Nu i morse vaknade jag klockan 04.30 av att jag hade drömt om bloggen, min blogg, den du läser nu.

Det var inte någon helt behaglig dröm, kanske inte en mardröm direkt men.. Min första tanke var att – nä nu går jag upp och gör DEL *.* /S

(I gamla MS-DOS betyder det – radera allt.) Nja, egentligen inte riktigt allt, men jag fördjupar mig inte i det nu..

Som synes hejdade jag mig. I alla fall 04.30.. Men visst är jag internetberoende. Tveklöst. Behöver jag behandling, ja absolut. Om Sigmund Freud levde och hade sin mottagning i närheten skulle jag beställa tid och lägga mig på hans soffa en stund. Fast han hade så sexualiserade teorier så jag skulle säkert ha känt mig som en Expressenlöpsedel efter en stund.

Jag har förstås läst många människors tankar om bloggar det senaste året, tankar och funderingar som ”spillt över” från de som ägnar tid åt denna märkliga hobby. Möjligen sparar vi pengar åt samhället. För i stället för att bli vårdfall inom psykiatrin distribuerar vi vår frustration ut på nätet..

Var så god och skölj..

Jag säger som Lennart på DPU. Det är märkligt att någon läser vad vi skriver..