Och jag måste erkänna att jag känner igen mig lite i den unga mannen på bilden.

Lyckligtvis är jag tillräckligt vuxen för att inte ha någon som bestämmer över mig. Men jag kan ändå känna igen känslan. För USCH vad ruggigt det är då bredbandet av någon anledning går ner..

Det behöver inte vara så att jag nöd-vändigtvis måste blogga, eller att jag väntar på något viktigt mail, men det är oerhört frustrerande ändå..

Jag verkligen hatar den situationen.

Nu lär det ha startats ett behandlingshem för internetberoende. Själv kanske jag skulle behöva ett sådant, men jag skulle tvärvägra om de inte hade minst 10 Mbits uppkoppling..

:-)