Hur skarpt är läget?


Denna artikel av Anders Björnsson har tidigare publicerats på siten Alliansfrihet och bör lämpligen läsas av alla som någon gång har kontakt med media.
Alliansfrihet

På självaste Gustav Adolf-dagen skrev Svenska Dagbladets försvars- och säkerhetspolitiske medarbetare Jonas Gummesson en artikel där han i förbigående hänvisade till ”det skärpta säkerhetsläget i vårt närområde” (6/11). Trumps vakthund vill se hårdare tag mot hybridkrig och Oro i försvaret – Sveriges guldkort hos Nato osäkert
Aurora 17 USA-trupper i SverigeAurora 17
Någon sakreferens åtföljde inte detta påstående. Ett faktum är ju att regeringen både i Finland och i Sverige förnekar att det skulle föreligga någon militär hotbild mot våra länder, men om säkerhetsläget faktiskt har skärpts, borde det ändå betyda att det finns någon form av aktuellt hot.

Man brukar, som Gummesson i samma tidning några dagar senare (9/11), peka på den ”illegala ryska annekteringen av Krim” (hur skulle en legal annektering ha sett ut?) som ett precedensfall. Men Ukraina och Krim ligger inte i vårt närområde, och det har knappast visats på ett övertygande sätt att Ryssland skulle ha samma avsikter runt Östersjön som vid Svarta havet. Ändå lamenterar Gummesson över att efter denna händelse ”var drygt 20 års avspänning i Europa över”. Detta låter som negativt önsketänkande. Har Gummesson glömt de balkanska inbördes- och utbrytningskrigen? ”Möjligt missilhot mot Sverige – Patriot efterlängtat”

Jonas Gummesson tillhör en militärmedial kamarilla som på ett ensidigt och förgrovat sätt repeterar och kolporterar en gängse västallierad världsbild istället för att granska och värdera utsagor som kommer från detta håll. Allt som sägs därifrån behöver inte sakna täckning i reella förhållanden – och det samma gäller givetvis den retorik som kommer från Moskva. Men dessa kolportörer och efterapare faller nästan alltid på enkla källkritiska kriterier, som beroendekriteriet. När Gummesson envisas med att kalla Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu för Sergei Shoigu (det vill säga anglosaxisk istället för svensk transkribering), förstår man att det är västkällor han lutar sig mot.

Exemplet Gummesson – man kunde nämna flera – visar närmast övertydligt hur objektiv nyhetsförmedling har fått ge vika för opinionsjournalistik och osakkunniga ”bedömningar” av läget. Under den rysk-vitryska försvarsövningen Zapad, som genomfördes i nära tidsmässig anslutning till övningen Aurora med Nato-länders soldater på svenskt territorium, spreds i nästan alla svenska medier intrycket att denna övning var av många gånger större dimensioner än den som pågick i Sverige samt att den hade en aggressiv udd. Men som vi redovisat på denna sajt, med hjälp av oberoende internationell granskning, var syftet med Zapad defensivt och talen över deltagande militärer som svenska journalister gissade sig fram till starkt överdrivna.
Hultqvist och Matthis 170516Försvarsministrarna Hultqvist och Mattis
Hur skarpt vårt säkerhetsläge är blir aldrig klargjort med stöd i fakta, men själva tankefiguren har uppenbarligen krävts för att göra Nato-samverkan till huvudlinje i vårt lands säkerhetspolitik och inte en nödlösning, en reservutgång. Men som vi flera gånger har framhävt på alliansfriheten.se, tenderar den valda ”samarbetslinjen” att i sig höja spänningsnivån i ”vårt närområde”. Med andra ord: man vill det man varnar för, man får det man säger sig motarbeta. Sådan tanklöshet – eller är det fråga om önskedrömmar? – bygger under mediepropagandan. Och detta motiverar i sin tur existensen av vår sajt som fler och fler söker sig till.

intressant.se intressant.se Värdlandsavtal, , , , , fred , ,


3 svar till “Hur skarpt är läget?”

  1. Den sömngångaraktiga marschen framåt med utmålande av ständigt nya hotbilder – mycket i detta påminner om uppmarschen mot 1914. Då kunde man inte heller föreställa sig att krig skulle bryta ut, kungahusen var ju på flera håll dessutom nära släkt med varann. Ett litet steg i taget och plötsligt händer något oförutsett som kuppen på Maidan, där en baktanke var att direkt provocera Ryssland till att gripa in. Kollade igår på google hur många MS-medier som rapporterat om den italienska kortdokumetären (publicerad här på jinge) om skotten på Maidan, där USA genomdrev en statskupp med inhyrda krypskyttar. Noll stycken. Så gjorde pressen även 1914. Hetsade till krig genom falsk och selektiv rapportering. Mediernas front är kompakt. Det handlar inte om förbiseenden och okunskap. De har en ideologisk agenda där fakta inte får sippra in och där lögnen är smörjmedlet.
    Skarpt är läget inte ännu. Det handlar än så länge om att länsa statskassorna på skattepengar som överförs till militärindustrin och mediekoncernerna. Men för att fortsätta hanteringen måste provokationer äga rum i jämn takt. Optimister hänvisar till att USA endast angriper försvarslösa länder och därmed knappast ens vågar ge sig på Nordkorea för att inte tala om Iran. I Europa struttar man omkring för att imponera på de dummaste. De känner sig uppmärksammade och öppnar villigt sina plånböcker. Men de krigstokiga var de som fick sin vilja igenom 1914 – vill det sig illa kan dessa få övertaget även hundra år senare.

  2. När någon eller några i högt uppsatta positioner vill krig så får de krig. Inte den här gången eller på den andra, men dem får. Det visar historien. – Bara den här gången har de inga ryssar för att hämta järnet ut ur lågorna. Jag är försökt att säga att det finns betalda trollar ( som denne Herr Gummesson) och så finns det trollkarlar.

  3. Ett exempel på mediernas inkompetens eller, troligare, medspelare i ett fult spel är rapporteringen från gårdagens avslutande toppmöte i Östliga partnerskapet . Där deltar Azerbajdzjan och Vitryssland som vanligtvis diktaturregimer(Azerbajdzjan har i veckan kritiserats för att hindra Khadija Ismayilovas utresa för att motta Right Livelihood priset). I rapporteringen från toppmötet är kritiken glömd. Syftet med toppmötet, att geopolitiskt isolera Ryssland väger tyngre. NATO omringar militärt och EU ska ”rycka undan mattan” för Rysslands handelsutbyte med de forna sovjetrepublikerna. Lyssna noga på hur Stefan Löfvén formulerar det.
    https://www.svtplay.se/video/16101691/rapport/rapport-24-nov-19-30-1?start=auto&tab=2017
    (ca. 17:20 in på sändningen)

    http://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/international-summit/2017/11/24/