Strax kommer vallokalerna att öppna i det stora landet i väster. Och tecken i skyn tyder på att Bush kommer att få massor av stryk.

Nu är det inte Bushs vara eller icke vara som valet handlar om, men väljare brukar ändå markera tydligt om deras sympatier har svängt sedan det senaste valet. Man ska inte heller glömma bort att amerikanerna röstar om allt möjligt annat också, inte bara om platser i senaten och representanthuset. Man röstar också om vem som ska bli ny sheriff och statsåklagare och mängder av andra politiskt tillsatta jobb.

En av våra morgontidningar spår att George W Bush kommer att bli en ”lame duck” efter valet och att det enda han kommer att ha makt över sedan är utrikespolitiken. På mig verkar det vara det han allra minst borde ha makt över, men det är så det är. I morgonekot berättade de om någon politiker som i sista stund köpt massor av TV-tid för att distansera sig från Irakpolitiken som den drivs av Bush. En annan, en aspirant på guvernörsjobbet i Florida, hade vägrat att ställa upp på samma bild som Bush. Orsaken var att det skulle skada honom i valet.

Så långt har det alltså gått. Från att ha varit en populär president har han nu blivit USA:s sämst omtyckta president de senaste 100 åren. Inte ens Richard M Nixon var mer impopulär. Vilken dag som helst kommer dessutom USA att transportera hem soldat 2900 i kista från Irak. Och då ska man veta att antalet legosoldater och inhyrd ”säkerhetspersonal” med militära uppgifter inte räknas. Hur många sådana som dött vet jag inte, och jag vet inte heller hur man ska få reda på det.

Demokraterna skulle vinna en jordskredsseger om hela världen hade rösträtt i det amerikanska valet. De enda svenskarna som skulle rösta på Bush är väl Per Ahlmark och hans nyliberala bombhögerkompisar på Timbro.

Andra bloggar om: USA, Valet, Irak, Bush, Mellanårsval, Demokraterna, Republikanerna, Val, Politik

[tags]USA, Valet, Irak, Bush, Mellanårsval, Demokraterna, Republikanerna, Val, Politik[/tags]