Anders Romelsjö på jinge.se

Jag blir arg som ett helt djävla getingbo!

Ibland blir jag arg som ett helt djävla getingbo. Möjligen är det tur för somliga att jag är 58 år och hjärt-sjuk..

Nyss var jag hos livsmedelshandlaren och köpte vad jag behöver för de närmaste dagarna.

På bussen hem satt två invandrarkvinnor.

Bakom dessa satt en ”svensk” i blå klubblaser som underhöll resten av bussen med diverse historier om hur invandrare kom till Sverige för att leva på bidrag och köpa tuffa bilar.

Jag blir så förbannad på sådant så jag håller på att explodera.. Egentligen är jag en larvigt fridfull typ men ibland önskar jag att jag vore en 130 kilos steroidpumpad broiler som saknade förmåga att begränsa min aggressivitet..

Att människor som kommer till detta land ska behöva möta den sortens lågpannor gör mig ledsen. Vill de klanka på regeringens tillkortakommanden när

det gäller att ta emot våra nya landsmän, och det kan man väl göra av diverse skäl, så kan de välja att göra det inom de befintliga kanalerna och inte på bussen..

:-(

Jag bara skäms..

Jinge

8 svar till “Jag blir arg som ett helt djävla getingbo!”

  2. Jepp. Jag frågade om han glömt ta sin medicin nu igen.

    Min diplomatiska förmåga visar väl varför jag aldrig jobbat åt UD.. :-)

  3. Ja, vad gäller sådana där brukar inte jag heller vara särskillt diplomatisk, jag brukar säga något i stil med ”Ta och håll käften med dina jävla skitåsikter”. Inte heller det något som ger en ett diplomatjobb.

  4. Jag brukar tyvärr ta den fega vägen och inte häva upp min stämma, jag har inte riktigt kuraget längre att göra det för första och sista gången jag blev upprörd över något liknande så fick jag ordentligt med däng strax efteråt. Under tiden som det skedde for dessutom en polisbil förbi sakta och poliserna tittade men bestämde sig väl för att jag fick vad jag behövde så de for vidare.

    Lite svullen i ansiktet och ont i ett par revben ungefär ett halvår plus att jag undrar om familjejuvelerna någonsin hämtar sig är väl sådant jag kan leva med, men kostnaden för att ersätta alla saker i plånkan, den trasiga klockan, de nya glasögonen (2 veckor gamla) osv blev rätt mycket ändå trots att det gick att få en del på försäkringen.

    Så jag är en smula försiktig med vad jag säger till folk som beter sig som du beskriver just nu, i mitt fall var det dock ingen blå blazer utan jeans med uppvikta byxben och grön flygarjacka.

  5. Jag har viss förståelse för att du fegar ur i ett sådant läge. Mitt problem är att jag inte
    K A N göra det.

    Och det kan nog få dramatiska konsekvenser förr eller senare. För ett tag sedan sade jag till fyra skinnhuvuden på pendeltåget. Till min förvåning accepterade de detta och höll käft på sig. Det hade kunnat gå himla illa annars.. :)

    Och förr eller senare så åker jag på en omgång antar jag..

  6. Tyvvärr så kommer man alltid på efteråt, vad bad borde ha sagt. / GI

  7. Alla slgs idoter har funnits i alla tider, och det kommer att finnas. Viktigaste är inte alla gånger att ”sätta de, på plats”, ty det finns situationer man inte kan göra det. Viktigaste är kanske att man alltid säger nej och visar sin avsky på ett eller annat sätt. Det är vi skyldiga allihopa till oss, våra medmänniskor och våra barn som ska lära sig av oss.