Jan Hjärpe förklarar så att t.o.m. folkpartister förstår


Att nidteckningarna föreställande Muhammed väckt så mycket uppmärksamhet framgår tydligt, även på denna blogg.

Nu skriver Islamologen Jan Hjärpe ett mycket bra inlägg på Svenska Dagbladets Brännpunkt som förklarar lite om orsaken till det rabalder detta väckt både i den muslimska världen och här hemma.

Jag citerar rätt mycket av vad han skriver men klicka på länken längst ner och läs hela!

JH: I diskussionen har man jämfört publiceringen av karikatyrerna i Jyllands-Posten och reaktionerna på dem med några händelser i Sverige: Ecce Homo-utställningen i Uppsala domkyrka och senare kyrkomötesbeslutet om välsignelse av homosexuella par.

De händelserna har ju också väckt starka reaktioner. Internationellt har de fått åtminstone kyrkopolitiska konsekvenser (påvens vägran att ta emot den svenske ärkebiskopen och den ryska ortodoxa kyrkans beslut om bojkott av Svenska kyrkan). Men det är en avsevärd och viktig skillnad.

Ecce Homo-utställningen och kyrkomötesbeslutet var – åtminstone till intentionen – till stöd för en missaktad och diskriminerad grupp.

I stället så var det den tredje statsmakten i Danmark som valde att kränka en missaktad och diskriminerad dansk grupp. Precis som bloggaren Hans C Pettersson gör på sin blogg.

Detta hävdar vissa ”folkpartister” är ett exempel på ”yttrandefrihet”.

Man ska kalla det för vad det är – smaklöst!

JH: Hur reagerar den enkla troende, den för vilken profeten varit symbol för det som är viktigt i livet och en hjälp och förebild när man haft det svårt?

Alltså den som inte har makt och inflytande, den som inte äger verktygen (språklig kompetens, tillgång till medierna, politisk representation) att delta i debatten?

Det vet vi – jag träffade senaste i går en som berättade. Man blir illamående, bokstavligen: man får kräkreflexer när man ser bilderna. Sedan blir man arg, argare ju mer hjälplös man känner sig. Och extremgrupper blir triggade.

JH: Elva ambassadörer från muslimska länder begärde företräde (hos danska statsministern) för att framföra en gemensam protest. Efter en veckas funderande vägrade han att ta emot dem. Då var det oundvikligt (vilket 22 danska ambassadörer påpekade i sin kritik av Fogh Rasmussens agerande) att de regeringar som sänt respektive ambassadör tog detta som en direkt förolämpning, som måste besvaras. Saken fördes fram i och till internationella organ, OIC, EU, FN. Det medförde, också oundvikligen, en enorm uppmärksamhet i medierna i den muslimska världen.

Jag hoppas verkligen att denna händelse inte får några konsekvenser i form av terrordåd, eller dåd mot enskilda människor.

Detta trots att jag kallas ”skrivbords-mördare” av högröstade islamofober..

[ Jan Hjärpe i SvD ]


11 svar till “Jan Hjärpe förklarar så att t.o.m. folkpartister förstår”

  1. Tja, tycker man att det är smaklöst, så får man väl tycka det. Vill man driva med islam så ska man få göra det också. Yttrandefrihet och tryckfrihet. Sen om man vill kategorisera det som fobi för islam, ungefär som när Israel i vissa fall stämplat kritiker som antisemiter, så visst.

    Men ska man stämpla alla som kritiserar den muslimska reaktionen som islamofober så skjuter man bredvid.

  2. Jämför:

    ”Sen om man vill kategorisera det som fobi för islam, ungefär som när Israel i vissa fall stämplat kritiker som antisemiter, så visst.”

    med:

    ”Men ska man stämpla alla som kritiserar den muslimska reaktionen som islamofober så skjuter man bredvid.”

    Ser ni skillnaden?

    Vad hade den känslomässiga reaktionen varit om han hade skrivit någonting om ”den judiska reaktionen”? Hade den varit annorlunda än vad ni känner för ”den muslimska reaktionen”? Fundera på det en stund, det kanske kan leda till en bättre insikt om det rådande sammhällsklimatet.

  3. ”Jag hoppas verkligen att denna händelse inte får några konsekvenser i form av terrordåd, eller dåd mot enskilda människor”

    Att man ens ska behöva frukta sånt, för några tecknade bilder. Läser just nu att beväpnade män ockuperar EU-konsulatet i Palestina. Musilmerna borde släppa sargen och komma in i matchen, vi lever faktiskt på 2000-talet.

  4. Jinge, Jinge…
    Vart ska jag börja? Jag trodde att det var mer kraft i dig efter din berömvärda offensiv mot BlogRankers.
    Vem blir egentligen förvånad över Jan Hjärpes kommentarer? Han tillhör ju samma del av svenska folket som du verkar göra, nämligen de som tycker synd om muslimer. Innan någon nu (i vanlig ordning) hoppar på mig med beskyllningar om att jag är rasist så säger jag: Lägg ner! Rasism, minoriteter och utanförskap är det sista detta handlar om. Tro inte för en sekund att muslimer blir hjälpta av denna tycka-synd-om mentalitet.
    Vi måste sluta se alla möjliga grupper som offer i alla lägen och istället fokusera på sakfrågorna.

    Om du håller med Hjärpe i beskrivningen: ”Ecce Homo-utställningen och kyrkomötesbeslutet var – åtminstone till intentionen – till stöd för en missaktad och diskriminerad grupp.” så betyder det i princip att du saknar all respekt för dom som då kände sig kränkta. Det kan knappast handla om ifall man tillhör en stor eller liten grupp.
    Ska jag vara helt ärlig så funderar jag ibland på om inte homo-motståndare är en liten och utsatt grupp.

    Danmarks statsminister har ingen anledning att stuva om i sin almanacka för en fråga som han faktiskt inte har att göra med.

  5. Ja har tänk på en sak; ”hycklare” är en gammal fin förolämpning som oftast fungerar bra. Ty alla verkar ogilla en hycklare. Det är i sig lika märkligt. Hitler var inte någon hycklare utan han var öppen och sa rent ut vad han tyckte och ville göra. Om nu Hans C Peterson står för vad han verkligen tycker i det han skriver vad hjälper då att ”avslöja” honom? Hur avslöjar man en person som inte hycklar; och just frånvaron av hyckleri, gör det en person bättre, alldeles oavsett från hans åsikter? Är det inte uppsåtet man bör granska när man bedömer en person – inte ärligheten?

  6. se bara på Janet Jackson och ”nipple”-gate .. de kristna blev helt jävla tokiga p.g.a. en 3 sekunders glimt av en bröstvårta i TV. Bojkotter, hatkampanjer som följd. Men dom gick ju aldrig så långt som många av de islamist-grupper, varför? .. En sak som är säker – ifall araberna haft något så mäktigt till sitt förfogande, som möjligheten att skrika anti-semit så fort något inte faller i deras tycke, så hade nidbilderna varit bortplockade för längesen och officiella ursäkten kommit fortare en man kan säga Tel-Aviv.

  7. Stefan:
    Om man nu verkligen hade velat ha någon som ”tycker synd om muslimer”, så kunde man ha gått ut på gatan och intervjuat vilken Svensson som helst.

    Jan Hjärpe råkar i sammanhanget vara professor i Islamologi, och expert på området.
    Det är förövrigt noterbart hur Hjärp ofta attackeras av blåbär när han kommenterar muslimer…

    Om nu inte Danmarks statsminister ”har med frågan att göra” kan man ju fundera varför han i sådanafall gick ut och bad om ursäkt…

  8. Vad sa judarnas rabbiner när tidningar spred antisemitiska bilder med humor som förevändning? När det allmänt i Europa ansågs existera ett ”judiskt problem”?”

    Det där är ju dessutom rätt intressant med tanke på vilket hallå när du publicerade bilder på judar som folk ansåg stötande. Fast sånt kan man tydligen avfärda genom att kalla demo som klagar för ”Israelkramare”? Jag vill inte ställa till med bråk, jag tycker bara den här debatten har en ruskig slagsida.