Med tanke på att regimen u Ukraina verkar ha USAs fulla stöd att fortsätta med sin nuvarande politik, ökad stöd till rebellerna i Syrien och troliga nya sanktioner mot Ryssland lär det hetta till på fler ställen. Dvs Ryssland kan komma att sälja ex luftvärnssystem S-300 till Iran och Syrien, kanske Su-35, ubåtar och S-500 till Kina bl a. Kalla kriget 2.0.
”Sovjetunionen stödde nationella befrielserörelser.”
Kan du förklara skillnaden mellan att utöva imperialism och att utöva imperialism genom att bl.a använda gängse traditionella metoder för att destabilisera?
Destabilisering är en av flera metoder, taktiker som imperialismen använder. Nationella befrielserörelser destabiliserade också – koloniala odemokratiska stater av skilda schatteringar, som tagit land genom krig och förtryck.