Jag vill ha varg i Stockholmsskogarna


Nyligen skrev Jägarnas riksförbund i Värmland, undertecknat av ordföranden Kurt Borg, Charlotten-berg, och sekreteraren Nils Norlén, Koppom till skolminister Ibrahim Baylan.

De hävdade:

”för drygt hundra år sedan så dödades många barn och andra försvarslösa personer av varg och björn. Det kan bli så igen.”

Varför de väljer att skriva till skolministern i stället för närmast berörd minister undandrar sig min bedömning. Möjligen vill de hävda att skolbarnen i Värmland lever extra farligt på grund av att landskapet är det enda i landet med en hyfsad vargstam.

I själva verket är det den simplaste orsaken av alla. De vill naturligtvis döda så många vargar som möjligt och tar tag i varje halmstrå de kan finna.

I sitt brev till skolministern hävdar de att det bara var 100 år sedan en människa sist dödades av vargar. De hänvisar till den s.k. ”Gysingevargen” som enligt uppgift dödade en människa på 1800-talet.

Men det rörde sig om en tam varg uppvuxen bland människor som inte fått lära sig att jaga själv. Dessutom så är uppgiften starkt ifrågasatt bland alla, utom de med licens för jaktvapen.

Diskussionen om vargens vara eller icke vara är en mycket märklig företeelse egentligen.

Själv bor jag ju i trakter där det förekom regelbunden vargjakt för över 100 år sedan. Tre kilometer söderut finns en bergknalle som heter Vargberget..

Jag skulle själv önska att vi köpte in ett antal ryska vargar och planterade in dem i Värmland och samtidigt flyttade ett tjugotal vargar hit till Stockholms län.

Även om vi knappast skulle få syn på gråben i skogen skulle det givetvis förstärka naturupplevelsen att åter ha ett djur i vår natur som definitivt hör hemma där.


5 svar till “Jag vill ha varg i Stockholmsskogarna”

  1. Att hela tiden hänvisa till Gysingevargen i diskussionerna för att skjuta av vargstammen är förunderligt.

    När jag var på Järvzoo stod jag bredvid en kvinna som höll ett barn i famnen och betraktade vargarna. Barnet frågade något, men jag hörde bara hennes svar till barnet – att vargar är farliga.

    Då kunde jag inte avstå från att vända mig om och vänligt påpeka att det är fel att påstå att vargar är farliga. Hundar kan vara minst lika farliga i fel händer menade jag på.

    Jag förstår mig faktiskt inte på varghatet.
    Det är fler jakthundar som blir överkörda, skjutna av misstag av jägarna än som dödas av varg.

    Annica

  2. ”Det är fler jakthundar som blir överkörda, skjutna av misstag av jägarna än som dödas av varg.”

    Ja. Och av det drar man givetvis slutsatsen att bilister och jägare ska skjutas :)

    De enda problem det skulle innebära i Stockholms län är möjligen fler viltolycker kortsiktigt. Efter några år så är rådjursstammen och älgstammen så decimerad att det blir färre olyckor än normalt.

    Att samerna inte vill ha rovdjur i fjällen förstår jag. Bortsett från att de dödar deras bokskap så skrämmer de iväg djuren tiotals mil.

    Men det vore ju inget problem om de höll sig med traditionell renskötsel med renvakter. Det gick ju bra förr..

  3. Vad gäller Gysingevargen så var det inte bara det att den var tam som gjorde att det är en dålig jämförelse, saken var nämligen den att de tog vargungen när den var för gammal för att göras tam vilket gjorde att den tydligen hade ett ”stört” beteende, den var varken tam eller vild. Med sådana förutsättningar är det inte konstigt att ett djur kan bli våldsamt.

    Som Annica påpekat så är ju hundar ett mycket värre hot mot både vuxna och barn än vargarna.

    Helt särkert så är det för att jägarna vill ha viltet för sig själva som de vill skjuta av vargstammen vilket resulterar i en onaturligt stor älg- och rådjursstam som orsakar många olyckor i trafiken.

  4. jag skulle bara vilja veta vad du Tobias vet om den berömda Gysinge vargen och var du fått dina uppgifter från att den skulle varit för gammal för att kunna bli tam som liten? Den uppgiften skulle jag gärna vilja höra. Jag har läst allt som går att läsa om Gysingevargen för jag kommer från området och den historien fasinerade mig enormt. Det var dessutom inte bara en människa som vargen rev utan om jag inte missminner mig nio stycken varav en vuxen en Kvinna på 18 år. Sen ser jag också att några i insändarna påstår att den historien inte är sann och att den skulle vara påhittad.. då vill jag bara tala om att alla dom människor som blev rivna av GYsinge vargen finns det omtalat i alla kyrkoböcker från vart och ett av ställena som den revmänniskor.
    Vad jag däremot kan hålla med om är att den var uppväxt som tamvarg och den ska inte förekomma i debatten som slagträ för folk som inte vill ha varg i skogarna. en tam är inte att betrakta som likvärdig som en skogslevande varg så klart. Mvh Gysinge bo.

  5. Beträffande Gysingevargen så finns det en bok skriven av Evert Pousette (1989), ”De människoätande vargarna”, som utförligt dokumenterar dessa händelser plus ytterligare fall från bl.a. Finland. Pousette har dokumenterat
    14 vargoffer i Sverige, 13 barn och en vuxen.
    I ”Värmland Förr och Nu 1986” med tema varg granskar Håkan Eles uppgifter om vargdödade människor. I Boda dödbok finner han följande för år 1727: ”Den 17 December Jon Swen vid Rinefors ihiälrefwen af en ulf och mest opätin 4 1/2 gamel”, samt direkt därefter första anteckningen 1728: ”D. 6 Januarij Jon Ersson i Smedsrud ihjälrefwen af en glubisk ulf; 9 åhr är gl begrafn”. Eles anger också en uppgift från Steneby i Dalsland 1731: ”D. 7 Aug: begrofs flickan Börta Johansdotter i Spettholet, som d. 3 dito olyckligen invid torpet af en glupande varg blef tagen, till skogen buren, och ihiälrefwen, dess ålder warandes 12 åhr”. Redaktionen för boken omnämner också att det enligt Torsten Nothins memoarbok ”Hågkomster” skall finnas en gravvård på Fryeles kyrkogård (Jkp län)över en vargdödad man. Någon uppgift om detta i Fryele dödbok finns dock inte, enligt källan.