Hur förstå Koreakrisen utan kunskap om historien mm?

Denna artikel med titeln ”Understanding the Korean Crisis Requires a Knowledge of History” har skrivits av James O’Neill. Den kommer att publiceras nu i ”Korean Journal of Political Criticism”. Den har översatts av den svenske tandläkaren Martin Gelin i Australien, liksom flera andra artiklar av James O’Neill som jag kunnat publicera här. Portside
James O'Neill
James O’Neill var tidigare en akademiker vid Universitetet i Bergen (Norge), universitetslektor vid universitetet i Waikato (NZ) och visiting professor vid Louvain la Neuve universitet (Belgien). Han var också en konsult med FN:s ekonomiska kommission för Europa i Genève. O’Neill är specialiserad på internationell rätt med särskild tonvikt på gränssnittet mellan lag och geopolitik. Han har publicerat två böcker och många artiklar i peer reviewed journals (vetenskapliga tidskrifter) samt kommentarer på flera webbplatser i USA, Europa, Storbritannien och Australien.

Den ursprungliga artikeln är lång och jag delar upp den i två delar. Den inledande artikeln har fokus på historia.

Inledning
Sociologer och psykologer utvecklade konceptet om ‘självuppfyllande förutsägelser’. Med detta menas att en person eller grupp gör ett definitivt uttalande om ett tillstånd, för att senare agera så, att det förutsagda scenariot inträffar.
Resultatet uppvisas som en bekräftelse på att den ursprungliga förutsägelsen var korrekt. Den senaste tidens historia gällande Korea, åtminstone från 1800-talet, bekräftar giltigheten av denna hypotes gång på gång.

Koreas historia börjar självfallet inte under 1800-talet. Koreansk kultur och språkbruk kan spåras under minst 1000 år. Under denna långa tidsperiod, utom de senaste 72 åren, var Korea en enhetlig stat. På egen hand var Korea fullt kapabelt att frodas och tillgodose de egna folkets behov.
Modern historia är dock fylld med exempel på större och mäktigare nationers inblandning i Koreas interna affärer. Inblandningarna gynnade alltid de utländska intressena snarare än att främja Koreas egen välfärd.
Korea lyckades med att samexistera i relativ fred och välstånd med sin gigantiske granne Kina och den kinesiska konfucianismen är fortfarande en inflytelserik del av koreansk kultur. Korea blev dock tvunget att hylla de kinesiska kejsarna, men detta var ett relativt lågt pris att betala.
Kina och Korea
Under senare tid kunde Kina på ett effektivt sätt garantera Koreas självständighet. Detta förhållande, särskilt mellan vad som nu kallas Nordkorea och Kina, har stärkt relationerna som skyddar mot inblandning utifrån.
Det framgår av offentliga uttalanden som gjorts av utländska, i synnerhet politiska ledare i väst, att de inte förstår eller ens har grundkunskap om områdets historik, ännu mindre de subtila och komplexa nyanserna mellan Korea och dess grannar. En sådan insikt är helt nödvändig för att effektivt kunna bedöma/hantera den nuvarande krisen p.g.a. Nordkoreas kärnvapeninnehav,
.
En kort, sammanfattande historik av utländsk intervention 1592-1945.
* Japan invaderade Korea 1592 med en armé av mer än 250.000 soldater. Detta var den första i en serie av Japanska invasioner som förorsakade outsäglig fasa och elände bland Koreas befolkning.

* Opiumkriget mellan Storbritannien och Kina 1839-42 medförde att Korea drog sina gränser ännu snävare. Det hindrade dock inte kolonialmakterna från att med våld försöka att (inkräkta) tränga sig in . Den första amerikanska satsningen skedde med att SS General Sherman (Krigsfartyg) skickades till Korea i augusti 1866 för att ”övertyga” koreanerna om fördelarna med västerländsk imperialism.
Detta hände några år efter att den US Commodore Perry hade genomfört en liknande ’gräns kränknings’-övning tillsammans med Japan. Skeppet SS Sherman fastnade i en flod och blev sedan attackerat av Koreanerna som massakrerade dess besättning.
Vid återkomsten 5 år senare, året var 1871, försökte amerikanerna att ta revansch och en kontingent av soldater (US-Marines) stormade koreanska fästningar med stora (koreanska) förluster som följd. När US-Marines dragit sig tillbaka, hävdade de att de ’segrat’, ett retoriskt mönster som senare skulle upprepas på andra håll i Östasien.

Japanerna återvände till Korea i februari 1876, för att denna gång påtvinga landet orättvisa fördrag. Det var början på en lång period av nationella katastrofer för koreanerna som successivt underordnats det japanska väldet, för att formellt bli en del av Japan år 1910.
Japan-Korea Fördraget 1905 hade gjort Korea till ett japanskt ”protektorat” . Några år tidigare, 1894, under en annan japansk invasion, fångades den koreanske kungen och en marionettregim installerades.
Koreanerna tvingades anta japanska namn och blev utnyttjade som slavarbetare. Hundratusentals koreaner fördes senare till Japan för att användas som tvångsarbetare . De var fortfarande kvar i Japan när de amerikanska atombomberna fälldes 1945. Minst 20% av offren i Hiroshima och Nagasaki var i själva verket koreanska tvångsarbetare.
Andra koreaner blev kollaboratörer med Japan och fick en relativt privilegierad ställning. Ett liknande samarbete fortsatte efter att Japan invaderat Manchuriet 1931. Ett långt krig startade mot Kina, som pågick i 14 år. Av särskild betydelse var dock att hundratusentals koreaner slogs tillsammans med kineserna mot Japan. En av dessa var Kim Il Sung som senare omvandlade sitt krigshjältestatus till att bli Nordkoreas första efterkrigsledare.
Kim Il-Sung
Kriget mellan Kina och Japan fick liten omnämning i Väst. Västerländsk historik uppmärksammar mest den relativt korta USA- inblandningen i Asien-Stillahavsområdet från December 1941 (Pearl Harbor) till augusti 1945, (då atombomben släpptes över Nagasaki). Samma underrapportering gäller även för Europa. Ryssland förlorade omkring 27 miljoner människor i kriget mot tyskarna. De ryska förlusterna från slaget vid Stalingrad var större än alla västalliansens kombinerade förluster för hela kriget. Korrekta siffror är svårare att få tag på gällande Kina-Japan kriget, men uppskattningsvis uppgår antalet kinesiska offer till mer än 20 miljoner.

Betydelsen av den gigantiska människoslakten i både Ryssland och Kina förblir tvåfaldig. Först bör nämnas är att storleken av dessa enorma dödstal tonas ner i väst. Successiva generationer av västerländska barn föddes upp på en konstant diet av “Slaget om Storbritannien”; “ Rommels krig i den nordafrikanska öknen”, “D-Day landningar”, “Slaget vid Iwo Jima och så vidare”. “Skolbarnsdieten” uppvisade i stort sett en partiell och/eller konstgjord beskrivning av verkligheten.

Ryssland och Kina var de främsta orsakerna till att axelmakterna besegrades.
En del av de medfödda rasfördomarna i västs kolonialism, beror på en tydlig underrepresentering av fakta om krigsdeltagande länder i öst, däribland Ryssland, Kina och Korea, som med stort mod och stora mänskliga kostnader kämpade för att besegra fienden. Detta medvetna tänkesätt överfördes till tiden efter 2:a Världskriget. (En period som diskuteras i nästa artikel). Omständigheterna ledde till skapandet av ett tillstånd som har fört oss till nutidens farliga återvändsgränd.
Den andra konsekvensen av vikt som vill jag föreslå, är Kinas och Koreas erfarenheter av västmakternas agerande upp till 1945. Inte precis ett scenario som skapade ömsesidigt förtroende och respekt. Händelserna efter 2: a världskriget ledde till ytterligare förstärkt misstro.

i Andra om: , , , , ,

  1 comment for “Hur förstå Koreakrisen utan kunskap om historien mm?

  1. Gerhard Miksche
    28 december, 2017 at 21:02

    En liten historia i den stora historien:
    https://en.wikipedia.org/wiki/French_campaign_against_Korea

Comments are closed.